MENY

Nordiska rådet stärker finskans och isländskans ställning – frågan om arbetsspråk skjuts upp

Kuva: Foto: Magnus Fröderberg/Norden.org
Socialdemokraternas gruppledare Phia Andersson vid Nordiska rådets session i Helsingfors.

Nordiska rådet arbetade över partigränserna och mot klockan, men kom i tid fram till enighet i språkfrågan. En del förbättringar sker nu och ett avgörande steg kan tas om ett år i Oslo. Stilpoängen äventyrades då Blå framtids Simon Elo släntrade in och ville “shake it up a bit” som han sade.

 

Nordiska rådets session i Helsingfors avslutas i dag, torsdag, i god och värdig anda. En av veckans höjdpunkter var förmiddagens tal av Martti Ahtisaari som uppmuntrade alla att försvara och arbeta för det nordiska samarbetet.

 

Dagens hetaste fråga var ändå språket, alltså finskans och isländskans ställning inom NR, som skapat en del friktioner i år. Rådet kunde ändå gå vidare enhälligt, till skillnad från presidiemötet i Reykjavik i september.

 

Den nya kompromissen i spårkfrågan innebär bland annat att protokoll och motioner ges också på finska och isländska i fortsättningen. Huruvida finska och isländska kan få status som arbetsspråk klarnar först på NR:s session i Oslo 2018.

 

Svenska ledamoten Hans Wallmark från konservativa gruppen presenterade med lättnad och glädje kompromissen man arbetat fram under sessionen. En omröstning hade blivit smolk i bägaren och antagligen lett till en förlust för finskans ställning, vilket passat sällsynt illa med tanke på värdlandet Finlands 100-årsjubileum.

Erkki Tuomioja (SDP) konstaterade att Finlands reservation, som gjordes på Island, nu kan tas bort. “Vi är nöjda” konstaterade han och välkomnade att NR nu enhälligt förstärker isländskans och finskans ställning i rådet.

Anledningarna till varför man skjuter upp frågan om arbetsspråk är i huvudsak två. Dels vill rådet utreda konsekvenser och praktiska aspekter, dels var så få islänningar nu på plats på grund av nyvalet att en omröstning hade varit orättvis.

Sannfinländarnas Juho Eerola talade om en bra kompromiss och berättade att han har en arbetsam uppgift i att få det egna partiet att inse vikten av nordiskt samarbete. Han kopplade det till språkfrågan på så vis att han bedömer att den negativa inställningen beror på finskans ställning inom NR.

SDPS:s Maarit Feldt-Ranta tog i en replik till Eerola upp resultatet från en färsk enkät som visar att 90 procent av finländarna anser det nordiska samarbetet vara viktigt. “Kanske 10 procent är vårt gäng” svarade Eerola som lovade arbeta för ökad förståelse för det nordiska i de egna leden. Feldt-Ranta välkomnade också kompromissen som NR med gemensamma krafter nått.

Till de gemensamma krafterna hör inte Blå framtids Simon Elo. Han släntrade i stället in i sista stund och föreslog omröstning, vilket blev ett pinsamt kapitel då han inte var insatt i frågans vändningar och arbetet på sessionen.

– Elo har inte deltagit alls i arbetet. Vi har arbetat här i långa dagar och diskuterat hur vi kan gå vidare. Om man inte deltar ska man inte släntra in i sista stund på detta sätt. Vi har nu tre viktiga beslut som förbättrar språkfrågan, sade Feldt-Ranta.

Staffan Danielsson från Mittengruppen beklagade också Elos krav på omröstning.

– I en omröstning är det en sida som vinner, och en som förlorar. Frågan gagnas av samsyn, inte av strid, sade Danielsson.

Elo lovade tänka på saken först då Hans Wallmark upplyst honom om att sannolikheten är stor att Elos förslag skulle förlora i en omröstning: “Tips: ingen från Island är här idag. De förtjänar en möjlighet att delta”. Om Elos förslag förlorar skulle frågan vara avförd från dagordningen och förbättringarna gå om intet, både de aktuella och de som kan bli verklighet i Oslo.

Elo fick mothugg även av Laura Huhtasaari (Sannf) och Paavo Arhinmäki (VF) och blev utan understöd. I sin ensamhet drog han tillbaka sitt förslag och sade att han bara ville “shake it up a bit”.

Socialdemokraternas gruppledare Phia Andersson anspelade på detta i den sista talturen:

– Jag har inte kommit för att ruska om utan tycker det är glädjande att vi kan arbeta så här. Hela den socialdemokratiska gruppen står bakom kompromissförslaget.

ÄMNESORD

Antti Rinne: Finlands förnyelse kräver gemensamt förtroende

Kuva: Jari Soini

SDP:s ordförande betonade vikten av förtroende för samhällets utveckling under sitt tal vid långa riksmötets öppnande i riksdagen på onsdagen.

 

Riksmötets debatt hölls två dagar efter att det regeringspartiernas ledare med säkerhet slagit fast att det inte blir någon reform av familjeledigheterna. Att man ger upp med över ett år kvar av mandatperioden väckte förstås kritik. Den största delen av oppostionen beklagade att en viktig reform för jämställdheten uteblir. Främst Kristdemokraterna skiljde sig på denna punkt bland oppositionens röster.

 

SDP:s ordförande Antti Rinne tog talade om att det mitt i dessa tider av förändring finns ett behov av mod att genomföra reformer som möjliggör hållbar ekonomisk, social och ekologisk utveckling. Rinne påminde om att förändringen bäst uppnås av en person med tillräcklig kompetens och förmåga att driva den kontinuerligt.

– Därför behöver vi så snabbt som möjligt en avgiftsfri småbarnspedagogik för alla barn. Det skapar en stark grund för alla typer av elever att öka sin kunskap. Dessutom måste familjeledigheten reformeras, sade Rinne.

 

Enligt SDP behövs nu verkligen gratis yrkesskolor och gymnasier för alla så att ingen ung person faller utanför utbildning eller arbetslivet. Därtill behövs mera resurser till  unga vuxnas kompetensprogram och pengar till utvecklingen av vuxenutbildningen, till exempel genom öppna universitet.

– Vi bör hjälpa människor med risk för utslagning och stärka människors förmåga att förnya sina färdigheter. Vi har inte råd med att låta bli att göra dessa investeringar, sade Rinne.

 

 

Diskussion

Min färd i rörelsen del 7: Riksdagen

Kuva: ABL-arkiv
Jacob Söderman i riksdagen.

”Förstår du inte att de vill skyffla undan dig. Du ställs upp i Åboland bara för att samla röster. Ingen chans att du blir vald.”

Lue lisää

Anette Karlsson: Bildningsnämndens beslut en besvikelse

Kuva: Foto: Fredrik Wickholm

”Borgå borde ha ansökt om att få vara med i experimentet med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.”

 

Det anser fullmäktigeledamot och Finlands svenska socialdemokraters vice ordförande Anette Karlsson.

 

– Fattigdom och utbildning går fortfarande i arv. Till exempel föräldrarnas ordförråd påverkar barnets skolprestationer. Småbarnsfostran kan hjälpa minska skillnaderna i utgångsläge. De allra flesta barnen drar nytta av kvalitativ småbarnsfostran, men barn från mindre bemedlade familjer drar den största nyttan. Vi kan förebygga att utbildning och fattigdom går i arv genom att ge alla barn en subjektiv rätt att delta i kvalitativ småbarnsfostran, konstaterar Karlsson.

 

Utbildningsministeriet har beslutat om att starta ett experiment om avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar.

 

Kommunerna kan ansöka om att delta i experimentet och få stöd av staten till att ordna avgiftsfri småbarnspedagogik i 20 timmar per vecka för femåringar. Det har reserverats 5 miljoner euro för försöket och ministeriet har uppskattat att cirka 19 000 barn kommer med i experimentet.

 

– Jag blev glad då jag märkte att regeringspartiet Samlingspartiet kom på samma linje som SDP gällande småbarnspedagogik. Att investera i barn, är att investera i framtiden. Enligt forskningen är det allra effektivast att satsa på barnen. Varje euro som investeras i småbarnsfostran betalar sig sjufaldigt tillbaka. Men det var en stor besvikelse att se att Samlingspartiet, Centern, De Gröna och SFP (förutom en) i Borgå inte ville att staden deltar i experimentet. Nu går detta tåg förbi oss, kommenterar Karlsson.

 

Markus Hammarström (SDP) föreslog understödd av medlem Marianne Korpi, att Borgå stad söker specialunderstöd för experimentet med avgiftsfri småbarnspedagogik för femåringar och fattar beslut först om understöd erhålls. Bildningsnämnden beslöt med rösterna 8 (von Schoultz, Hjelt, Kivineva, Korhonen, Kulju, Lattu, Ranta, Svedberg) mot 3 (Hammarström, Korpi, Lönnfors) att godkänna beredningens förslag: att Borgå stad inte ansöker om specialunderstöd för experimentet.

 

 

Diskussion

Karis-Billnäs Socialdemokrater nominerar Feldt-Ranta – ”Västnyland behöver Maarit”

Kuva: Johan Kvarnström

Karis-Billnäs Socialdemokrater nominerar Maarit Feldt-Ranta till kandidat i höstens planerade landskapsval samt riksdagsvalet våren 2019.

 

 

– Vi vill som Maarits hemförening på detta sätt visa vårt stöd för hennes arbete. Hon har kontinuerligt fört fram Västnyland och regionens frågor i sitt arbete i riksdagen, säger föreningens ordförande Sirkka-Leena Holmberg.

 

– Västnyland behöver Maarit med sitt breda kontaktnät på högsta beslutande nivå inom rikspolitiken. Karis-Billnäs Socialdemokrater kommer att fortsätta jobba för Feldt-Ranta i de kommande valen. Vi är taggade, säger Holmberg.

 

Huruvida landskapsvalet faktiskt hålls i höst avgörs i riksdagen i vår. De mest avgörande besluten torde fattas i mars. Slutligen är det Finlands svenska socialdemokraters styrelse som besluter vilka kandidater man ställer upp på de platser man kommit överens om med SDP:s finskspråkiga distrikt i Nyland.

 

”Lyckat koncept”

Karis-Billnäs Socialdemokrater diskuterade även presidentvalets resultat på månadsmötet i februari. Föreningen noterade att understödet för Tuula Haatainen i Raseborg var bland de högsta i landet.

– Det visar att socialdemokraterna har ett stabilt stöd i kommunen. Föreningen satsade på att finnas på gågatan i Karis under de tre sista lördagarna före valet, säger Holmberg.

– Det var ett lyckat koncept, då vi oftast var det enda partiet som syntes i vimlet. Diskussionerna med invånarna var givande, allt från aktiveringsmodellen till stadens fullmäktiges beslut intresserade. Vi vill vara en aktiv del av närsamhället, denna kampanj visade att så också är fallet.

 

 

Diskussion