Trumps taktik var klar redan innan och redan förstärkt i inledningen av de 90 minuterna.  Trump avsåg inte att svara på just några frågor inom de sex överenskomna debattämnena. Och därtill att hela tiden avbryta Biden, vilket till slut fick honom att påpeka att Trump är en clown som förhindrar honom att få en syl i vädret. Trots detta debattsabotage så menade Bidens parhäst Kamala Harris efteråt att ”Biden aldrig (ändå) skulle avstå från en chans att tala till det amerikanska folket” i en kommande andra debatt i Florida. Om den nu blir av alls eftersom det nu framkommit att såväl Trump själv som hans fru drabbats av coronan. Onekligen lite ironiskt eftersom han ständigt hånat Biden för hans coronastrategi och för att han ständigt bär mask.

Det här coronabeskedet rörande Trump kommer att förhindra honom att den närmaste tiden hålla sina massmöten och andra arrangemang i valrörelsens slutspurt – och där han ligger under med minst 8 procent i opinionen före valdagen 3 november. Å andra sidan nu med coronan får ju Trump chansen att själv testa sina tidigare torgförda mirakelmediciner såsom intravenöst intagna blekmedel, malariamedicin och annat liknande mot coronan. Och det i ett läge där mer än 205 000 amerikaner redan dött i covid-19! En fråga där debatten i Cleveland ändå gav väljarna en tydlig bild av den stora skillnaden mellan Trumps starkt kritiserade vetenskapsmisstro och Bidens tilltro till den medicinska vetenskapen i kampen mot coronan.

Våldsbejakande högerextremism och strukturell rasism

Skillnaden blev också tämligen glasklar mellan Biden och Trump när det gäller respekten för valresultatet den 3 november. Biden sade sig entydigt respektera resultatet oavsett vem som då vinner. Trump däremot kom inte med något sådant besked. Han tänker ifrågasätta valresultatet om han inte vinner. Detta med allehanda anekdotisk story telling som han påstod skulle bevisa att röstningssystemet inte är att lita på.

Trots att högerextrema Proud Boys varit inblandad i flera våldsdåd under året i USA, så vägrade Trump på en rak fråga från den frustrerade moderatorn Chris Wallace att klart ta avstånd från deras aktiviteter. Något som Trump några dagar senare via Twitter – när trycket blev för stort också från hans egna – nödgades mera klart ta avstånd från.  Hur som helst är det mycket uppseendeväckande att Trump vägrade att i debatten ta avstånd från den våldsamma vitmakt-extremismen. Detta inte minst med tanke på att rasismen är ett ”amerikanskt dilemma” (jfr prof Gunnar Myrdals klassiska studie) som fortfarande strukturellt plågar det amerikanska samhället. Också med tanke på att Trump sedan valet 2016 förlorat övre medelklassväljare i villaförstäder och särskilt så universitetsutbildade kvinnor som känner sig mycket olustiga över en president som skämmer ut landet som Trump gjort och gör med sin arrogans och ständiga ljugande. Inte ens republikanska, ihopsamlade fokusgrupper av väljare var särskilt nöjda med president Trumps insatser i debatten mot Biden.

Välfärden och skatterna

I debatten i Cleveland – också om mycket förblev oklart – så framgick ändå att Joe Biden och Demokraterna vill värna och förbättra sjukvårdsförsäkringen (Obamacare och Medicaid) medan Trump och Republikanerna vill lämna ännu fler amerikaner helt utan eller med en mycket begränsad sjukvårdsförsäkring.

Också i en annan central fråga av debattledaren Wallace om skatterna svävade Trump på målet – om sitt eget skattedribbel. Trump vägrar fortfarande svara på en rak fråga om det stämmer att han bara betalade 750 dollar (ca 6 700 sv kr) i federal skatt. Inte sedan Nixons dagar 1973 har en USA-president och presidentkandidat vägrat att visa upp sina skattedeklarationer. Och det har Trump gjort i fem år tills New York Times nu avslöjat att Trump de senaste femton åren inte betalat någon federal (statlig) skatt alls. Dessutom har hans företag lån och skulder för flera hundra miljoner dollar, lån som ska betalas tillbaka inom tre år. Och där inställer sig frågan osökt: vilka har lånat Trump dessa miljarder som snart löper ut? Är det ryska oligarker, några från Xi Jinpings Kina eller…? Lån med en betydande säkerhetsrisk och stor hållhake på Trump och även hans uppblåsta, falska rykte som ”affärsgeni”…

Även den frågan gled Trump undan med det oriktiga påståendet att han betalar miljoner i skatt. Trovärdigt? – nä, och därför har han fortsatt vägra att offentliggöra sina deklarationer som Biden och alla tidigare presidenter och kandidater i val har gjort.

Som Biden – vänd direkt mot kameran och tittarna – konstaterade så är det avgörande viktigt att rösta. Rösta för framtiden, hela nationens framtid är beroende och avgörs av att folket som väljare går och röstar – i förtid eller i vallokalen.

På det här orena spelet vinner inte Trump några nya väljare och tappar en del av dem han hittills haft. Färska studier visar att oddsen är goda för en Biden-vinst men också att Demokraterna faktiskt kan ta över majoriteten i viktiga senaten, och där man t ex just nu ligger klart bäst till att ta över en senatsstol i Arizona. Det är i så fall andra gången sedan 1952 som Demokraterna så kan göra i denna hittills så traditionella republikanska delstat. En övervikt för Demokraterna i senaten på ett par mandat är just nu klart mera sannolikt än motsatsen – såsom opinionsläget nu ser ut.  Så inte att undra på att republikanerna i senaten har bråttom med att utse ännu en högerkonservativ domare till HD innan den 3 november.

Trenden går nu tydligen mot högre valdeltagande i USA:s presidentval. Rekordmånga har redan förhandsröstat. Över 4 miljoner förhandsröstat mot bara 75 000 i motsvarande presidentval 2016. Fortsätter det så här kan det bli ett rekordstort valdeltagande för att få bort covid-19 smittade Trump och ge Biden chansen att i stället styra USA de kommande fyra åren.

Kanske kan det rent av bli ett efter amerikanska förhållanden rekordstort valdeltagande på över 60 procent av de röstberättigade. Som jämförelse kan nämnas att den högsta siffran på 65 proc av de röstberättigade är 112 år gammalt och uppnåddes i det amerikanska rekordvalet 1908. I modern tid har man varit nära detta en enda gång och det när Kennedy blev vald 1960, då var deltagandet var 63 proc efter ett synnerligen aktivt kampanjarbete från Kennedys alla kampanjarbetare. Men att den nivån sedan dess inte uppnåtts visar hur stort behovet är av en reformering av USA:s dysfunktionellt fungerande valsystem som särskilt drabbar och förhindrar afroamerikaner och andra minoriteters möjligheter att alls kunna utöva sin medborgerliga rätt att rösta i val. Och detta i en nation som gärna annars vill säga sig vara världens främsta demokrati. Men visst vore det fint om Biden allt mera sannolikt vinner och Demokraterna även – med en god chans – tar över majoriteten i kongressens senat med ett rekordstort valdeltagande på närmare 63-65 procents valdeltagande i ryggen! Det vore bra för inte bara det amerikanska folket utan också för världen i stort.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare, följer amerikansk politisk sedan många år