Internationellt

Kan AfD:s makt i Tyskland ännu växa?

Foto: Olaf Kosinsky/Wikimedia Commons
Alice Weidel 2017. Weidel är AfD:s kandidat för förbundskansler i valet i februari 2025.

Det högerextrema, främlingsfientliga tyska partiet AfD segrade i valet i förbundslandet Thüringen i fjol. I närliggande Sachsen hade partiet även framgång. Då nyval snart ska förrättas i Tyskland kan AfD få större maktutrymme i den tyska politiken. Men det krävs att särskilda frågor är på agendan för att väljarstödet ska öka.

John Illman

Arbetarbladet

 

 

Alternative für Deutschland, AfD, på svenska Alternativ för Tyskland, är ett parti som tagit flera valsegrar i Tyskland de senaste åren. Då förbundskansler Olaf Scholz regering föll i början av november kan AFD få större makt inom den tyska politiken.

AfD grundades år 2013. Det är idag ett högerkonservativt, invandrarfientligt parti. Men vid dess grundande var det uttryckligen ett euroskeptiskt parti. Partiet har radikaliserats under de tio senaste åren och är nu ett av Tysklands större partier.

AFD har gjort väl i flera val under de senaste åren. Partiet har kunnat växa sig större främst för att de traditionella partierna inte har haft egna svar på frågor som migration och invandring, säger forskaren vid Utrikespolitiska Institutet i Helsingfors Manuel Müller.

– Det här har debatterats mycket under den senaste tiden och det har gynnat AfD, som vill se en minskad invandring till Tyskland.

Också tyska Der Spiegel skriver att traditionella politiska partier inte har lyckats stoppa AfD:s framfart i den tyska politiken.

Tyskland har sedan återföreningen år 1991 tagit in mellan en och nästan tre miljoner invandrare årligen, uppger statistikbyrån Statista. År 2015 tog landet in över två miljoner immigranter medan år 2022 anlände över två och en halv miljon. År 2023 immigrerade nästan två miljoner till Tyskland. Det är ändå viktigt att komma ihåg att den tyska befolkningen inte ökat explosionsartat.

Vid diskussion om val och understöd för politiska partier är det viktigt att komma ihåg att i och med att Tyskland är en federal stat med förbundsländer finns det dels regionala val i förbundsländerna, dels förbundsdagsval som omfattar hela Tyskland. Förbundsdagen (Bundestag på tyska) är den direkt folkvalda nationella parlamentariska församlingen i huvudstaden Berlin medan de olika förbundsländerna har egna parlament.

Starka i Östtyskland

I flera av Tysklands 16 förbundsländer har AfD vuxit sig stort, bland annat i det forna Östtyskland. Müller säger att AfD samlar många proteströster från både unga och äldre, män och kvinnor. Men deras väljarbas består till största delen av män.

AfD samlar även andra röster än enbart proteströster. Idag uppger de flesta av partiets väljare att de röstar på dem eftersom de identifierar sig med deras program, säger han.

– På så sätt har AfD lyckats etablera egna idéer i den offentliga debatten.

AfD bedriver en populistisk politik: lätta svar på svåra frågor. Det handlar om missnöje kring arbetslöshet och samhällsutvecklingen över lag.

– Många anser att samhällsutvecklingen går åt fel håll, säger Müller.

Boken The Strategic Management of Place at Work är en av fler källor som beskriver den högre arbetslösheten i öst jämfört med väst. Låg frekvens av investeringar och företagsverksamhet är två faktorer som har påverkat nivån av arbetslöshet. EU anger att östra Tyskland har en arbetslöshetsnivå på över sju procent av befolkningen medan västra delen av landet ligger på 5,3.

Müller tillägger att många unga i forna Östtyskland – särskilt de som är mer kosmopolitiska och vänsterorienterade – flyttar till Berlin eller till västra delar av dagens Tyskland. Svenska Utrikespolitiska Institutet skriver att hundratusentals har flyttat från forna Östtyskland till landets västra delar sedan återföreningen år 1990.

Det är just i forna Östtyskland som AfD har sitt främsta understöd. Som en markering på AfD:s makt kan nämnas att partiet blev det första tyska ytterhögerpartiet att vinna ett val i ett förbundsland i Tyskland sedan nazisternas tid vid makten på 1940-talet. Förbundslandet i fråga var alltså Thüringen, som ligger norr om Bayern. AfD fick i höstens val 32,8 procent av rösterna medan det näst största partiet, kristdemokratiska CDU endast fick 23,6 procent.

Müller säger att AfD:s seger var väntad. AfD:s vinst i valet i Thüringen var föga förvånande, främst eftersom partiet redan tidigare har haft goda valresultat i förbundslandet (23,4 procent år 2019) och låg högt i opinionsmätningarna inför valet.

– Det var alltså bara en fortsättning på en trend.

Men det är CDU som styr i förbundslandets parlament. AfD är förpassat till oppositionen trots att partiet är överlägset störst – AfD har 32 mandat och CDU 23.

Svaga i söder och väster

Svenska Yles Tysklandskorrespondent Johnny Sjöblom är av delvis av samma åsikt som Manuel Müller huruvida AfD kan växa. Sjöblom säger ändå att man måste se skillnad i understöd på delstatsnivå och nationell nivå.

– AfD kan få ökat understöd i de nationella opinionsmätningarna. Men i västra delarna av Tyskland är AfD inte lika starka som i öst och jag har svårt att se att AfD växer mycket i väst och syd. Här i Bayern är AfD fortfarande ett rätt litet parti.

Han tillägger att AfD är också svaga i större städer men däremot starkare på landsbygden.

AfD är tillsammans med De Gröna det tredje största parti i Bayern. Båda har 32 ledamöter. Kristdemokratiska CSU (CDU:s systerparti) är överlägset störst med 85 mandat i parlamentet.

I förbundsländerna i västra och södra delarna av Tyskland – som de sydligaste förbundsländerna Bayern och Baden-Wüttenberg – är befolkningen i regel större än vad den är i östra Tyskland.

Bayern har 13 miljoner invånare, Baden-Wüttenberg 11 miljoner. Här är partier som Socialdemokraterna, De Gröna och Kristdemokraterna ledande. Thüringen har å sin sida 2,1 miljoner invånare och Sachsen har 4 miljoner.

Tyskland har totalt 84 miljoner invånare. Men landet har låg nativitet och är i behov av invandring. Müller säger också att Tyskland akut behöver migration.

– Att ta emot syriska flyktingar år 2015 och ukrainska flyktingar år 2022 var en geopolitisk nödvändighet för att undvika ytterligare destabilisering inom EU.

I Sachsen, som gränsar till Polen, hade partiet även framgång. CDU blev störst med 41 platser i parlamentet medan AfD fick en ledamot färre.

Sjöblom säger att AfD är starka på att förmedla sitt budskap i sociala medier och därmed lockar de unga väljare. Den internationella rundradion Deutsche Welle (DW) skriver att bland unga tyskar i de östra förbundsländerna är AfD för många ett populärt parti. Han tar också fasta på östtyskars flytt västerut.

– De östra delarna av Tyskland är i starkt behov av arbetskraft.

AfD debatterar ofta invandring. I förbundsländer som Thüringen och Sachsen är andelen invandrare låg. Det är ett välkänt mönster internationellt att högerextrema partier tenderar att få bättre resultat i regioner med mindre invandring, säger Müller.

Kontroversiella ledare

AfD:s partiledare heter Alice Weidel och Tino Chrupalla. De har delat på ledarskapet sedan år 2022. En annan inflytelserik politiker inom partiet är Björn Höcke från Thüringen. Enligt Müller är Höcke bland AfD:s allra mest radikala politiker.

Der Spiegel skriver att politiker som Weidel och Höcke har radikaliserat AfD. Frankfurter Allgemeine skriver att Weidel är emot att låta invandrare ta del av hälsovårdstjänster.

Höcke har däremot utmärkt sig bland annat genom att skrika slagord som ”Alles für Deutschland” (Allting för Tyskland) under kampanjtal. Det här slagordet introducerades av det paramilitära förbandet SA (Sturmabteilung), som var en del av det nazistiska partiet på 1930-talet. Slagordet är enligt tysk lag förbjuden.

Müller säger också att det finns en stor falang inom AfD som stöder Ryssland, vilket Die Zeit bekräftar. AfD har redan nu påverkat den tyska inrikespolitiken i och med att man har fört den ideologiska diskussionen högerut. Traditionella partier har enligt Müller gjort misstaget att acceptera och normaliserade många av AfD:s ståndpunkter – till exempel om ”utländsk brottslighet” eller behovet av ”storskaliga utvisningar”.

Om AfD får ökat inflytande i den tyska politiken kommer partiet att utmana den demokratiska ordningen i landet. Det här skulle vara illa då exempelvis närliggande länderna Ungern och Slovakien orienterar sig alltmer bort från demokratin.

Tysklands stöd till Ukraina mot Rysslands anfallskrig kommer också att vara mer osäkert än vad det är idag. Tyskland är det land i Europa som stöder Ukraina mest. Sjöblom lyfter fram vikten av Tyskland och den övriga demokratiska världens stöd till Ukraina.

– Om Ukraina förlorar kriget mot Ryssland kommer ytterligare många ukrainare att fly till Tyskland.

Särskilda frågor

Nyval till förbundsdagen ska hållas i Tyskland 23 februari. Den ursprungliga planen var att val skulle förrättas i september.

Socialdemokraterna blev störst i det senaste valet år 2021 och de har sittande förbundskansler Olaf Scholz som kanslerkandidat. Enligt Euronews är AfD Tysklands näst största parti i januari i år med 18,8 procents understöd. Kristdemokraterna är störst på 32,1 procent medan Socialdemokraterna har 16 procent. Liberalerna och Vänsterpartiet Die Linke är minst med runt fyra procents understöd vardera.

Kan AfD och Weidel, partiets kanslerkandidat, växa sig ännu större i valet i februari?

I förbundsdagen i Berlin sitter AfD i opposition. Partiet har 76 av 630 platser och är femte störst. Enligt normen i den tyska politiken tas AFD inte med i regeringsbildningen. Motsatsen har skett i många andra europeiska länder, däribland Finland. Också i Österrike är ytterhögern på frammarsch, enligt flera källor. Partiet FPÖ har bjudits in till de senaste regeringsförhandlingarna.

Manuel Müller tror att AfD:s understöd kan fortsätta att öka men då krävs det att frågor som invandring är på den politiska agendan.

– Andra frågor som kan tänkas vara aktuella är miljöfrågor – bland annat klimatförändringen. Den här frågan är viktig för exempelvis Die Linke och Die Grünen, säger han.

Müller tillägger att AfD vill att Tysklands miljöpolitik ska bli mindre ambitiös. Det här accepterar varken vänstern eller miljöpartisterna. DW skriver att AfD stöder fossila bränslen och kärnkraft samt motsätter sig vindkraft.

Sjöblom säger också att AfD kommer att hålla diskussionen om minskad invandring högt uppe på agendan. Han tror att AfD kan växa sig större från 18 procents väljarstöd på riksnivå men inte mycket mer än så.

– Jag har svårt att se att AfD skulle få mycket mer än 20 procents väljarstöd, säger Johnny Sjöblom.

Han baserar det här på att AfD redan har funnits så pass länge att partiet har gått både upp och ner i opinionsmätningarna. Då det har gått bra för partiet har man i topparna kommit upp över 20 procent, men där har uppgången sen hittills alltid tagit slut.

– Samtidigt som AfD lockar en hel del väljare, så är det också ett parti som väcker mycket negativa känslor. Hur man förhåller sig till AfD är alltså hårt uppdelat i positivt och negativt. Att väljare byter läger gällande hur man förhåller sig till partiet är inte lika vanligt som att hoppa mellan andra partier.

Ett annat parti som kan få fler platser i förbundsdagen är det lite mer än två år gamla vänsterpopulistiska partiet BSW (Bündnis Sahra Wagenknecht). Det är en allians samlad kring Sahra Wagenknecht (tidigare Die Linke). Partiet har tio platser i förbundsdagen. Också BSW är starka i forna Östtyskland.

BSW har hittills aldrig ställt upp i ett val till förbundsdagen. Alla dess nuvarande tio ledamöter i förbundsdagen är tidigare medlemmar i Die Linke, säger Müller.

– Om BSW nu lyckas ta sig över femprocentsspärren i det kommande valet kommer partiet naturligtvis att växa i storlek. Bundestag har 630 ledamöter, så med fem procent av rösterna får ett parti minst 32 mandat – men oftast fler).

Han tillägger att det här skulle kunna öka BSW:s synlighet avsevärt på federal nivå. Efter att ha legat relativt högt i opinionsmätningarna under hösten (runt åtta procent) har BSW ändå nyligen sjunkit och ligger nu på cirka fem och en halv procent.

– Det kan därför också ske som så att BSW inte klarar spärren och därmed inte tar sig in i Bundestag alls, vilket skulle kunna bli ett ödesdigert slag mot partiets framtidsutsikter.

Sjöblom flikar in att stödet för AfD beror delvis också på hur stödet för BSW utvecklas. Partiet är delvis ute efter samma väljare.

Gällande BSW anser han att det är oklart partiet kommer att klara av röstspärren på fem procent och komma in i förbundsdagen.

– Det kan hända att partiet i många frågor ligger för nära AfD och att den ”vänsterpolitik” BSW vill driva inte är tillräckligt lockande för tillräckligt många väljare. Partiet är också till hundra procent bundet till personen Sahra Wagenknecht, så dess framtid är åtminstone i nuläget kopplat till henne.

Förbjuds AfD?

Valet i februari närmar sig med stormsteg. Det har också varit diskussion om AfD:s fortlevnad. Bland annat Müller och tidningen Politico lyfter fram att AfD kan komma att bannlysas. DW och Euronews skriver att många tyskar är oroade över AfD:s ökade popularitet och dess öppet antidemokratiska profilering.

I Tyskland är det enda möjliga juridiska skälet för att förbjuda ett parti att det försöker undergräva den frihetliga demokratiska grundordningen, säger Müller.

– Enligt den tyska grundlagen är det möjligt att förbjuda partier. Men förfarandet är ändå ganska komplicerat. Det måste initieras av antingen regeringen, Bundestag eller Bundesrat och det slutliga beslutet fattas av landets förbundsförfattningsdomstol.

Förbundsrådet (Bundesrat) är ett av de fem permanenta konstitutionella organen i Tyskland. Han tillägger att även om domstolen förbjöd två partier på 1950-talet har den varit betydligt mer restriktiv under de senaste årtiondena och två försök att förbjuda det nynazistiska partiet NPD misslyckades av olika skäl.

När det gäller AfD är många forskare och aktörer inom civilsamhället överens om att partiet faktiskt är antidemokratiskt. En tvärpolitisk allians av 113 ledamöter i Bundestag begärde i november i fjol att inleda ett förfarande för att förbjuda partiet. De enda partier som stöder det här initiativet är ändå Die Grüne och Die Linke. Partiledarna för CDU/CSU, SPD, FDP och BSW motsätter sig förfarandet eftersom de fruktar att det kan misslyckas i domstolen och därmed ge AfD möjlighet att framställa sig som ett offer för oberättigad förföljelse från de andra partierna.

– Som en följd av det här är det högst osannolikt att Bundestag kommer att rösta om att inleda ett förbudsförfarande mot AfD före valet. Om en omröstning äger rum efter valet är det oklart om det kommer att finnas en majoritet för ett sådant beslut. Även om ett förfarande inleds kan det ta månader (eller till och med år) innan domstolen fattar ett beslut, säger Manuel Müller.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Du missade väl inte?

Mest lästa

Senast

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE