Internationellt

Valspänningen stiger i USA efter republikanernas konvent

President Donald Trump söker en andra mandatperiod i Vita huset.

Det är dryga två månader kvar till valdagen i USA där det Republikanska partiets kandidat president Donald Trump ska möta Demokraternas kandidat, den före detta vicepresidenten Joe Biden. Valet hålls den 3 november. Båda partiernas partikonvent är nu undanstökade och valrörelsens mest intensiva skede kvarstår när kampanjerna fortsätter i coronapandemins skugga.

Topi Lappalainen

Arbetarbladet

 

 

Republikanernas konvent hölls från 24 till 27 augusti, mest på distans. Redan under primärvalen stod det klart att Donald Trump och vicepresident Mike Pence saknar allvarliga utmanare inom partiet. Såsom ofta är fallet, går den sittande presidentens parti till val åtminstone på ytan utan större inre splittring. Det har dock funnits mycket turbulens under ytan, inte minst med före detta republikanska stjärnkonsulter involverade i Lincoln Project som producerar vassa negativa reklamsnuttar mot presidenten.

 

Att Trump utsåg många av sina egna familjemedlemmar till talare på konventet väckte diskussion. Ändå verkar sådana republikanska konsulter som har förblivit partiet lojala nöjda med konventet. Som lyckade val bland republikanska talare ansågs av konsulterna senator Tim Scott från South Carolina och Nikki Haley, före detta FN-ambassadör som också har varit South Carolinas guvernör. Bland de republikanska senatorerna finns inga andra afroamerikaner än Scott och Haley som är av indisk härkomst är en annan viktig sydstatsprofil som företräder en etnisk minoritet. Republikanerna är ute efter medelklassväljarna i förorterna, vilka länge har ansetts som en grupp som känner missnöje med Trumps ledarskap. Scotts och Haleys uppgift var att försöka lugna ner dessa före detta kärnväljare och samtidigt projicera en diversifierad profil för partiet där olika minoriteter inte är så väl representerade.

 

Utrikespolitiskt höll senator Tom Cotton från Arkansas ett viktigt tal på republikanernas konvent. Likt Nikki Haley anses han vara en möjlig kandidat inför valet 2024. Cotton är en ledande hök vad Kina beträffar och han bedyrade speciellt Trumps tuffa tag i förhållande gentemot den stigande östasiatiska stormakten men också dödandet av en av Irans viktigaste generaler: ”Joe Biden var emot uppdraget att döda Usama bin Ladin, president Trump hämnades hundratals mördade amerikaner genom dödandet av Irans terroristhjärna Qasem Soleimani.” Att just 43-åringen Cotton stiger i kurs bland republikanernas utrikespolitiska etablissemang kan ha långtgående konsekvenser oavsett hur det går för Trump i år.

 

Den krigiska retoriken baserad på hämndtänkande är något som mycket väl kan segla upp till ytan också i fortsättningen. Av andra hökar har utrikesminister Mike Pompeo hållit en hög profil inom administrationen. Hans bandade tal sändes från ett officiellt besök till Israel, något som anses av experter strida mot lagstiftningen som förbjuder att hålla kampanjtal från tillfällen där man sköter officiella regeringsärenden. Lagen gäller alla utom presidenten och vicepresidenten. Vita husets kanslichef Mark Meadows svarade till misstankarna om brottet mot spelreglerna med ett lakoniskt konstaterande: ”Ingen utanför Washingtons ringväg bryr sig.”

 

Republikanernas konvent väckte ett mindre stort intresse än demokraternas konvent. Trump och Pence blev ifrågasatta av journalister som utför faktakontroller men det har inte haft någon stor betydelse tidigare när så har skett. Tack vare att de är ämbetsinnehavare är Trump och Pence ständigt i offentligheten och de är inte lika beroende av kampanjtillställningar som deras motkandidater för att synas i medierna. Demokraten Joe Biden och hans vicekandidat Kamala Harris har inte varit i motsvarande position tidigare och fick tillfälle att visa hur de kan växa in i sina nya roller. I sociala medier väckte störst intresse av demokraterna före detta presidentfrun Michelle Obama med sitt tal och hennes make president Barack Obama var tvåa. Det återstår att se vad det betyder för resten av kampanjen att demokraternas synligaste profiler inte finns med bland kandidaterna. För Biden gäller det att utnyttja synligheten av paret Obama och det faktum att han inte är lika polariserande som Hillary Clinton i presidentvalet 2016. Bidens bas finns bland mittenväljarna, medan Trump behöver andra företrädare för partiet som Nikki Haley för att tala till dem.

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE