I FN-rapporten står att ”faktumet att kvinnor utgör 70 procent av den globala arbetsstyrkan inom hälso- och sjukvården medför att de löper en högre risk att smittas”. Vidare står det att den nuvarande krisen riskerar att innebära att framsteg i jämställdhetsarbetet går förlorade. Den kan leda till att fler kvinnor än män drabbas av fattigdom och öka deras utsatthet och risken för våld. Dessutom kan kvinnors möjligheter på arbetsmarknaden försämras.

Världshälsoorganisationen har konstaterat i en rapport att kvinnor utför mycket av arbetet inom sjukvården men har samtidigt har lägre lön och lägre ställning än männen.

Enligt tankesmedjan Centre for American Progress har miljoner sjukvårdsanställda ett eller flera barn under 14 år och kämpar för att få ihop tillvaron med arbete under pandemin samtidigt som de ska ta hand om sina barn. Det är särskilt troligt att just kvinnorna stannar hemma när de inte hittar någon som kan ta hand om barnen, enligt tankesmedjan. Centre for American Progress skriver också att miljontals sjukvårdsanställda med viktiga roller därför kan ha det svårt att gå till jobbet i en situation när de verkligen behövs.

I samband med att FN-rapporten presenterades betonade FN-chefen António Guterres att det förutom åtgärder för att hantera pandemin och spridningen av sjukdomen krävs insatser för att hantera krisens långsiktiga effekter. Det kan handla om resurser för att stötta hushåll, tillhandahålla sjukvårds- och arbetslöshetsförsäkringar, att öka det sociala skyddet och stötta företag för att förhindra konkurser och att mängder av arbetstillfällen går förlorade.