Även hans partikollega Bernd Althusmann talade om en signal mot trafikljusalliansen. Han var övertygad om att vinna utmaningen mot SPD:s ministerpresident Stephan Weil.

Dramatiska omständigheter

Men kalkylen sprack. De drygt 6 miljoner väljarna gav det motsatta beskedet. Socialdemokraterna i delstaten slutade med stor marginal som största partiet i den kommande lantdagen. SPD fick 33,4 procent av rösterna.

Med bakgrund till de rådande dramatiska ekonomiska och sociala omständigheterna på grund av hög inflation och energikrisen tolkas förluster på 3,5 procentenheter ändå som ett närmast strålande förtroendebevis.

SPD:s tidigare koalitionspartner CDU tappade 5,5 procentenheter och sjönk till 28,1 procent. I Niedersachsen upphör därmed även Tyskland sista stora koalition.

De största vinsterna kammades hem av Bündnis 90/Die Grünen. Ett slutresultat på 14,5 procent innebär en uppgång på hela 5,8 procentenheter och tredje plats i parlamentet. Det nya mandatläget i Niedersachens delstatsparlament kommer att resultera i ett regeringsskifte till en rödgrön koalition under Stephan Weils fortsatta ledning.

Hans pondus som en lugn och trygg ”landsfader” var för övrigt SPD:s stora trumfkort. Eftersom förbundskansler Olaf Scholz sympativärden är f n inte mycket att hänga i julgranen kan man kappast tala om draghjälp från Berlin. Att Weil fortsätter som ministerpresident under en tredje mandatperiod är välförtjänat.

För det liberala partiet FDP som i Berlin utgör trafikljusalliansens tredje partner innebar blygsamma 4,7 (-2,8) procent ett smärtsamt nederlag. Den gula färgen missade således att hoppa över femprocentströskeln och får därmed inga mandat i Hannover.

Eftersom den röda och gröna färgen i Berlins trafikljuskoalition bekräftades motsvarar endast det usla ”gula” resultatet CDU:s förhoppning om en ”signal” mot trafikljuskoalitionens arbete. FDP fick i alla fall en klar tankeställare vilket kan leda till nya profileringsförsök gentemot SPD och De gröna.

Att Die Linke med blott 2,7 (1,9) procent återigen ställdes utanför lantdagen innebär att vänsterpartiets dalgång inte kunde hejdas.

Högerpopulismen

Helhetsbilden efter valet i Niedersachsen bör dessvärre kompletteras med en mörk politisk fläck. Enligt den nya mandatfördelningen kommer det högerpopulistiska AfD att få dubbelt så många ledamöter än under förra valperioden. Partiet ökade från 6,2 till numera 10,9 procent. Den nordtyska delstaten slapp visserligen svenska eller för den delen italienska förhållanden, men missnöjessignalen är ändå tydlig.

Förklaringen är förstås den svåra situationen för Tyskland i kölvatten efter det ryska anfallskriget mot Ukraina. Som enda partiet framförde AfD krav om att gasleveranser från Ryssland måste återupptas samt att sanktionerna stoppas.

Att krisläget utnyttjas och blåsas under av nationalistiska partier är inget nytt. Deras budskap får då även gehör av många som är rädda för den kommande utvecklingen och missnöjda med trafikljuskoalitionens insatser.

Något lugnande i sammanhanget är ändå valforskarnas analys om att 38 procent av AfD:s väljare lade sina röster inte på grund av övertygelse utan snarare i protest mot de demokratiska partierna. Faktum är dock att även dessa väljare har ett ansvar för att nationalistiska tongångar eller märkliga konspirationsteorier får en skenbar seriositet i samhället.

Tabutema

Niedersachsens kust- och fastlandsregioner kan i jämförelse med andra tyska delstater nästan kallas som vindkraftverkens mekka. Elektricitet finns, men problem uppstår genom en förvaltningsbyråkrati som bromsar när det gäller att bygga ett slags strömautobahn till industrier och konsumenter i södra Tyskland.

Ett omtvistat tema under valrörelsen var Berlinregeringens avgörande att ta Niedersachsens enda kärnkraftverk Emsland från nätet vid årsslutet. CDU åberopade att man med hjälp av dess kapacitet kan bidra till försörjningen av omkring 3,5 miljoner hushåll.

Den ansvarige gröne energiministern Robert Habeck håller däremot fast vid det tidigare nedläggningsbeslutet bland annat med motiveringen att Tysklands försörjning är trygg utan den omstridda atomkraften från Niedersachsen.

Ett både intressant och i viss mån kanske även märkligt moment i valrörelsen var frånvaron av en debatt om delstatens potentiella resurser på naturgas.

Enligt en artikel i nyhetsmagasinet Der Spiegel förfogar Niedersachen över en skatt på 2 000 miljarder kubikmeter av den eftertraktade energiformen.

Dessa resurser skulle således täcka förbundsrepublikens behov under hela två decennier.

Men det finns självfallet ett aber. Gasen sitter i skifferformationer upp till 3 500 meter under ytan och kan inte exploateras med konventionella metoder.

Liksom i USA och på andra ställen i världen skulle gasen kunna tvingas upp med s k okonventionell fracking, hydraulisk spräckning. Eftersom den processen i regel innebär en insats av miljöfarliga kemikalier är den tabuförklarad av SPD, De gröna och CDU i Niedersachsen. Rapporteringar om horribla erfarenheter med förorenad dricksvatten eller jordskalv bidrog till den hållningen.

Enligt en del företrädare för gasbranschen har tekniken däremot utveckats med modernare frackingmetoder som utesluter användningen om omstridda giftämnen. Det är däremot svårt att bedöma om uppgiften att man lyckades sänka risktröskeln till ”diskmedelsnivån” också håller i realitet.

På kort sikt symboliserar bara ordet ”fracking” inget som ansvariga politiker offentligt kan vinna förståelse för i valtider.

Till verklighetens ironi hör dock att Niedersachsen kommer att storsatsa för hamnterminaler för att ta emot LNG-gas som på annat håll bl a expoloaterades med okonventionell fracking.