Opinion

Debatt: Regeringen försöker plocka russinen ur kakan

Anna Hunko/Unsplash
Regeringen påstår att det är "den svenska modellen" som gäller, men hur förhåller det sig med den saken?

Regeringen med arbetsminister Satonen (Saml) i spetsen försöker påtvinga försämringar i arbetslivet för löntagarna genom att hänvisa till att vi bör anamma ”den svenska modellen”, det vill säga ta modell av Sverige. Det vore knappast några problem för löntagarorganisationerna att gå med på den saken, problemet är att man enbart försöker plocka russinen ur kakan och införa sådant som stärker arbetsgivarnas situation på löntagarnas bekostnad.

ABL

 

 

Till exempel är det i Sverige så, att vid meningsskiljaktigheter har arbetstagarna tolkningsrätt tills ett ärende avgörs i domstol, medan det i Finland är arbetsgivaren som har tolkningsrätt.

Regeringens förslag om försämringar i arbetslöshetsskyddet innebär att arbetslöshetsersättningen i Finland i framtiden kommer att ligga mellan 46 och 55 procent av inkomsten, jämfört med 73-75 procent i Sverige. Antalet självriskdagar i arbetslöshetsskyddet har höjts till sju i Finland, medan det är två i Sverige. Gränsen för personalrepresentation i företagens styrelser är 150 anställda i Finland och 25 i Sverige. Detta är tydliga exempel på regeringens russinplock. Regeringens förslag sätter arbetstagare i en betydligt sämre ställning än i Sverige, som man säger sig vilja kopiera.

Skrikandet efter mer lokala avtal innebär i detta fall att man önskar ge arbetsgivarna mer makt att köra över löntagarna och deras representanter. Att åsidosätta kollektivavtal godkända av organiserade arbetstagare och fackföreningar genom att använda icke-organiserade förhandlare undergräver den nordiska modellen. Risken för ensidig försvagning av arbetsvillkoren på lokal nivå stärks. Det är skäl att komma ihåg att det redan i dagens Finland är möjligt att uppnå bättre men även flexiblare resultat än vad kollektivavtal tillåter.

I Sverige, Danmark och Norge bygger arbetslivets spelregler på ömsesidiga överenskommelser och ständig kommunikation mellan arbetsgivar- och arbetstagarrepresentanter. Förtroende och likvärdiga utgångspunkter är grundläggande för avtal och kontinuerlig kommunikation. Hög organisationsgrad hos både arbetstagare och arbetsgivare har varit en framgångsfaktor enligt internationella utvärderingar, skapande av stabilitet, välstånd och förmåga att hantera kriser.

Finland har varit ett land som i mycket påmint om ovannämnda. Tyvärr har arbetsgivarorganisationerna fått igenom många krav och önskemål via landets regering vilka minskar incitamenten för genuina förhandlingar. Ett resultat av detta ser vi nu när vi har mycket omfattande strejker på gång, och en stor demonstration med över 13 000 deltagare ordnades i Helsingfors i protest mot försämringarna i socialskyddet och inskränkningar i arbetstagarnas rättigheter och förmåner.

Det är bara att hoppas att landets regering inser sitt ansvar och är beredd att förhandla, på riktigt.

 

Nils-Johan Englund

FSD:s verksamhetsledare

Vasa

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE