Nyheter

Slå vakt om Yrjö Kallinens andliga testamente

Henrik Helenius
Taehye Sunim vill värna om arvet efter Yrjö Kallinen.

– Yrjö Kallinen sade alltid att man ska se saker och ting så som de är. Och inte genom färgade glasögon. Utmaningen är idag lika aktuell nu som på Kallinens tid. Det säger den finska buddhistmunken Taehye Sunim med en speciell hälsning till Arbetarbladets läsare.

Henrik Helenius

Arbetarbladet

 

 

Med sin bakgrund i den socialdemokratiska arbetarrörelsen var Yrjö Kallinen (1886-1976) samtidigt den stora pionjären i fråga om buddhismen i Finland. Redan 1944 mitt under brinnande krig utgav han på finska en bok om zenbuddhism vid namn ”Zen – Idän sanoma valaistuksesta” (Zen – Österns budskap om upplysningen) och år 1947 var han med om att grunda den tvåspråkiga föreningen Buddhismin ystävät – Buddhismens vänner. Den första buddhistiska organisationen i Finland.

Sitt livsverk utförde Kallinen som upplysningschef vid Konsumtionsandelslagens centralförbund där han som gudabenådad talare reste land och rike runt. Efter andra världskriget var Kallinen en kort tid socialdemokratisk riksdagsman. Dessutom blev han försvarsminister i Mauno Pekkalas regering 1946-48. Detta trots att han var övertygad pacifist, vilket ledde till att han kallades ”den vandrande paradoxen”.

Taehye Sunim påminner om hur angelägna Kallinens råd fortfarande är med tanke på alla de ständiga konflikter som hela tiden blossar upp i världen.

– I en konflikt är det nämligen inte så att den ena parten skulle vara odelat god och den andra enbart ond. Som Kallinen alltid uppmanade borde man istället lyssna på varandra och försöka sätta sig in i motpartens situation för att uppnå fredliga lösningar.

Själv har Taehye Sunim en mycket intressant livsbana bakom sig. Han är född under namnet Mikael Niinimäki i staden S:t Michel i sydöstra Finland den 1 november 1952 där han också växte upp. Impulser att söka djupare andliga impulser kom dock mycket tidigt.

– Jag hade en svenskspråkig tant som var antroposof. Hon väckte mitt intresse för fenomen som naturandar, vegetarianism, reinkarnation och världsreligioner. Som sextonåring läste jag en bok om Buddhas ord som starkt påverkade mig, berättar Taehye Sunim.

År 1981 reste jag till Thailand där jag efter två veckor erhöll min munkinvigning”

Men på den tiden kände han ännu inga andra buddhister. På 1970-talet flyttade han till Åbo för att studera historia och religionsvetenskap vid universitetet och därifrån reste han till Helsingfors för att delta i möten som hölls av organisationen Friends of the Western Buddhist Order FWBO i Finland.

– År 1981 reste jag till Thailand där jag efter två veckor erhöll min munkinvigning. Men tiden i Thailand blev jobbig eftersom jag drabbades av gula febern.

Efter tiden i Thailand besökte han bland annat Dharamsala i norra Indien där Dalai Lama är bosatt, Japan, Sydkorea samt Italien.

– År 1987 flyttade jag till Sydkorea där jag efter fem år i ett kloster invigdes till zenbuddhistisk munk och fick mitt koreanska munknamn Taehye Sunim. Det var då zenmästaren uppmanade mig att grunda ett buddhistiskt tempel i Europa.

Taehye Sunim följde sin mästares råd. Sedan början av 1990-talet är han bosatt i norra Italien där han leder ett litet buddhistiskt kloster vid namn Musang Am i kommunen Lerici nära hamnstaden La Spezia. Zen är en form av buddhism som är mycket populär speciellt i länder som Japan och Sydkorea.

Två gånger om året besöker att han Finland för att föreläsa vid föreningen Bodhidharmas center som heter Sampo nära Hagnäs torg i Helsingfors.

Bodhidharmas rötter går tillbaka till Buddhismin Ystävät – Buddhismens Vänner som hade både en finsk- och en svenskspråkig sektion. Aktiva medlemmar var förutom Yrjö Kallinen också Hugo Valvanne, Jussi Snellman, Mauno Nordberg och Leo Hildén. På 1980-talet tynade verksamheten bort. Men skulle senare återupplivas med Taehye Sunim som ny ordförande varefter namnet ändrades till Bodhidharma.

I samband med Bodhidharmas olika aktiviteter har deltagarna möjlighet att bland annat öva meditation. För dem som inte känner till meditationsteknik ger Taehye Sunim en liten inblick.

– I det första stadiet gäller det att koncentrera sig på in- och utandningen. I följande stadium gäller det att vara observant på kroppen och på olika känslor och tankar. Det tredje stadiet handlar om att uppnå ett tillstånd av inre frid och ro.

Taehye Sunim tillägger att det finns många aspekter på meditationsövningarna.

– Man kan till exempel gå på gatan i stället för att sitta medan man mediterar. Det viktiga är att man hela tiden är observant och närvarande.

– Det finns även andra former av meditation än de buddhistiska. Till exempel inom hinduismen och taoismen finns många andra meditationsvarianter, säger Taehye Sunim som representerar den koreanska zentraditionen inom buddhismen.

– En annan gren inom buddhismen som ligger nära zen är den tibetanska vajrayanabuddhismen som Dalai Lama företräder. Det viktiga är att man betonar vad som är gemensamt. När jag för fyrtio år sedan var i Nepal träffade jag en man som sade att han tillhör hinduyana vilket var ett begrepp han själv uppfunnit för att visa på samhörigheten mellan hinduism och buddhism. Ett annat exempel är Japan där man kan möta många människor som samtidigt är både buddhister och shintoister.

Med tanke på de oräkneliga politiska konflikter, krig och motsättningar som för närvarande plågar mänskligheten anser Taehye Sunim att man hellre borde se på det som förenar än det som skiljer åt. Det råder nämligen ingen brist på enorma utmaningar i dagens värld. Utmaningar som kräver samarbete istället för strider.

– Tänk på kriget i Ukraina. Eller de ständiga konflikterna mellan palestinier och israeler där man absolut borde gå in för en tvåstatslösning. Tänk på hoten från klimatförändringarna och den globala uppvärmningen.

Taehye Sunim säger att han alltid varit intresserad av samhällsfrågor som mänskliga rättigheter, djurens rättigheter, fredsrörelserna och bland annat demokratirörelsen i Burma/Myanmar.

– Gambhira som var den ledande munken, numera exmunken, i demokratirörelsen ”saffron revolution”, den burmesiska saffransrevolutionen år 2007 är min vän, berättar han.

Alltför många av oss lever i en dröm”

Taehye Sunim påminner än en gång om arvet efter Yrjö Kallinen och den oförglömliga tv-intervjun ”Elämmekö unessa” (Lever vi en dröm) som Hilkka Pietilä gjorde med honom år 1971.

– Alltför många av oss lever i en dröm. Men det gäller att vakna upp och istället börja tänka med egen hjärna. Ordet Buddha betyder ju den uppvaknade, den upplyste. Det är Yrjö Kallinens testamente. Ett testamente som man bör slå vakt om, sammanfattar Taehye Sunim.

Henrik Helenius

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE