Av förståeliga skäl går de emotionella vågorna höga i Tyskland. Även amokfärden över julmarknaden i Magdeburg med sex dödsoffer är i färskt minne.

Och även då rörde det sig om en gärningsperson med invandrarbakgrund. I båda fallen bollas det politiska medansvaret för dåden fram och tillbaka mellan delstatliga och Berlinstryrda centrala beslutsfattare.

Att lidandet som enligt preliminära besked misstänks har förorsakats av tydligen psykiskt störda personer instrumentaliseras i partiernas valkampanjer var förutsebart.

Tabubrott

Att främst det högerextremistiska AfD som lever på missnöjet mot migranter och asylpolitiken piskar upp stämningen bland tyskarna följer det vanliga mönstret.

Men chockvågen efter Aschaffenburg är tydligen starkare än så. Även oppositionspartierna CDU/CSU startade ett försök att fånga in den migrationskritiska stämningen i landet för egna politiska ändamål.

Främst kanslerkandidaten Friedrich Merz ambition att framstå som en stark och radikal ledare stod sedan bakom en motion med avsikt att tvinga den aktuella röd-gröna minoritetsregeringen till drastiska ändringar i invandrings- och säkerhetspolitiken.

Till hörnpelare hörde bl a införandet av heltäckande och permanenta gränskontroller, att avvisa alla illegala inreseförsök samt att omedelbart överföra utresepliktiga personer i statliga förvar.

Eftersom det inte rörde sig om ett lagändringsförslag, hade hela utspelet enbart ett valtaktiskt syfte utan juridiska konsekvenser för regeringen.

Ändå trampade det CDU-ledda initiativet igång en storpolitisk konflikt som kan förändra atmosfären i den återstående valrörelsen fram till den 23 februari.

Förklaringen till det levererade SPD-kansler Olaf Scholz även under lördagens valmöte i Hamburg.

Den nästan explosiva debatten och striden gäller enligt honom i mindre grad förslagens innehåll utan Merz förfarande som accepterar lösningar också utanför de demokratiska partierna tillsammans med den extrema högern.

– För mig är det ett fruktansvärt tabubrott som saknar motstycke i hela den tyska efterkrigshistorien, anser Olaf Scholz i sitt anförande i Hamburg.

Enligt honom fanns motsvarande handlingsmönster varken under CDU-kanslerer som Konrad Adenauer, Helmut Kohl eller Angela Merkel.

Saknar förtroende

CDU/CSU:s rekommendation antogs i förbundsdagen av en majoritet med hjälp av både FDP-ledamöter samt hela AfD.

Frågan som sedan dess diskuteras på högvarv är om den tidigare brandväggen mot högernationalisterna håller på att smulas sönder?

Friedrich Merz bestrider att så är fallet eftersom det inte rör sig om ett ”organiserat samarbete”. Han motiverade strategin med orden att ”något som är rätt i sak inte blir felaktigt när det får bifall från fel sida”.

”Vi är brandmuren” står det på en demonstrants plakat med en önskan om att hålla AfD utanför partiöverskridande politiska överenskommelser i Tyskland. (Foto: Joachim Kasten)

En helt annan värdering yttrade däremot SPD:s fraktionschef Rolf Mützenich i sitt tal förbundsdagen. Enligt honom öppnade Merz ”helvetets portar” genom att inte söka kompromissbildningen med den demokratiska mitten.

Konsekvent nog erinrar även Olaf Scholz om oppositionsledarens löfte som han utfärdade så sent som i november förra året.

CDU-politikern hade då med stort allvar lovat att aldrig tillvarata AfD:s röster vare sig det gäller lagförslag eller ens fastställa en dagordning i parlamentet.

I januari hävdade han vidare att ”ett 33 räcker”. En tydlig anspelning på nazisternas historiska maktskifte.

– Jag som kansler saknar numera förtroende för att hans tidigare ord håller under framtida omröstningar i förbundsdagen, säger Scholz under valmötet i Hamburg.

Han uppmanar publiken dessutom att vända blicken söderut mot Österrike. Där hade som bekant SPÖ, Neos och CDU:s systerparti ÖVP lovat att inte ingå allianser med det högerextrema FPÖ.

Eftersom ÖVP numera ändå håller på med att möjligen öppna kanslersämbetets dörrar för nationalistledaren Herbert Kickl fruktar Scholz ett liknande löftesbrott även norrom alprepubliken.

Misslyckad

AfD:s glädjerus efter brandväggens förmenta sönderfall dämpades ändå något i slutet av förra veckan.

I ytterligare en omröstning sökte CDU/CSU en parlamentarisk majoritet för en lagändring med syfte att dämpa invandringen av asylsökandes anhöriga till Tyskland.

Men trots högerextremisternas stöd avvisade en majoritet av förbundsdagen den CDU-initierade nyformuleringen.

Ett nederlag inte minst för Friedrich Merz eftersom uppslutningen i hans eget parti inte var enhälligt.

Intressant i sammanhanget är dessutom att till och med ex-kansler Angela Merkel hörde av sig med en kritisk kommentar om CDU:s riskabla politiska vägval.

Även det kan tolkas som ett tabubrott eftersom tidigare regeringschefer i regel avstår från att värdera efterföljarnas aktuella politiska utspel.

”Ingen Merz i februari” kräver en motståndare till CDU:s partiledare Friedrich Merz. På tyska heter månaden mars März. (Foto: Joachim Kasten)

Trendbrott?

Om och hur dessa dramatiska vändningar i valrörelsen kommer att få positiva effekter för de tyska socialdemokraterna återstår att se.

Till det något ogynnsamma faktaläget hör dock att SPD enligt färska mätningar med enbart 16 procent rankas trea bakom AfD och CDU/CSU.

Men Olaf Scholz är fortfarande optimist. I Hamburg hänvisade han på ett liknade underläge inför valet 2021. Även nu satsar han på ett trendbrott och fortsatt arbete som förbundskansler.