I låg- och medelinkomstländer har utgifterna för hälso- och sjukvård ökat med sex procent årligen och i höginkomstländer har de ökat med fyra procent enligt en rapport från WHO.

Regeringar står i genomsnitt för över hälften av vårdkostnaderna, medan över 35 procent finansieras ur människors egna fickor. En konsekvens av detta är att 100 miljoner människor tvingas in i extrem fattigdom varje år.

I medelinkomstländer har dock de offentliga hälsovårdskostnaderna per capita fördubblats sedan år 2000. I genomsnitt lägger regeringar i genomsnitt drygt 550 kronor per person på hälso- och sjukvård i lägre medelinkomstländer och nära 2 500 kronor per person i övre medelinkomstländer.

När de offentliga utgifterna för hälso- och sjukvård ökar innebär det att färre riskerar att bli ruinerade och hamna i extrem fattigdom om de skulle bli sjuka, men då måste det säkerställas att hela befolkningen har tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård, enligt WHO.

‒ Hälsovård är en mänsklig rättighet och alla länder måste prioritera effektiv och kostnadseffektiv hälso- och sjukvård för att kunna uppnå universell tillgång till hälsovård och förverkliga FN:s globala mål, säger Agnes Soucat vid WHO.

Ida Karlsson