Om talibanernas utropade islamiska emirat godkänns som representant för landet av medlemsstaterna i FN:s generalförsamlingen förväntas de – liksom alla övriga 192 medlemmar – att leva upp till FN-stadgan och deklarationen om de mänskliga rättigheterna.

Sedan USA drog tillbaka sina styrkor från landet i slutet av augusti pekar dock mycket på att talibanerna inte är beredda på att ändra sin kvinnofientliga politik.

Om talibanerna får överta platsen i FN så kommer de att bli en av få medlemsstater i historien som styrs av en extremistgrupp som tidigare klassats som en terroristorganisation av USA.

Frågan är också om talibanerna är beredda att leva upp till de många FN-avtal och internationella konventioner som berör respekten för mänskliga rättigheter, och som tidigare undertecknades av den USA-stöttade regering som hade makten i landet i 20 års tid.

Palitha Kohona, tidigare chef för FN:s fördragssektion, betonar dock att Afghanistan även i framtiden förväntas leva upp till de förpliktelser som har undertecknats.

– När ett land skriver under en konvention så blir även dess regering bunden vid den, säger han.

Det finns enligt Palitha Kohona inga möjligheter för en ny regering att dra sig ur detta ansvar.

Den tidigare talibanregimen gjorde sig känd som en förtryckarregim som erbjöd en frizon för terrorister och vägrade godta FN:s och omvärldens krav på att dess regering skulle inkludera kvinnliga medlemmar.

Enligt Deborah Lyons, FN:s sändebud i Afghanistan, kommer de som hoppas på att det kommer att vara annorlunda denna gång att bli besvikna. Enligt henne finns inga kvinnliga namn med på de listor över nya regeringsrepresentanter som hittills har presenterats.

Däremot konstaterar Deborah Lyons att många av de personer som var med i den förra talibanregimen, mellan 1996 och 2001, även finns med denna gång.

Samtidigt uppges talibanerna inte bara ha lagt ner landets tidigare departement med ansvar för kvinnors rättigheter, utan dessutom ha ersatt det med ett sedlighetsdepartement. Det är en form av religiös polis som under det förra talibanstyret gjorde sig kända för sina brutala tillslag mot kvinnor som rörde sig i offentliga miljöer utan manliga följeslagare.

Även om inga andra stater hittills har erkänt talibanerna, så menar Palitha Kohona att det är tydligt att de har lyckats ta full kontroll över större delen av landet – vilket brukar ha en avgörande betydelse för att makthavare ska lyckas vinna ett internationellt erkännande. Dessutom har vissa av grannländerna inlett processen mot att börja samarbeta med talibanerna.

– Afghanistans strategiska läge och dess stora mineraltillgångar i form av mineraler har lockat många sedan tidigare. Man kan anta att det bara är en tidsfråga innan de nya makthavarna blir erkända av flera viktiga stater, säger Palitha Kohona.

USA:s FN-ambassadör Linda Thomas-Greenfield säger att det råder stor oro för människorättssituationen i Afghanistan. Detta trots att talibanerna har lovat att verka för ett samhälle där alla inkluderas.

– Vi välkomnar FN:s arbete med att övervaka och rapportera om utvecklingen vad gäller de mänskliga rättigheterna. Vi kommer att döma talibanerna efter deras agerande, inte deras uttalanden, säger Linda Thomas-Greenfield.

Talibanerna har lanserat en egen FN-ambassadör som de menar ska ersätta den nu sittande, hittills utan att lyckas. Den nya regimen ansökte även om talartid i samband med den allmänna debatten i generalförsamlingen, även det utan framgång.

För att klara ett första steg mot att överta platsen inom FN måste talibanernas ansökan godkännas av de nio medlemmarna inom FN:s referenskommitté – och sedan måste beslutet ratificeras av generalförsamlingen.

Det innebär att vägen mot en FN-plats fortfarande är lång för talibanerna. Bedömare menar dock att mycket talar för att de kommer att lyckas, förr eller senare.