Vi hör att Yle måste spara. Men jag har inte hört vad man har för planer. Bara att man minskar på programutbudet. Vad blir kvar? Mera skval-radio? Inga visioner om höjd kvalité eller annat programinnehåll?

Hemma hos oss har vi ingen TV-apparat installerad, vilket gör att vi lyssnar mest på nyheter i radio Vega. Några av våra finlandssvenska vänner med akademisk utbildning lyssnar hellre på finska nyheter och aktualitetsprogram, men det är inget alternativ för oss.

När vi kom till Finland i augusti 1988, efter många års utlandsarbete, hade vi levt i ett land med diktatur och censur. Den engelskspråkiga tidningen hade vanligen mest positiva nyheter om vad landets president hade gjort. På kvällarna lyssnade vi på BBC World News. Därför var och är vi mycket intresserade av att höra nyheter på svenska.

Under mer än 30 år har radioutbudet på svenska i Finland förändrats. I början av vår tid hette programmet klockan 17 ”Nyhetstimmen” och pågick nästan en timme. Nu är längsta nyhetsuppläsningen 15 minuter. Under dagen läser man under tre minuter i stort sett samma nyheter vid varje heltimme. När någon som intervjuas svarar på finska får man ofta inte höra hela svaret på svenska; ibland t.o.m. nonchalerar man översättningen helt och påstår endast ”sade NN”.

”Nyhetspodden” och ”Slaget” är däremot program som fördjupar skeenden. Det behövs mer av sådant. Men det verkar som om ledningen inte tror på enbart tal. Måste nyhetspodden laddas med störande bakgrundsmusik? Det som också är ytterst irriterande är musiken strax före och efter nyheterna. Den är vanligen pop på engelska med mycket (o)ljud. Det är alltför mycket sådan musik på Yle Vega. Däremot har programmet ”Stefan & Staffan” också en hel del musik på engelska, men där är sångerna mycket väl valda som illustrationer till deras raljerande skämt. Men den automatiserade musiken fjärmar många lyssnare från Yle Vega.

Under åren har vi som lyssnare fått uppleva en hel del domänförluster. I slutet av 1980-talet kunde vi lyssna på jazz som Åke Grandell spelade varje lördagsmorgon. Under många år har vi hört programmet ”Tack och lov” med Stefan Härus och varierande andlig musik, men när Stefan pensionerades lade Yle ner detta mycket populära program. Och när Bertil Blom, redaktören för tisdagskvällarnas klassiska musik blev pensionär kunde man inte heller hitta någon ersättare, utan ville hitta andra former. Många av dessa ”former” består av en grupp människor som pratar och skrattar under olika rubriker. Yles ledning tycks nu fortsätta med att lägga ner populära program ….

Jag var med då den förra radioreformen gjordes och deltog i kurser för den s.k. flödesradion. Detta sätt att göra radio är förödande. De stackars programledarna måste hålla igång med olika inslag och ämnen och mellan varven spela popmusik.

Radio Vega behöver reformeras. Låt Vega ta modell från hur Sveriges P1 fungerar med mycket nyheter, analyser och nyttig information! Kombinera detta med klassisk musik, jazz, svenska sånger och annan varierande musik som nu ytterst sällan hörs i Yle Vega. Radio Extrem kan ta modell av Sveriges radio P3 och P4 och dessutom ha musik för ungdomar. Radio Extrem har jag inte alls lyssnat till, förutom någon gång på gymmet där jag minns att man diskuterade färgen på farmors underkläder… !!?

Det finns visst andra radiokanaler. Nyheter kan man höra på olika språk – men utan finskt perspektiv. Klassisk musik och jazz likaså. Sveriges radio P2 sänder andliga sånger mm.

Men vill Yle behålla sina lyssnare? Många av oss betalar ju numera skatt för att Yle ska ge ”public service”. Vem bedömer att den servicen är nyttig och tillfredsställande? I det massmediala bruset borde public service-bolag konkurrera primärt med kvalité, inte med lättsam och ytlig underhållning. Den finlandssvenska författaren Monika Fagerholm sammanfattade önskemålen för några år sedan: ”Ge oss vuxenradio!”

Jan Tunér