Arbetarbladet träffar Welat Nehri, ordförande i Finlands kurdförbund, Helsingfors. Han är inte överraskad över Turkiets trilskna attityd gentemot ansökningarna. Turkiet har varit medlem i Nato sedan år 1952.

– Jag är inte alls förvånad över Turkiets motvilja att godkänna Finland och Sveriges ansökningar till Nato. Jag ser Turkiet lite som Natos “problembarn”, ett land som inte vill följa de gemensamma reglerna.

Nehri tillägger att Turkiet har konflikter med andra Natomedlemmar. Recep Tayyip Erdoğans nära samarbete med Ryssland är också en stor nackdel för Nato som helhet.

– Se bara på Turkiets gränsproblematik med Grekland i Egeiska havet.

Han säger att han själv liksom Finlands kurdförbund stöder Finlands ansökning till Nato.

– Då vi är i ett nytt säkerhetspolitiskt läge är det bästa alternativet att söka medlemskap i Nato.

Nehri anser att både Finlands och Sveriges ansökningar måste accepteras, inte endast det ena landets ansökan.

– Jag har hört spekulationer om att Turkiet endast skulle acceptera Finlands inträde till Nato, inte Sverige. Det är inte okej utan båda ländernas ansökningar måste godkännas tillika. Det är viktigt att Finland och Sverige är med i Nato eftersom dessa länder är starka demokratiska rättsstater som bland annat inte bryter mot internationellt överenskomna lagar.

I Finland bor enligt Statistikcentralen 16 000 kurder. I Sverige är kurderna däremot över 100 000. Nehri anser att Finland och Sverige behandlar kurderna väl.

– Många kurder har flyttat till dessa länder och här kan vi uttrycka vår åsikt utan att bli förföljda.

Welat Nehri är ordförande för Finlands kurdförbund. “Jag är inte alls förvånad över Turkiets motvilja att godkänna Finland och Sveriges ansökningar till Nato. Jag ser Turkiet lite som Natos ‘problembarn’, ett land som inte vill följa de gemensamma reglerna.” (Foto:John Illman)

Stöder inte Nato

Arbetarbladet kontaktar även den före detta svenska riksdagsledamoten Amineh Kakabaveh. Hon bor sedan flera decennier i Sverige men stred i sin ungdom för de kurdiska frihetskämparna Peshmerga. Kakabaveh satte under åren 2008-2022 i Sveriges riksdag, först för Vänsterpartiet och sedan som partilös. Då Welat Nehri är för Nato är Kakabaveh av motsatt åsikt.

– Jag stöder inte och jag kommer aldrig att stöda Nato. Jag ser inte medlemskap i alliansen som en garanti för fred.

Hon refererar till kriget i Ukraina och säger att hon förstår västvärldens bojkott mot Ryssland efter landets invasion av Ukraina samt Finlands och Sveriges iver att ansluta sig till Nato. Men västvärlden har enligt henne reagerat för sent på Rysslands aggressioner.

– Väst borde ha vaknat tidigare än efter Rysslands anfall i februari. Man gjorde alltför lite, om inte ingenting, då Putin beordrade att anfalla Georgien år 2008 och Krim år 2014. Varför det?

Liksom Nehri poängterar Kakabaveh att Finland och Sverige är utpräglade rättsstater och stöder kurderna. Men trots det finns farhågor kring den politiska utvecklingen.

– Jag är inte nöjd med Sveriges relation till Turkiet. Numera har Sverige öppnat upp för att sälja vapen till Turkiet och dessa vapen kan Erdoğan använda i attacker mot kurderna. Erdoğan tvekar inte att bomba kurdiska samhällen.

Nato avsatte Saddam Hussein

Kurdernas är till antalet världens största folkslag som inte har en egen stat. Deras hemregioner är idag utspridda över fyra länder: Irak, Iran, Turkiet och Syrien. Utrikespolitiska Institutet i Sverige uppskattar kurdernas antal till över 40 miljoner, varav ungefär 20 miljoner bor i Turkiet. Den kurdiska diasporan består även av miljontals personer.

Hur kommer det sig att kurderna inte har en egen stat? Låt oss gå tillbaka i historien lite mer än 100 år. Efter första världskrigets slut delade segrarmakterna Storbritannien och Frankrike upp stora områden av det tidigare ottomanska riket, som sträckte sig från dagens Turkiet ner till Egypten. Storbritannien och Frankrike hade genom Sykes-Picot-avtalet (uppkallat efter ländernas respektive utrikesministrar) delat upp regionen. Bland annat dagens Syrien och Libanon föll under fransk kontroll medan Jordanien, Irak och Kuwait var under brittisk kontroll.

Både Welat Nehri och Amineh Kakabaveh är från den östra delen av Kurdistan, som tillhör Iran. Nehri säger att kurdernas situation är den bästa i Irak.

– Irak är efter Saddam Husseins fall från makten en federal stat. Det betyder att kurderna har självstyrelse över sitt område. Det finns liknelser mellan kurdernas självstyrelse i Irak och Ålands självstyrelse inom Finland.

Saddam Hussein var Iraks president, tillika diktator, åren 1979-2003. Hussein gick hårt åt landets etniska minoriteter, till exempel kurderna. Han beordrade bland annat att avfyra kemiska bomber i de kurdiska områden i norra Irak och av dessa gasades ungefär 5000 personer ihjäl, uppger amerikanska New York Times.

Nehri lyfter under intervjun med Arbetarbladet fram Nato som en drivande aktör i att få bort Hussein från makten i Irak. Nato har även stött kurderna i Syrien då extrema rörelser som Islamiska staten och andra jihadister attackerat dem. Men trots att majoriteten av länderna i militäralliansen är välvilligt inställda mot kurderna är inte alla det.

– Turkiet har å sin sida motarbetat kurderna genom historien. Kurder fick inte tala sitt eget modersmål i Turkiet fram till 1990-talet och Erdoğan vill driva bort kurderna i Syrien från Turkiets gräns i söder.

Kakabaveh överensstämmer med Nehri om Turkiets otaliga attacker mot kurderna. Hon hänvisar också till Turkiets samarbete med extrema rörelser som Islamiska staten.

– Kurderna var den enskilt starkaste grupperingen som lyckades vinna över Islamiska staten i Syrien. I stället för att stöda kurderna har Turkiet alltid motarbetat kurdernas ställning.

Kakabaveh säger att Erdoğan även har infiltratörer i utlandet som vill skada kurderna.

– Den turkiska fascistregimen har många spioner. Flera kurder i Sverige känner sig osäkra nu när landets regering har lovat Turkiet att utelämna personer som Erdoğan vill ha.

Hon nämner bland annat den högerextrema och ultranationalistiska rörelsen Grå vargarna som attackerar regimkritiker.

När är Finland och Sverige med i Nato?

Alla medlemsländer i Nato har godkänt Finlands och Sveriges Natoansökningar förutom Ungern och Turkiet. Av dessa länder ses Turkiet vara det land som är mera motsträvigt till att acceptera ansökningarna. Nehri säger att Erdoğan försöker plocka politiska poäng i det här ärendet.

– Erdoğan ville inte godkänna medlemsansökningarna ännu utan väntar till ett senare tillfälle. Han har ett lågt stöd bland det turkiska folket inför nästa val och han vill använda ansökningarna för att höja stödet.

I Turkiet hålls parlamentsval 24 juni nästa år. Erdoğan har många inrikespolitiska problem, som den ekonomiska lågkonjunkturen. I slutet av oktober är en turkisk lira lika mycket värd som fem cent. Erdoğan vill visa för landets befolkning att han kan leda Turkiet ut ur kriserna.

Erdoğans parti AKP är under den nuvarande mandatperioden det enda partiet i regeringen men får stöd av två högerextrema partier. AKP har 287 ledamöter av parlamentets totala 600. I parlamentet finns också ett parti som arbetar för kurdernas rättigheter.

– Partiet HDP arbetar bland annat för kurdernas rättigheter. De senaste valen har partiet varit representerat i parlamentet. I Turkiet måste varje parti erhålla sju procent av rösterna för att komma in i parlamentet. Tidigare krävdes tio procent, säger Nehri.

I Turkiet hålls parlamentsval vart femte år. HDP, eller Folkens demokratiska parti, har 56 ledamöter. Partiet erhöll 67 ledamöter i valet men Erdoğan tog ifrån somliga av dem rätten att medverka i parlamentet. I föregående parlamentsval fick HDP flest röster av turkiska medborgare i Sverige, uppger Svenska Dagbladet.

Erdoğan ogillar skarpt HDP och flera av partiets medlemmar sitter i fängelse på grund av sin partitillhörighet och politiska övertygelse. Kakabaveh inflikar att de sitter i fängelse för att de försvarar kurdernas rättigheter.

Nehri ser två alternativa scenarion för när Finland är en del av Nato.

– Turkiet har lämnats ensam i den här frågan. Ungern har meddelat att de kommer att godkänna Finlands Natoansökan senare i höst. Därför kan andra Natoländer nu lägga press på Turkiet att signera ansökningarna.

Men det kan också gå så att Erdoğan väljer att dröja ut processen. Eventuellet godkänner han ansökningarna först efter nästa års val, förklarar Welat Nehri.

Kakabaveh är mer pessimistisk till Natomedlemskap för Finland och Sverige. Hon säger att det är mycket svårt att säga när länderna är med i Nato, om ens någonsin. En orsak till Erdoğans ovilja att godkänna ansökningarna är den turkiska presidentens samarbete med Rysslands president Vladimir Putin.

– Turkiet har närmat sig Ryssland och ledarna Erdoğan och Putin behöver varandra. Om Erdoğan inte är president i Turkiet har Putin en samarbetspartner mindre medan Erdoğan är mera intresserad av att samarbeta med Ryssland än med väst av geopolitiska skäl.

Hon anser att Putin och Erdoğan ska ses som likadana ledare. Båda är hänsynslösa diktatorer.

– Då Ryssland försöker skapa ett nytt Sovjetunionen vill Turkiet återskapa det forna Ottomanska riket. Det gäller att sätta hårt mot hårt gentemot Erdoğan, annars kommer hans auktoritära och icke-demokratiska politik att segra. Han kommer bara att fortsätta ställa krav och bryr sig inte om Sverige går med i Nato eller inte, säger Amineh Kakabaveh.