Digitalisering och cyberhot, två sidor av samma mynt, var de två största ämnena på Nordiska rådets presidiemöte i Reykjavik i onsdags. Ändå blev det frågan om rådets arbetsspråk som stal rubrikerna efter att rådets president Britt Lundberg till den finländska delegationens förtret lagt den avgörande rösten mot att finska och isländska ska bli arbetsspråk i Nordiska rådet.

Vice ordförande för Finlands delegation i Nordiska rådet, Maarit Feldt-Ranta, uttryckte stor besvikelse: “Vi kunde inte drömma om att Lundberg skulle vända sig mot Finlands riksdag efter att vi hade kört fram henne som president till Nordiska rådet. Lundbergs agerande är verkligen beklagligt och främjar inte språkklimatet varken i rådet eller i Finland.”

Den hätska responsen på sociala medier, med hat mot Åland och svenskans ställning som nationalspråk, gav en äcklig försmak på bistrare språkklimat.

Lundberg motiverade sig med att hon ville vara säker på att kompromissförslaget kommer med på sessionen där det kan få majoritet, eftersom hon räknade med att det finländska-isländska förslaget inte vinner majoritet när hela Nordiska rådet röstar om det. Hade kompromissförslaget fallit i presidiet hade det sannolikt helt gått i graven och då hade det inte skett någon förbättring alls av finskans och isländskans ställning.

Idag gick Lundberg ut med att hon vid rådets session i Helsingfors i höst kommer att rösta för det förslag som den finländska och isländska delegationen har lagt fram. Alltså röstar hon den 2 november emot det kompromissförslag hon röstade för på Island. Hon motiverar det med att hon konsekvent arbetar för det bästa för finskspråkigas intressen. Varför rösten på Island måste komma som en blixt från klar himmel för den finländska delegationen har hon inte kommenterat.

Maarit Feldt-Ranta är nöjd med Lundbergs avsikt att rösta för finska och isländska som arbetsspråk i höst.

– Jag är glad att Britt Lundberg har insett sin felbedömning och att hon framöver är redo att främja förslaget som tidigare har godkänts enhälligt i den finländska delegationen. I Nordiska rådet vill vi främja allas rätt att jobba på lika villkor, det är en av de centrala principerna i hela arbetet; den finländska och isländska delegationens initiativ handlar just om detta. Förslaget vi har lagt fram är kostnadsneutralt fem år framöver och är ett viktigt steg i att göra rådet mera tillgängligt för alla. Det är bra att också Britt Lundberg som president och Mittengruppens ledare vill främja språkliga rättigheter i Nordiska rådet, säger Feldt-Ranta.

Så, hur gick det då med cybersäkerheten?

Jo, det hela summerade i tanken att bättre riskanalys ger bättre cybersäkerhet. Britt Lundberg summerade det med orden “vi bör göra allt vi kan för att tekniken ska blir vår tjänare och inte vår herre.”

Sigurður Emil Pálsson, ordförande för det isländska cybersäkerhetsrådet, var inbjuden expert och sade bland annat att många problem skulle kunna lösas om fler gjorde riskanalyser kring den information de har. På den här punkten pågår redan ett samarbete inom Norden och det finns en utbredd enighet om behovet av fortsatt och delvis fördjupat samarbete.

Ungdomens Nordiska råd kom under mötet i Reykjavik med ett uttalande om att satsningar på digitaliseringar måste gå hand i hand med försäkran om skydd för medborgarnas privata data.

Nordiska rådet gick på Island ut med att Norden ska bli världsledande med 5G. Alla nordbor ska ha tillgång till 5G-nät enligt målsättningen som efterlyser förstärkt regeringssamarbete och forskning.

– På samma sätt som vi i Norden arbetar för ett gemensamt eldistributionsnät borde också arbeta för att utveckla gemensamma mål för utbyggande av digital infrastruktur. De nordiska regeringarna bör ta ansvar för att ge alla tillgång till internet oavsett var man bor, samt se till att finna ekonomiska medel för ett snabbt utbyggande av datakommunikation på landsbygden, säger Pyry Niemi (S) i rådets egen nyhetsrapportering från presidiemötet.

Ett annat färskt ställningstagande från Nordiska rådet är att det måste bli enklare att få studieplats i Norden. I grunden ligger en rapport om att andra delar av världen lockar de nordiska ungdomarna mer än Norden. En samnordisk ansökningsportal kunde vara ett steg i mer nordisk riktning.

Nordiska rådet inledde denna händelserika septembermånad med att öppna ett kontor i Bryssel, enligt ett beslut från sessionen i november i fjol. Rådet har anställt Matilda af Hällström som sin första medarbetare i EU-högkvarteret.