Internationellt

Tusentals venezuelaner strandsatta på vägen mot USA

Fernando Gago/Unsplash
Venezuelas pass garanterar inte längre att man blir välkomnad i USA.

Tusentals människor som lämnat det krisande Venezuela i tron att de skulle kunna ta sig till USA sitter nu i stället strandsatta på vägen – utan möjlighet att resa vidare och utan pengar att kunna ta sig hem igen. Detta efter att USA plötsligt stramat åt migrationspolitiken.

IPS

Arbetarbladet

 

 

Många venezuelaner som har lyckats ta sig igenom den farliga Darien-djungeln mellan Colombia och Panama, eller rest via osäkra vägar genom Centralamerika och Mexiko, är nu strandsatta i länder där de är oönskade.

Detta efter att USA i mitten av oktober oväntat meddelat att man inte längre är beredd att ta emot migranter från Venezuela via landets södra gränser. I stället införs ett program där ett mycket begränsat antal migranter från Venezuela får möjlighet att stanna i landet, om de anländer via flyg.

– Trots att vi redan hade anlänt till USA när beskedet kom från president Joe Biden så sattes vi på en buss och skickades tillbaka till Mexiko. Detta är inte rättvist, berättar en ung man som uppger att han heter Antonio, för lokala reportrar.

Han tillhör en av de första grupperna av venezuelaner som nu har börjat skickas tillbaka till Mexiko av USA.

Bara i år har närmare 150 000 migranter från Venezuela tagit sig till USA via Mexiko, enligt amerikanska myndigheter. Sedan tidigare uppges det finnas över en halv miljon venezuelaner i USA.

En annan som gjort den långa resan mot USA är Raul. Under en veckas tid ingick han i en grupp som kämpat sig igenom alla farorna i Darien-djungeln. När gruppen väl nådde fram till en by i östra Panama fick de höra om de nyinförda reglerna i USA – vilket betydde att alla deras vedermödor hade varit till ingen nytta.

I Panama, Costa Rica, Honduras, Guatemala och framför allt i Mexiko, uppges det nu finnas många tusentals människor som är i samma situation – de har plötsligt blivit berövade sina förhoppningar om att på legal väg kunna ta sig över gränsen till USA.

USA har fram till nu haft en flexibel inställning till venezuelanska migranter, vilket hänger samman med landets mycket kritiska inställning till Venezuelas regering under president Nicolás Maduro.

Venezuela har under det senaste decenniet kännetecknats av en allt djupare ekonomisk och politisk kris, vilket i sin tur har lett till en mycket omfattande utflyttning från landet. Enligt FN:s beräkningar har över sju miljoner medborgare valt att lämna den humanitära kris som råder i landet. Det motsvarar en fjärdedel av befolkningen.

De senaste månaderna har allt fler venezuelaner begett sig norrut för att ta sig till USA, en utveckling som sammanfallit med det kommande kongressvalet i USA i november. Republikanska politiker i södra USA, som länge varit starka motståndare till den generösa politiken gentemot migranter från Venezuela, har i samband med det börjat skicka busslaster med migranter till nordligare områden, som styrs av demokraterna. Detta har lett till att hundratals venezuelaner bara har lämnats av i bland annat New York och Washington.

Människorättsgrupper, däribland Amnesty, har fördömt vad de menar är ett politiskt utnyttjande av migranter i den pågående valkampanjen.

Utvecklingen har dock resulterat i att president Joe Biden plötsligt ändrade landets policy gentemot venezuelanska migranter genom att återaktivera migrationsregeln ”Title 42”, som infördes under pandemin och innebär att människor kan deporteras till Mexiko, utan rätt till asylprövning.

Många migranter som gett sig av från Venezuela innan reglerna ändrades har gjort sig av med alla sina ägodelar i hemlandet, och befinner sig nu i limbo.

En del har själva kunnat bekosta sin hemresa från Mexiko och andra länder, medan många andra inte har råd att betala för resan tillbaka till hemlandet. Dessa migranter får nu hoppas på att de ska erbjudas möjligheten att resa hem gratis av humanitära skäl.

En stor majoritet av de över sju miljoner venezuelaner som flyttat utomlands sedan 2013 har begett sig till andra länder i Latinamerika och Karibien.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE