Norden

17.2.2025 09:40 ・ Uppdaterad: 18.2.2025 16:19

Arbeiderpartiet i Norge i vinnarhålet igen

Norsk olje og gass/Wikimedia Commons
Jonas Gahr Støre 2020.

Bara för ett antal veckor sedan var Jonas Gahr Støres Arbeiderpartiet uträknat till höstens stortingsval. Nu skulle det bli maktskifte med Høyrestyre under Erna Solberg som statsminister. Men mest troligt icke så.

Robert Björkenwall

Arbetarbladet

 

 

Den tidigare väljarflykten för AP är nu borta och tidigare usla 14 procent i opinionen för några månader sedan har nu vänts till 29 procent. Samtidigt har Solbergs Høyre rasar ner till 16 procent i stöd i opinionen.

Så fortsatt Ap-lett styre nu i höst igen mycket troligt. Orsakerna är flera. De som ville byta ut Gahr Støre har lagt sig helt och nu leder han Ap med styrka och ny energi. Men minst lika viktigt är att han tog in den populära fd generalsekreteraren i Nato som ny finansminister i Ap-regeringen. Och det var viktigt i orostider som vi nu är mitt uppe i. Och det faktum att Ap-regeringen i minoritet lanserat ett elprisstöd, Norgepriser kallat. Ett smart drag norrmännen tagit emot väl. Samma gäller när de vässat och förtydligat sin politik för städerna, där Ap nu återtagit missnöjda väljare som de senaste månaderna sökt sig till Høyre. Men nu är de tillbaka hos Ap igen. Och Ap är åter den allt mera sannolika vinnaren i stortingsvalet i höst.

En av få kritiska synpunkter som opinionen i Norge har nu på Ap-styret är att Norges stöd till Ukraina borde vara större. Visserligen har det efter en stortingsdebatt ökat från snåla 15 till 35 miljarder norska kr under 2025. Men med tanke på den Trump-kritiska debatten om Ukraina och europeiska säkerhetspolitiska läget samt även att norska Oljefondens dryga 20 000 miljarder norska kronor så borde stödet kunna öka lite till. Solidariteten med Ukraina och det spända säkerhetspolitiska läget, menar många ekonomer, att Norge nu borde kunna ta ut lite mer än de stimulerade tre procent av oljefondens värde. Detta för att nu plussa på Ukrainastödet lite till.

Rimligt menar många också i Norge. Och så kanske det kan bli också efter att det blir någon form av stilleståndsavtal mellan Ukraina-Ryssland. Och när Europa lär få en ledande, viktig roll för övervakningen av gränslandet. Med krav på stora insatser från det samlade Europa.

Den norska oljefonden har tillgångar på över 20 000 miljarder norska kronor. Det är så mycket att Norge bara kan använda en bråkdel (3 % max årligen) av pengarna utan att inflationen drar iväg. Men Norge borde erbjuda Ukraina ett förmånligt snabbt lån till Ukraina på exempelvis 1 000 miljarder. Vore ett viktigt bidrag att rusta upp allt som ryska anfallskriget förstört i Ukraina.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU