Demokraterna i Georgia insåg betydelsen av maktbalansen i senaten och de lyckades verkligen engagera sig i valet. I många år verkade det att Republikanska partiet hade nått en dominerande ställning i delstaten. Jon Ossoffs starka prestation i fyllnadsvalet till representanthuset 2017 i ett traditionellt republikanskt kongressdistrikt var ett tecken på att någonting var på väg att hända. Han förlorade men det syntes tecken på att Donald Trump som president skrämmer bort en del av de traditionella republikanska väljarna. Det kom nya Trumpväljare men en del av de gamla republikanerna kände sig inte bekväma längre och tack vare urbanisering och minoritetsväljarnas allt större roll höll delstaten på att ändra sin karaktär.

Nu får Georgia en judisk senator, Jon Ossoff och en afroamerikansk senator, Raphael Warnock. Detta är symboliskt viktigt med tanke på judarnas och afroamerikanernas historiska roll i 1960-talets medborgarrättsrörelse. På den tiden, närmare bestämt 1966, valde Georgia Lester Maddox till guvernör, en rasistisk restaurangägare som svingade sin hacka om han såg mörkhyade kunder försöka komma in i restaurangen. Maddox efterträdare Jimmy Carter initierade dock redan på 1970-talet en utveckling som gjorde Georgia till en av de mer toleranta sydstaterna. Alla av Carters väljare hade först inte insett hur progressiv han var när han valdes men Carter är en viktig gestalt i Georgias historia.

Viktiga gestalter som har inspirerat baptistpastorn Warnock är medborgarrättsledarna Martin Luther King och John Lewis. Baptistkyrkan han leder i Atlanta är var begravningarna av King och Lewis har hållits. Kings far var länge ledande pastor där, på 1960-talet hade han sonen vid sin sida. Det finns mycket symbolik i att den nya senatorn Warnock är ledande pastor i kyrkan som förknippas så starkt med familjen King.

Warnock var den klart starkare av de två demokratiska kandidaterna. Fast varken han eller Ossoff hade suttit i kongressen tidigare, hade Warnock på grund av sin roll som religiös ledare en fördel. Han hade också en svagare motkandidat, nämligen Kelly Loeffler. Republikanen hade suttit i senaten i ett år och blivit känd för att sälja och köpa aktier på basis av information om coronakrisen hon fick tillgång till som senator innan hon hade några som helst planer på att föra informationen vidare till allmänheten. Affären lämnade en korruptionsstämpel som Loeffler aldrig lyckades bli kvitt.

Att Warnock knep mandatet i samband med ett valår som innebar att Joe Biden sensationellt vann i Georgia var ingen stor chock. Han är historisk för att afroamerikaner inte har tidigare lyckats med att vinna en senatsplats i Georgia. Men det var ett fyllnadsval och han måste ställa upp till omval redan 2022. Det är lättare för kandidater från det traditionellt mindre partiet att vinna just i fyllnadsval i en delstat där det andra partiet har en dominerande ställning. Demokraten Doug Jones vann en sådan seger i Alabama 2017 men gick miste om mandatet i senatsvalet 2020.

Den riktigt stora chocken är Jon Ossoffs seger över sittande senatorn David Perdue. Senator Perdue blev visserligen ökänd redan 2016 när han uppmanade deltagarna i en religiös konferens att be president Barack Obamas “dagar att vara korta”.  Innan dess var han känd som en framgångsrik affärsman som hade en relativt saklig framtoning i partiet som har blivit känd för alltmer extrema tongångar. Men Perdue räknade med att det lönar sig att stå president Trump nära och hans stil har också anpassats åt det hållet. Perdue lät bli att debattera Ossoff inför den avgörande valomgången som kan ha varit ett strategiskt misstag. Debatten mot den tomma stolen blev något av en höjdpunkt i Ossoffs kampanj. Det är sedan en annan sak att Loefflers debattperformans mot Warnock var så svag att vissa bedömare ansåg att Perdue hade klarat sig bättre genom att stanna hemma från debatten än Loeffler som gav ett förvirrat intryck.

Republikanernas kampanj var dålig och senatorerna skadades av att de stödde president Trump som ifrågasatte valresultatet i Georgia utan bevis. Å ena sidan blev det mer än uppenbart att Trump inte respekterade väljarna i Georgia och deras viljeyttring, å andra sidan blev vissa Trumptrogna som trodde att valet hur som helst skulle vara riggat mindre benägna att rösta.

Hade man trott att Georgia är ett lätt byte, skulle Ossoff knappast ha varit kandidat. De demokrater som sitter i representanthuset ville inte riskera att ställa upp mot Perdue som såg relativt trygg ut. Men Ossoff hade förlorat sitt försök att komma in i representanthuset och hade ingenting att förlora. Stacey Abrams är den namnkunnigaste demokraten i Georgia efter att nästan ha vunnit guvernörsvalet 2018. Inte heller hon kandiderade i senatsvalet men hon valde att satsa på att organisera och rekrytera nya väljare. Den insatsen var helt central till varför både Warnock och Ossoff vann. Många bedömare ser hennes insats som en viktig bakgrundsfaktor till segrarna och hennes politiska stjärna stiger tack vare resultatet.

Mitch McConnell kommer att mista sin ställning som majoritetsledare i senaten. Han var väldigt skicklig på att sätta käppar i hjulen under största delen av Obamas presidentperiod. Att McConnells parti inte är i majoritet kommer att ge Joe Biden en chans. Också i minoritetsställning kommer McConnell att kunna sabotera, speciellt som Biden enbart kan luta sig åt en hårfin majoritet. Men McConnell kommer inte att kunna sätta agendan och det kommer att vara av betydelse. Både minister- och domarutnämningarna kommer definitivt att vara lättare att få igenom tack vare resultatet i Georgia.