President Aleksandr Lukasjenkos regim har på senare tid agerat ännu hårdare mot personer och organisationer som anses utgöra ett hot. De grupper som nu har drabbats anklagas för att vara styrda från utlandet och driva på en destabilisering av landet.

Fram till mitten av augusti uppges fler än 60 organisationer inom det civila samhället ha fått sin verksamhet stängd. Det gäller människorättsorganisationer, men även grupper som arbetar för kvinnors rättigheter, för personer med funktionsnedsättningar och hivpositiva.

Åtgärderna kommer efter de stora tillslag som genomfördes mot oberoende medier och demokratiaktivister förra året, i samband med de massdemonstrationer som bröt ut efter att Alexandr Lukasjenko hade utropats som segrare i ett presidentval som anses ha varit riggat.

Den kampanj som nu förs mot ickestatliga organisationer riskerar att få stora konsekvenser för många i landet.

– Det finns knappt några grupper kvar i Belarus som kan bidra med stöd till de människor som är i behov av det. Risken är att det inte kommer att finnas några grupper kvar i Belarus som kan skydda eller försvara människors rättigheter, säger Heather McGill till IPS.

Många organisationer har utsatts för plötsliga polisrazzior medan en del anställda har gripits eller utsatts för trakasserier. Samtidigt har organisationer blivit påtvingade byråkratiska krav som anses omöjliga att uppfylla – med syftet att tvinga grupperna att upphöra med sina verksamheter.

En del organisationer försöker fortsätta sina verksamheter från utlandet, men deras möjligheter att bistå med hjälp inne i landet har begränsats betydligt.

– Vissa grupper som exempelvis erbjuder juridiskt stöd i form av advokater kommer helt enkelt inte att finnas på plats längre, säger Heather McGill.

Även många organisationer som arbetar med sociala insatser – som med att hjälpa äldre och personer som lider av sjukdomar – har drabbats.

– Många frivilligorganisationer har utfört uppgifter som staten inte genomför. Och nu när servicen från ickestatliga organisationer inte längre är tillgänglig kommer vanliga människor, däribland de som tillhör utsatta grupper, att drabbas, säger Svetlana Zinkevitj vid organisationen Office for European Expertise and Communications till nyhetssajten Devex.

Hennes organisation, som arbetar för att stärka det civila samhället i Belarus, är en av de grupper som nu har tvingats upphöra med sin verksamhet i landet.

President Aleksandr Lukasjenko har suttit vid makten sedan 1994 och brukar beskrivas som ”Europas sista diktator”. Under hela hans styre har regimen kritiserats hårt för människorättsbrott och förtryck mot oliktänkande. Samtidigt menar många som bevakar landet att de attacker som nu utförs mot civilsamhället, och repressionen mot alla som anses stå oppositionen nära, har förvärrats betydligt.

Enligt Rachel Denber, biträdande chef för Human Rights Watchs avdelning för Europa, hade det civila samhället i Belarus, trots de många åren av auktoritärt styre, lyckats växa sig ganska starkt.

– De razzior, gripanden och åtgärder för att stänga ned medborgarorganisationers verksamhet som genomförts de senaste månaderna saknar motstycke i regionen, säger Rachel Denber till IPS.

Det tilltagande förtrycket har tvingat många belarusier att lämna landet. En av dem är Alexei, som egentligen heter något annat. Han lyckades ta sig till Västeuropa genom att första ta sig över gränsen till Ryssland och berättar för IPS att situationen i landet under det senaste året har blivit ”fruktansvärd”, i synnerhet i huvudstaden Minsk.

– Rädslan finns överallt, säger han.

Trots det mycket svåra läget – och att så många organisationer nu har tvingats upphöra med sin verksamhet – uppges en del aktivister fortsätta sitt arbete så gott de kan.

– Situationen är dyster, men det är samtidigt uppmuntrande att så många medborgargrupper hittar metoder för att kunna fortsätta sitt arbete. Det säger en hel del om deras beslutsamhet, säger Rachel Denber.