Uppenbart är att vare sig diplomati, fördömanden eller de omfattande ekonomiska sanktioner som större delen av världen infört mot Ryssland och kriget påverkar Putin. Inte heller starka fördömanden om att invasionen är ett övergrepp som strider mot folkrätten. Hans beslut att sätta i gång och att fortsätta ett krig som han vet saknar legitimitet står fast. Och med målet att Ukraina till varje pris ska bli behärskat (lydrike) från Moskva.

Med sitt beslut att strunta i vad internationell rätt stipulerar om alla folks självbestämmande och förbudet att bruka våld har Putin och Ryssland passerat den röda linjen för umgänget mellan världens länder. Med anfallet på Ukraina har han visat att Ryssland både ställt sig över folkrätten och lämnat löftet att följa FN-stadgan och internationella överenskommelser kring krig och fred. Med invasionsarméns bombningar och raketanfall riktade mot bostadsområden och sjukhus har han visat att han sanktionerat att det från rysk sida begås allvarliga och systematiska krigsbrott.

För världen lämnar Putins agerande nu fältet fritt att reagera på detta. Det är därmed rätt och möjligt att utan några juridiska hinder och helt enligt FN stadgan och internationella rätt – nu åsidosatta av Putin – att göra som Sverige och en del andra länder, nämligen leverera vapen till Ukraina för dess självförsvar. Det skulle, också enligt internationell rätt, vara möjligt för NATO, EU eller ett enskilt land att nu sätta in flyg för att stoppa ryskt stridsflyg i ukrainskt luftrum. Lagen ger också rätt att med marktrupper bistå Ukraina mot den ryska aggressionen.

Hittills har dock NATO, trots vädjanden från Ukraina, inte velat ge landet flygskydd. Inte heller EU har tagit något initiativ till att skicka trupp till Ukraina. Motiveringen har varit att det skulle riskera att ytterligare vidga kriget.

Att Putin och Ryssland med sitt anfall mot Ukraina och med sitt förakt för internationell rätt redan vidgat kriget och gjort det till en fråga om tilltron till och överlevnaden för världens internationella organisationer borde leda till handling. Det kriget i Ukraina handlar om är inte längre enbart en fråga om vad som sker i ett land utan är redan nu ytterst ett krig om vår på lag byggda världsordning. Om den ryska invasionen får fortsätta utan någon militär motreaktion och Ukraina tillåts hamna under ryskt styre har FN i New York tappat sin legitimitet. Just detta som skapades efter andra världskriget och nazisternas övergrepp när världens länder gemensamt skapade internationella lagar om krig och brott mot mänskligheten. Allt detta kan inte nu tillåtas bli överspelade av en auktoritär ledares aggression mot en demokrati.

När skulden för kriget i Ukraina och de krigs- och människorättsbrott som redan skett och sker och i efterhand sedan ska redas ut måste till slut också ansvar för det skedda krävas ut. Putins lögner inför det egna folket, hans order om anfall mot Ukraina och hans fullständiga ignorering av internationell rätt måste få en rättslig efterföljd. Att Putin i sin roll som president för Ryssland visat så öppet förakt för internationell rätt tar inte bort faktum. Även Ryssland lyder under den Internationella brottmålsdomstolen. Där har domstolens åklagare makten att börja samla bevis, utreda och om rättens domare så godkänner bevisen även gå till åtal. Där har världen en samlad möjlighet att beivra brotten. Visa att den på lag och internationellt gällande avtal byggda världsordningen ska och måste fortsätta att gälla. Det arbetet måste påbörjas nu. Oavsett utgången i kriget nu.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare

Jaan Ungerson, diplomerad omvärlsanalytiker