Lobanovskiy härstammar från industristaden Nizjnij Novgorod som enligt folkräkningen 2010 var Rysslands femte största stad med ungefär 1 250 000 invånare men uppskattas nyligen ha förbipasserats av Kazan till nummer sex gällande folkmängd. Under sovjettiden kallades staden Gorkij efter författaren Maksim Gorkij som föddes i staden. Medan Lobanovskiys mors släkt härstammar från södra Ryssland, kommer faderns släkt västerifrån. Farfadern som är född nära gränsen till Belarus och Ukraina talar ryska med en dialekt som påminner om belarusiska.

– På mors sida har min släkt varit bönder från södra delen av landet. Mormors sydryska dialekt med stark accent har påverkat min syn på språk, liksom farfars starka dialekt. I Ryssland har det förekommit negativa attityder mot dialekter. Jag förhåller mig positivt till både dialekter och minoritetsspråk. Intresset för språklig mångfald har påverkat att svenskan är så viktig för mig i Finland. Jag vill försvara de språkliga rättigheterna för svenskspråkiga, alla som talar minoritetsspråk och dessutom invandrarspråk. Jag är också själv invandrare. Jag kommer från en industristad med en stark prägel av arbetarklass. Jag har sedan tonåren sympatiserat med socialdemokratin som ideologi men har anslutit mig till partiet först i år.

Lobanovskiy avlade juristexamen i Nizjnij Novgorod efter att ha studerat rysk lag och inriktat sig på civil- och straffrätt. 2015 sökte han sig till Tammerfors universitet och blev två år senare magister i samhällsvetenskaper efter att ha utexaminerats från ett engelskspråkigt magisterprogram i samhällsvetenskap med inriktning på statistik och spelteori. Intresset för kvantitativ forskning lockade Lobanovskiy att gå över från juridik till samhällsvetenskap. Han är nuförtiden doktorand vid Åbo universitet men bor fortsättningsvis i Tammerfors. Hans sambo har studerat till arkitekt både i Nizjnij Novgorod och i Tammerfors.

– Minoriteternas rättigheter är en av mina centrala politiska frågor. När Putins regim slog till mot HBTIQ-rättigheterna, blev jag starkare övertygad om att vänsterrörelser behövs för att försvara mänskliga rättigheter. Jag har följt med Labour i Storbritannien och Bernie Sanders kampanjer i USA. De brittiska valförlusterna har inneburit hårda slag mot vänstervärderingarna. Labours senaste förlust 2019 var droppen som fick mig att bestämma mig att gå med i SDP i Finland.

Intresset för minoritetsfrågor omfattar alltså språkliga minoriteter som en central del och inbegriper en tanke på allas lika värde. Också social- och hälsovårdsfrågor är mycket viktiga för Lobanovskiy. Han har själv lidit av depression och vet hur viktigt det är att ha till exempel psykvård som fungerar för alla. Tillgången till psyk- och tandvård på svenska är viktiga frågor och på det här sättet hänger språkfrågor och hälsovård samman.

– Det finns ett system på två nivåer i Finland. Jag har varit lyckligt lottad att få tillgång till arbetshälsovård via Mehiläinen men det finns många fattiga och sådana som tillhör prekariatet som måste köa till den offentliga hälsovården. Det finns de rika och de som har bra anställningsvillkor och sedan alla andra. Vi aktiva måste ta ansvar. Det gäller att skapa ett offentligt system som fungerar för alla.

En tredje central fråga rör arbetarnas rättigheter. Lobanovskiy är medlem i Forskarförbundet och uppfattar den fackliga aktiviteten som en viktig del av arbetarrörelsen.

I Lobanovskiys farfars släkt finns det en myt om en anfader som skulle ha deltagit i myteriet på pansarkryssaren Potemkin 1905. Han vet inte om myten är sann men tanken känns inspirerande. Kampen för allas lika värde fortsätter, betonar Lobanovskiy.