–  Det är klart att det känns bra för en person som har varit med på många plan, från ungdomspolitiken till kommunalpolitiken till FSD till rikspolitiken till regeringen. Och att det kommer från partiets högsta ledning känns bra. Jag har inte funderat på någon annan rörelse, aldrig  någonsin. Det har förekommit friktion och stridigheter och jag har fått debattera företrädare för andra rörelser, till exempel de svenskspråkiga stalinisterna. Jag har fått kämpa mycket för partiet och dess målsättningar, säger Bärlund.

En annan av de nya hedersmedlemmarna, Maire Paavola från Jakobstad, var Bärlunds medarbetare på miljöministeriet.

–  Jag måste säga att det känns nog väldigt bra. Tänk att de kommer ihåg en sådan här gammal tant ännu. Jag känner tacksamhet för att ha varit med när det begav sig. Tiden på miljöministeriet var sådan att miljöfrågorna var förstasidesstoff hela Kaj Bärlunds ministertid. För mig som hoppade in från stadskansliet i Jakobstad var det en stor sak. Jag minns att det kom nya miljöfall hela tiden. Det var en tuff tid och väldigt lärorik. För socialdemokratin var det jätteviktiga år, socialdemokraterna var i bräschen och tog itu med miljöfrågorna. Det var en stor utmaning att vara medarbetare och jag är tacksam att jag fick ta den. Jag kom med i partiet på 1970-talet i samband med en medlemsvärvningskampanj i Jakobstad och det var självklart att jag skulle komma med.

Britta Lindblom från Ingå är aktiv i Grekland med att hjälpa flyktingar som tar sig över Egeiska havet. Hon kunde följa sändningen från kongressen just den dagen som hedersmedlemmarna lyftes fram och hon slogs av hur mycket aktivitet, tid, tankar och idéer som har flödat i alla dem som har blivit kallade, Lindblom själv medräknat.

– Politik är ingen snabbsport. När jag tänker tillbaka på mina år i Helsingfors och mina år i Ingå så är det ibland ett steg framåt och kanske två tillbaka? Ungefär som att dansa vals. Och ibland tvärtom, två steg framåt och ett tillbaka. Men att samhället utvecklas, att jämställdhet gäller och solidariteten förs vidare, det tror jag på. Alltid. Jag är djupt glad över mina år i den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Jag är lycklig över de många fina kamrater jag har träffat under den tiden. Och mitt hjärta brinner fortfarande till vänster. I mina tankar är jag hos er alla. Men nu är min tid och aktivitet reserverad för att stöda och hjälpa flyktingar.

Tidigare FSA/FSD-ledarna Jacob Söderman från Helsingfors och Klaus Hellberg från Borgå blev dessutom hedersmedlemmar på förslag av finskspråkiga partidistrikt. Arbetarbladet gratulerar dem alla!