Möjligt är ju också alternativet ett regeringsbeslut att genomföra uppdraget om dubbelspår på Malmbanan utöver anslagsramen till Trafikverket. Att kunna lånefinansiera utanför vanlig anslagsram i statsbudgeten ligger också väl i linje med S-kongressens beslut nyligen om att ”vi är även öppna för att lånefinansiera vissa strategiska infrastrukturprojekt med stor klimatnytta”. Och just dubbelspår på strategiskt viktiga Malmbanan – från norrbottenkustens Luleå, över gruvmetropolen Kiruna och till norska hamnen i Narvik – är just ett gott exempel på vad som borde inrymmas i den möjligheten att lånefinansiera för snabbare genomförande.

Vad som krävs i närtid för i norra Sverige strategiskt viktiga Malmbanan är först, här och nu, fler långa tågmötesplatser och sedan utbyggt till dubbelspår i rimlig närtid. Det här handlar ju om i produktvärde sett Sveriges viktigaste järnväg.

Här transporteras stora volymer och blir det längre stopp så springer kostnaden från enbart LKAB till 3-4 milj kr i timmen. Och betänk att 50 proc av allt tonnage som transporteras på svenska järnvägar är produkter som kommer från LKAB. Och i pipen ligger ju nu att – apropå att mer kapacitet behövs på Malmbanan – LKAB bygger för framtiden och investerar för 400 miljarder. Sedan tillkommer andra jätteinvesteringar i fossilfria stålverket H2 Green Steel i Boden (detta då utöver Hybrit i Gällivare och Luleå för fossilfritt järn och stål) och så i närtid Talga Mining i Kiruna kommun som kan komma att utvinna världens renaste grafit för att användas till batteriproduktion för elbilar (jfr här batterifabriken Northvolt i Skellefteå!). Så visst det krävs mer än enkelspår på Malmbanan mellan Luleå och Narvik. Lägg till detta att massor av norsk lax transporteras på banan, liksom en ökad arbetspendling, ökande turism med tåg etc etc. Så enkelspår räcker inte alls i det perspektivet!

Så nu måste investeringskapitalet och byggplanerna fram för att genomföra dubbelspår på Malmbanan! Och att det då bygg med räls av toppklassigt stål, inte dumsnålt och mindre bra sådant. Och att man då även lägger på den ”slitbana” som utvecklats på Luleå tekniska universitet, LTU, som förlänger underhållstiden till vart sjunde år. Sveriges nyindustriella, gröna folkhemsbygge ska inte vara ett fuskbygge.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli m m