Mattsson kom till Karis från Helsingfors. För ungefär 30 år sedan började han sin yrkesverksamma bana med invandrar- och flyktingfrågor i Västnyland som flyktingsekreterare i Karis stad.

– Jag trodde att jag skulle uppfattas som alltför radikal och röd för ett sådant uppdrag men det var min fördom, berättar Mattsson.

Därefter blev han flyktingsekreterare i Ingå och senare ännu i Ekenäs och i Hangö. Han arbetade senare som invandrarkoordinator för västra Nyland, vilket fortsatte efter att Raseborg föddes. När han fyllde 68 “sattes” han i pension, såsom bruk är vad gäller tjänstemän – själv tycker han reglerna är fåniga “samtidigt vill man ju att folk ska jobba länge”…

– Jag har också jobbat med kulturen. Tillsammans med Holger Wickström startade vi mångkulturfestivalen Faces 1998 och sedan dess har jag fortsatt att dra den.

Karis aktivitetscenter som han skapade tillsammans bl a med socialdirektör Stefan Mutanen i mitten på 1990-talet, i samband med den ekonomiska krisen, och storarbetslösheten, var också något som var av stor betydelse för Mattsson. Den drog han i ca 10 år. Aktivitetscentret stängdes senare av ekonomiska orsaker efter att Mattsson hade överlåtit verksamheten åt andra.

– Där aktiverade vi arbetslösa och marginaliserade. När invandrare och finländare fick möta varandra i stället för skilda träffpunkter, gick det att bli av med fördomarna, säger Mattsson.

Västra Nylands arbetsverkstadsförening utvecklades som en följd av aktiviteten.

– Det spelade inte någon roll om man var från Kirkuk eller Karis, behoven till sysselsättning var desamma.

Västnyland har kontinuerligt tagit emot flyktinggrupper och Mattsson har fått hålla anföranden om “Karismodellen” för integration, som den blev bekant som runtom i landet.

– En stor del av de flyktingar och invandrare som har kommit har också förblivit här, berättar Mattsson.

Trots att regionen har haft ekonomiskt svåra tider, är Mattsson hoppfull inför framtiden.

– Varför klarar Västnyland inte sig bättre än det gör? Här finns det väldiga positiva sidor och resurser. Vi har havet och en väldig kulturskatt, tänk bara på Fiskars. Regionen är företagarvänlig och det bottnar i den gamla brukstraditionen, upplyser Mattsson.

Framtisdoptimismen har blivit till en viktig del av hans politiska budskap.

– Jag vill påverka att vi ska få det att gå bättre. Raseborg är en kommun med en massa möjligheter, säger Mattsson.

Ändå finns det ungdomar som har problem och det sker våldshändelser.

– Vi ska satsa på skolorna och vår ungdom. De ska ha möjligheter att utvecklas, skolorna och biblioteken ska få fortsätta. Det ska finnas ställen för föreningarna och tredje sektorn att fungera. Vi ska värna om kulturen. Här finns det massor med människor som kan massor, både fysiska och ekonomiska resurser. Fastigheter som blir tomma säljer man bort men vi borde utnyttja dem allmännyttigt så att kulturutövarna och småföretagarna kunde slippa betala en massa hyror.

– De här sakerna vill jag arbeta för i kommunalpolitiken, avslutar Mattsson.