Internationellt

Coronakrisen belyser världens digitala klyftor

Foto: Pixabay
Digitala lösningar får en allt större betydelse internationellt. Trots det saknar uppskattningsvis 3.6 miljarder människor fortfarande tillgång till internet.

De digitala klyftorna har blivit tydligare i samband med de nedstängningar som genomförts i coronakrisens spår. Nästan hälften av världens befolkning saknar tillgång till internet i en tid när digitala lösningar fått en avgörande betydelse.

IPS

Arbetarbladet

 

– Redan innan spridningen av covid-19 började fanns det stora klyftor i fråga om tillgången till teknik, internet och medicinsk teknologi. Klyftorna var på väg att minska – men fler än 46 procent saknar fortfarande tillgång och bland kvinnorna är över hälften offline, säger Astra Bonini vid FN:s avdelning för ekonomiska och sociala frågor (Desa) till IPS.

 

Hon betonar att de digitala klyftorna hänger samman med andra orättvisor mellan människor, i fråga om bland annat inkomster och tillgång till sjukvård, elektricitet och rent vatten, sociala skyddsnät och utbildningsmöjligheter.

 

Människors möjligheter att hantera den kris som uppstått i pandemins spår hänger till stora delar samman med vilken grupp de tillhör. Och med tanke på att social distansering är den viktigaste metoden för att försöka minska smittspridningen blir tillgången till internet allt viktigare – och situationen allt svårare för dem som står utanför.

 

– Övergången till internetbaserad service, däribland distansundervisning och nätbaserad vård, skedde nästan över en natt. Men orättvisor i fråga om tillgång till tekniken gör att människor lämnas utanför och det begränsar deras möjligheter att få vård och behandling, tillgång till undervisning och information om hur man ska minska riskerna att drabbas av covid-19, säger Astra Bonini.

 

Enligt Deniz Susar vid Desa beräknas 3.6 miljarder människor i världen fortfarande stå utan tillgång till internet. De allra flesta av dem lever i utvecklingsländer. Han betonar att det inte kommer att bli någon enkel uppgift att se till att alla dessa människor kopplas upp, utan att det kommer att kräva ett samarbete mellan regeringar och den privata sektorn.

 

Bland världens låginkomstländer kan endast 30 procent erbjuda digital undervisning till sina elever. Nyligen lanserades lärplattformen “Learning Passport”, som syftar till att ge fler elever möjlighet att studera hemifrån. Men ingen har kunnat presentera någon fungerande lösning för alla dem som saknar tillgång till internet.

 

Astra Bonini betonar hur viktigt det är att öka tillgången till billigt internet för både familjer och elever – för att stärka jämlikheten.

 

– Det pågår fler olika initiativ runt om i världen, men mer måste göras, säger hon.

 

På kort sikt menar dock Astra Bonini dock att klyftorna skulle kunna överbryggas genom en ökad användning av radio, tv och andra tekniker som i högre grad är tillgängliga bland familjer med låga inkomster.

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE