Den 23 mars 1962 undertecknade Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark Helsingforsavtalet – en sorts grundlag för de nordiska länderna. Men redan 10 år innan Helsingforsavtalet undertecknades togs de första stegen mot det som vi idag känner som Nordiska rådet – det officiella parlamentariska nordiska samarbetsorganet.

Historien om Nordiska rådet tar vid där andra världskriget slutar. Återuppbyggnaden efter kriget fick en snabb start och samtidigt som FN växte fram 1945 väcktes idén om att ge Norden som region en större och starkare röst. På initiativ av den danske socialdemokraten Hans Hedtoft inrättades 1952 Nordiska rådet som ett permanent organ där nordiska parlamentariker kunde träffas regelbundet och diskutera gemensamma nordiska frågor.

Det har nu gått 70 år sedan Nordiska rådet bildades. Avståndet mellan våra länder är litet och gemenskapen är stor. Efter en historia fylld av krig står Norden idag för fred, stabilitet och demokrati. På axlarna av socialdemokratiska samhällsmodeller har det nordiska samarbetet under sex decennier visat sin styrka och skapat en bättre livskvalitet för befolkningen i Norden, både kulturellt, ekonomiskt och socialt.

Norden är också välkänt långt utanför våra gränser. Den nordiska välfärdsmodellen har blivit föremål för global uppmärksamhet och den nordiska länderna har klarat coronakrisen bättre än de flesta av världens länder både när det gäller att skydda sin befolkning från sjukdom och de ekonomiska effekterna av pandemin.

Idag står Europa och hela världen inför en ny säkerhetsutmaning. Rysslands brutala attack mot Ukraina förebådar en ny era i Europa. Kriget är inte bara en attack mot Ukraina, det är en attack mot demokrati, fred och frihet och berör oss alla.

Överallt i världen måste man nu välja sida. Vill du stödja kampen för demokrati, fred och frihet, eller bana vägen för auktoritära krafter?

Från Socialdemokraterna i Nordiska rådet är svaret tydligt. När världen brinner måste vi i Norden använda vår globala position för att stödja en mer demokratisk och fredlig utveckling i världen. Vi måste förnya och stärka det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet.

Eller som Norges statsminister Jonas Gahr Støre nyligen uttryckte det på presskonferens den 9 februari 2022 “En del av oss är medlemmar i Nato, några är medlemmar i EU men alla är medlemmar i Norden”. Som region är vi något speciellt.

Det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet kan ha en annan karaktär än Natos eller EU:s. Det bästa försvaret kommer alltid att vara att göra din fiende till din vän, och i Norden har vi både den erfarenhet och expertis som behövs för att stödja länder i deras demokratiseringsprocesser.

När Putins diktatoriska regim faller kommer det ryska folket att få en ny chans att bli en del av världens demokratiska gemenskap.

När den tiden kommer måste det ryska folket veta att vi i de nordiska länderna är redo att hjälpa våra grannar.

Socialdemokraterna i Nordiska rådet kommer fortsatt att arbeta för att stärka den nordiska kontakten och gemenskapen. Norden är ett bevis på det går att skapa vänner av gamla fiender och därigenom en bättre och ljusare framtid. Tillsammans.

På uppdrag av den socialdemokratiska gruppen i Nordiska rådet

Annette Lind, folketingsledamot, Danmark

Gunilla Carlsson, riksdagsledamot, Sverige

Erkki Tuomioja, riksdagsledamot, Finland

Jorodd Asphjell, stortingsledamot, Norge

Oddný G. Harðardóttir, alltingsledamot, Island