FN-högkvarteret kommer att förbli en spökstad åtminstone fram till slutet av juli. Sedan mitten av mars har de närmare tre tusen anställda främst arbetat hemifrån. Detta samtidigt som de flesta möten, även de inom säkerhetsrådet, genomförts via videokonferenser medan mer informella möten skötts på distans och pressträffar varit virtuella.

Den kommande allmänna debatten i generalförsamlingen, som varje år i september samlar fler än 150 av världens främsta politiker, kommer sannolikt att helt ändra skepnad på grund av pandemin. Detta samtidigt som planerna för firandet av världsorganisationens 75-årsdag fått ändras.

Mycket talar för att världens ledare för första gången hittills kommer att bjudas in att hålla sina anföranden inför generalförsamlingen via videolänk. Det kommer i sin tur att innebära att ingen först måste ansöka om ett amerikanskt visum för att kunna delta.

Palitha Kohona, som tidigare var chef för FN:s fördragssektion, påpekar att USA tidigare har avslagit visumansökningar från en rad ledare som planerat att delta vid den allmänna debatten, däribland från Iran, Syrien, Jemen, Libyen, Venezuela, Ryssland, Nordkorea och Kuba. Detta trots att han menar att förfarandet står i strid med USA:s förpliktelser i enlighet med det avtal som landet har med FN-högkvarteret.

Men nu kommer troligen inte några visumhandlingar att behövas, vilket öppnar möjligheterna för ledare från länder som annars hade fått problem att hålla anföranden i New York.

FN-korrespondenten Iftikhar Ali arbetar för den pakistanska nyhetsbyrån APP och har bevakat de allmänna debatterna sedan 1971. Han säger till IPS att om årets debatt blir digital så kommer det också att innebära att den entusiasm och de höga förväntningar som brukar prägla sammankomsterna där så många världsledare samlas, kommer att gå förlorad. Dessutom, påpekar han, kommer inte vänner och fiender att kunna mötas i korridorer och vid middagar för att diskutera frågor som kan bidra till att minska spänningarna i världen.

– Resultatet blir att den viktiga veckolånga högnivådebatten i år kommer att betyda väldigt lite när det gäller arbetet för att stärka internationell fred och säkerhet, konstaterar Iftikhar Ali.

En av dem som förnekades inresevisum till USA för att tala inför generalförsamlingen var PLO-ledaren Yassir Arafat, 1988. Men sedan dess har även flera andra politiska ledare för länder med frostiga relationer till USA förnekats visum, eller implicit förklarats som ”icke önskvärda”.

Nordkoreas forna diktator Kim Il Sung och Iraks tidigare motsvarighet Saddam Hussein talade aldrig inför FN och på senare tid har heller inte Syriens Bashar al-Assad eller Venezuelas Nicolas Maduro besökt FN-högkvarteret, trots att de som företrädare för FN-länder har en legitim rätt att tala inför generalförsamlingen.

När Sudans tidigare president Omar Hassan al-Bashir, som anklagades för krigsbrott, förnekades visum till USA och därmed inte kunde besöka generalförsamlingen 2013 beklagade sig en sudanesisk delegat inför en FN-kommitté och hävdade att förfarandet utgjorde ett brott mot överenskommelsen mellan USA och världsorganisationens högkvarter.

När FN: språkrör Farhan Haq nyligen fick frågan om bland andra Syriens och Nordkoreas ledare kommer att ges möjlighet att tala inför generalförsamlingen via länk blev dock svaret att han inte ville förekomma resultatet av de diskussioner som nu förs.