Vid utgången av 2018 var det nästan 25 000 människor i åldern 16–34 som fick sjukpension eller rehabiliteringsstöd i Finland. Av de här beror över hälften på psykisk ohälsa, en markant ökning jämfört med 1990 då motsvarande siffra var ungefär trettio procent.

Endast ett fåtal av dessa lyckas återgå till arbetslivet, och de som lyckats gör det till stor del tack vare riktade stödåtgärder, specialsjukvård och psykoterapi. Mera resurser för mentalvården innebär att ännu fler människor kan återgå till arbetslivet och få ett friskare liv.

Andelen elever som behöver stöd ökar, liksom andelen familjer som är i behov av någon form av hjälp för att klara vardagen. Elevvården borde ha tillräckliga resurser för att arbeta förebyggande, och inte som nu när det i stor utsträckning handlar om att försöka korrigera problem.

Det behövs mera vuxna i skolan, allt från skolpsykologer, skolkuratorer och även fler skolcoacher. Utsatta barnfamiljer måste få stöd och hjälp för att göra deras barns skolgång och vardag så trygg som möjligt. Tidigt stöd och hjälp kan förhindra psykisk ohälsa senare i livet.

Medborgarinitiativet om terapigarantin samlade tillräckligt med underskrifter och ska behandlas i riksdagen. Enligt initiativet borde man bland annat garantera att patientens vårdbehov utvärderas inom tre dagar efter att patienten tagit kontakt med en hälsocentral.

Om patienten anses vara i behov av psykoterapi eller annan psykosocial behandling ska detta ordnas inom fyra veckor efter att vårdbehovet konstaterats. Vi får hoppas att riksdagen omfattar initiativets målsättningar.

Jag känner en stark oro för hur psykiska problem kan komma att öka bland barn och föräldrar till följd av coronapandemin. Men jag är övertygad om att det går att förhindra en stor del av problemen med den rätta politiska viljan, kloka beslut och tillräckliga resurser.

Lyckas vi med det är belöningen en ekonomisk vinst för vårt samhälle och ett bättre liv för de som slipper bli sjuka.

Nils-Johan Englund

ombudsman

Finlands Svenska Socialdemokrater

Vasa