Speciellt bland de religiöst konservativa väljarna var det främsta argumentet för att rösta på Trump i presidentvalet 2016 maktbalansen i den högsta domstolen. Antonin Scalia som var deras främsta företrädare bland de konservativa domarna dog före valet men republikanerna i senaten vägrade att rösta om Obamas utnämning Merrick Garland. Hela processen framsköts till efter presidentvalet. Trump har under sina fyra år vid makten fått två utnämningar igenom, Neil Gorsuch och Brett Kavanaugh. Nu får han chansen att utnämna en HD-domare till. Eftersom domarna utnämns på livstid, är det sannolikt att han väljer någon relativt ung domare som är högst 50 år gammal. Om senaten kommer att godkänna utnämningen är oklart men i princip har republikanerna majoriteten som krävs till att få det gjort.

För speciellt kvinnorna och alla som har kämpat för kvinnornas sak inom Demokratiska partiet var Ginsburg en väldigt betydelsefull gestalt, ett moraliskt föredöme som talade för rättvisan i ett system som ofta känns orättvist. En liknande gestalt för afroamerikanernas del var kongressledamot John Lewis som avled tidigare i år. Att deras gärningar och långa karriärer har lyfts fram strax före valet kan inspirera väljarna att rösta på demokraterna i år. Men för maktbalansen i högsta domstolen kan det vara för sent. Dessutom blir en del republikanska väljare mer ivriga att rösta på Trump nu när domarutnämningarna åter är på tapeten.

En sak är redan klar: majoritetsledaren Mitch McConnell har inga problem med att godkänna en domare strax före presidentvalet, förutsatt att utnämningen kommer från en republikansk president. Alla argument för att förhindra Obamas utnämning av Garland år 2016 är redan glömda och nu gäller det att få utnämningen snabbt godkänd, bara presidenten väljer en lämplig kandidat. McConnell är en utpräglad maktpolitiker som aldrig har haft starka principer. Nu är det demokraternas presidentkandidat Joe Biden som anser att domarutnämningen ska ske först efter presidentvalet så som skedde 2016, fast då var ingen demokrat för den tanken.

Domarutnämningarna är mycket viktiga i USA, inte bara högsta domstolen, men de nio HD-domarna syns mest i medierna. På samma sätt som Scalia var en välkänd figur på ett annat sätt än de övriga konservativa domarna, var Ginsburg en lika synlig gestalt på den liberala sidan. Väljare kommer att mobiliseras för både Trump och Biden på grund av den här frågan men det är oklart vem som kommer att gynnas mest. Dispyten om utnämningen kommer att skaka om presidentvalet och också kongressvalet. Om de konservativa domarna får dessutom en utökad majoritet, kommer det att ha konsekvenser för en lång tid framöver.

Det är tidigt att gissa vem som Trump kommer att föreslå till Ginsburgs efterträdare. Det sägs dock att i de två tidigare utnämningarna där han valde en manlig domare att efterträda en man, tänkte han att Amy Coney Barrett är en lämplig kandidat för den eventualiteten att Ginsburg lämnar domstolen under Trumps ämbetsperiod. Det har nu skett i och med Ginsburgs död. 48-åringen Barrett är känd som en konservativ katolik och hon ser Scalia som sin stora förebild. McConnell har oftast fått tillräckligt många republikanska senatorer att rösta efter partiets linje men ingen vet hur det kommer att gå den här gången. Det är högst sannolikt att Trump kommer att ta tillfället i akt eftersom det gäller en del av hans politiska arv som kommer att synas långt efteråt, även om han skulle förlora valet i november.