Hittills under 2020 har tio personer avrättats i USA av den federala regeringen, medan delstaterna har avrättat sju personer sammanlagt. Under en längre period har det varit brukligt att vissa delstater, främst Texas, avrättar personer, medan de federala avrättningarna har varit färre men årets trend har avvikit från den tidigare utvecklingen. Trump sitter kvar i Vita huset fram till den 20 januari 2021 och tänker hinna med tre avrättningar till, bland dem den enda kvinnan bland de federala dödsdömda fångarna.

Sedan valförlusten mot Biden har tre afroamerikanska män avrättats av den federala regeringen. Det är allmänt känt att dödsstraffet tillämpas på just afroamerikanska män på ett oproportionerligt sätt om man jämför med vad andra får för straff för samma brott. Det är första gången sedan Grover Cleveland förlorade presidentvalet 1888 som en president som inte har vunnit omval har låtit avrätta federala fångar under sina sista veckor i ämbetet.

Samtidigt som Trump inte vill visa dödsdömda fångar nåd, har han beslutat benåda inte minst några korrumperade republikanska politiker. Vanligtvis får presidenten väl förberedda förslag av justitiedepartementet gällande vilka benådningar som är lämpliga att genomföra men Trumps relation till departementet är inte den bästa. De som lobbar för benådningar försöker därför främst nå presidenten direkt och om detta inte lyckas, sker lobbandet via rådgivaren och svärsonen Jared Kushner, Vita husets stabschef Mark Meadows och Vita husets advokat Pat Cipollone.

Det finns spekulation kring att Trump överväger att benåda sig själv för federala brott han kan tänkas bli åtalad för efter att han lämnar sitt ämbete. Vladimir Putin i Ryssland åstadkom en lag som innebär att före detta ryska presidenter får åtalsimmunitet på livstid oavsett vad de har gjort i ämbetet men någon motsvarande automatik finns inte i USA. Även om Trump skulle bli benådad för federala brott kommer en federal benådning inte att gälla brott mot lagar på delstatsnivå.