Kriminaliseringen genomförs så att en arbetsgivare som uppsåtligen underlåter att iaktta lönebestämmelserna i ett allmänt bindande kollektivavtal enligt arbetsavtalslagen samt lagen om kollektivavtal gör sig skyldig till en straffbar gärning.

– Kriminaliseringen behövs eftersom det med nuvarande lagstiftning är svårt att ingripa i verksamhet som pågår i gråzoner. Genom kriminalisering av underavlöning kommer man åt att täppa till kryphålen i den gråzon som finns mellan allvarligt utnyttjande och enskilda meningsskiljaktigheter om löner, konstaterar Berg som är medlem i riksdagens social- och hälsovårdsutskott och i arbetslivs- och jämställdhetsutskottet.

Motverkande av underavlöning har också stöd av medborgarna och en stor del av företagarna. Servicefacket PAM utredde 2014 att 82 procent var av samma eller nästan samma åsikt om att situationer där arbetstagaren betalas lön som underskrider bestämmelserna i kollektivavtalet för branschen ska kriminaliseras och utbetalaren dömas för brott. Även över 64 procent av företagarna var helt eller delvis av samma åsikt som påståendet.

– Utnyttjandet av arbetstagare har konsekvenser för hela samhället. Det är inte rätt att vissa företag försöker få en ohederlig konkurrensfördel på bekostnad av andra människors sårbarhet. Utnyttjandet måste upphöra och kriminalisering av underavlöning är ett sätt och ett verktyg på vägen att helt få stopp på detta, säger Berg avslutningsvis.