Riksdagsledamöterna Pinja Perholehto från Nyland och Nasima Razmyar från Helsingfors höll var sin inledning, vilka följdes av ett anförande av partiordförande Antti Lindtman. Efter det diskuterade Lindtman rättvis ekonomi, tillväxt och arbete med forskaren Mika Maliranta. Till sist deltog de fem kandidaterna som är anmälda till valet av partiets vice ordförande i en paneldebatt, nämligen Perholehto, Razmyar, Niina Malm, Jani Kokko och Juha Viitala. Journalisten Jani Halme fungerade som moderator.

Pinja Perholehto berättade att hon under veckoslutet hade läst Samlingspartisters och Sannfinländarnas ställningstagande. Enligt henne har Finland inte råd med en regering som driver en såpass högerinriktad politik som den nuvarande regeringen gör.

– Ekonomin är ett mycket viktigt tema och därför har vi socialdemokrater ett alldeles speciellt ansvar att komma med vårt eget alternativ i den ekonomiska politiken så att finländarna förstår att man kan välja annorlunda.

Perholehto betonade att den offentliga ekonomins situation är allvarlig.

– Under coronaviruspandemin lärde vi oss att det är bra att välfärdssamhället har rörelseutrymme. Annars hade vi inte kunnat hjälpa människor och företag genom de svåra tiderna.

Hon påminde om att i det nuvarande ekonmiska läget finns det människor som inte har råd att konsumera. Ekonomin ska balanseras rättvist och att vara rättvis betyder inte att man inte gör någonting alls

– Det finns ingen välfärdsstat utan en hög sysselsättningsnivå.

Perholehto undeströk att avtalssamhället har ett grundläggande värde för SDP. Hon förespråkade stöd åt företag som har med den gröna omställningen att göra som den enda vägen till försörjningssäkerhet och ekonomisk tillväxt.

Efter Perholehto stod Nasima Razmyar i tur.

– Människorna vill tala politik, och få hopp och tillit i framtiden, konstaterade hon och var nöjd med hur många som hade kommit till de tillställningar som ingick i partiets turné inför partikongressen.

Razmyar hänvisade till Antti Lindtman som hade kallat tillit Socialdemokraternas superkraft.

– Den andra centrala superkraften för Socialdemokraterna är utbildning och kunnande, konstaterade hon.

Razmyar påpekade att landet har byggts så att man har satsat på humankapital, något som är det allra mest centrala för Finland och att det är kunnig arbetskraft som företag som investerar hit allra mest behöver. Hon efterlyste långsiktiga strukturella reformer i den ekonomiska politiken.

– Den inhemska marknaden har glömts bort, hävdade hon och betonade att finländarna saknar tillit, vill inte konsumera, vill inte ta risker. De som har jobb är oroliga över huruvida de kan behålla sina jobb.

– Den här regeringen har fattat helt felaktiga beslut, sade Razmyar och lade till att alla regeringens recept har misslyckats.

Sedan återgick hon till verkligheten kring skuldbromsen och avsåg både den nuvarande skuldsättningen och vad det innebär för den kommande regeringsperioden.

– Det är viktigt att förstå att det kommer vissa regler inifrån EU och ingen förnekar väl EU:s finanspolitiska regler.

– Uppdraget är inte lätt, det säger jag rakt ut, sade Razmyar och hänvisade till diskrepansen mellan de höga förväntningarna och verkligheten som den offentliga ekonomins ramverk innebär.

Razmyar betonade att alla medel ska ingå i det socialdemokratiska alternativet och det här är något som skiljer Socialdemokraterna från det nuvarande ledande regeringspartiet Samlingspartiet.

– Samlingspartiet har inte lyckats med att ta hand om ekonomin, sade hon och var speciellt kritisk till regeringens envishet när det gäller att sänka samfundsskatten expertutlåtanden till trots.

Samtidigt som Razmyar betonade, att Socialdemokraterna är beredda att använda beskattningen som medel till att balansera ekonomin, är det viktigt för näringslivet att med långsiktighet och förutsebarhet i beskattningen.

Enligt Razmyar går det att lösa uppdraget i den ekonomiska politiken också med skuldbromsen på plats. Det gäller att kombinera strukturella åtgärder och tillväxtåtgärder med rättvisa anpassningsåtgärder på utgiftssidan och även inkomstsidan går att lösa.

– Socialdemokraterna har alltid klarat sig genom att komma med lösningar till svåra frågor i svåra tider. Vi har aldrig blivit vana vid att erbjuda enkla lösningar i enkla situationer. Det finländska samhället är innovativt och vi har gjort stora reformer.

Enligt Razmyar svarar finländaren att vi inte har råd med någonting annat än med stora reformer när tiderna är svåra. Hon uppmuntrade publiken genom att säga att en stor valvinst för SDP är på kommande.

I det detta skede togs det ett par frågor och kommentarer från publiken och SFP:s tidigare vice ordförande Päivi Storgård passade på att berätta att hon hade skrivit in sig i SDP den föregående veckan och fick stora applåder.

Som svar på en publikfråga som gällde opinionsmätningar varnade Razmyar för att Sannfinländarna kan komma att föra en rasistisk kampanj i riksdagsvalet.

SDP:s första vice ordförane Nasima Razmyar. (Foto: Topi Lappalainen)

Moderatorn Halme introducerade SDP:s partiordförande Lindtman med att konstatera att hans hemstad Vanda är staden som besöks av fler turister än någon annan ort i Finland.

I och med att moderatorn kommer från Södra Karelen, kontrade Lindtman med att berätta att han hade varit på plats i Villmanstrand för att uppleva stämningen i ishallen där som kallas ”Kiimaliiteri” när SaiPa hade spelat i finalserien i FM-ligan i ishockey i fjol. Lindtman berättade att han nyligen hade kommit hem efter en resa till Washington, New York och Toronto. Kanadas premiärminister Mark Carney hade fungerat som värd för mötet för progressiva partier i Toronto.

Lindtman fortsatte med att berätta en anekdot om Eetu Salin som hade varit på resa i Tyskland och glömt vad landets huvudstad hette. Efter det konstaterade han att nycklarna för tillväxt hittar man i SDP:s politiska program som ska godkännas på partikongressen.

– Kriget i Iran är ett exempel på vad som i värsta fall kan hända när man tar rätten i egna händer och folkrätten samt det internationella regelbaserade systemet blir åsidosatta, sade Lindtman och menade att just med tanke på vad som händer i Mellanöstern kan inte vägen till tillväxt vara avhängig av fossila bränslen.

Han drog en historisk parallell och hänvisade till när man kom fram till att våra vattendrag och natur är så värdefulla att man inte kan förstöra dem. Också på den tiden hade de konservativa ställt sig på tvären.

Enligt Lindtman har de fel som säger att man måste välja mellan klimatåtgärder och ekonomisk tillväxt, utan miljö och arbete går hand i hand.

– De länder som är mest beroende av fossila bränslen har de största svårigheterna, underströk Lindtman och efterlyste klimatåtgärder som är en förutsättning för välstånd, tillväxt och goda arbetsplatser.

Han påpekade att 95 procent av elproduktionen i Finland är fossilfritt redan nu.

– Framtidens tillväxt är ren och grön, menade Lindtman och betonade att det ligger i företagens intressen att vi håller fast vid klimatåtgärderna. Han påpekade också att vi inte klarar oss i framtidens konkurrens om inte våra barn har lika möjligheter att utbilda sig i och med att det är kunnandet som avgör landets konkurrenskraft.

– Den nordiska modellen är i dagens värld en förutsättning för att Finland kan få tillväxt.

Han konstaterade att utmaningen är svår men på intet sätt omöjlig.

SDP:s partiordförande Antti Lindtman. (Foto: Topi Lappalainen)

Sedan var det dags för Lindtman att samtala med ekonomen Mika Maliranta som är direktör för Labore som tidigare hette Löntagarnas forskningsinstitut.

Maliranta betonade att Finland behöver långvarig ekonomisk tillväxt och att det finns goda förutsättningar för en sådan tillväxt.

– Det här låter inte trovärdigt men det är väldokumenterat.

Lindtman konstaterade att det är tilliten som måste återställas för att tillväxten kan komma igång. Han höll med Maliranta att förutsättningarna för tillväxten finns på plats.

Maliranta konstaterade att enligt nationalekonomisk forskning är demokrati och tillit sådana faktorer som förstärker tillväxten men att det också kan fungera tvärtom. Han påpekade att Benjamin M. Friedman har bevisat att svag tillväxt kan leda till en försvagad demokrati. Malirantas egen syn är att sådana negativa effekter för demokratin kan uppstå när den moderata vänstern och den moderata högern inte kan kompromissa med varandra.

Lindtman höll med om att en utökad polarisering har lett till problem i vissa länder och att han hoppas på att samarbetsförmågan fortsätter att vara Finlands styrka. Han hoppades också på att demokratins och samhällsklimatets betydelse för tillväxten skulle uppskattas.

– I många tillväxtföretag har de människor som kan välja funderat på om Finland är rätt land för dem trots att deras toppexperter inte personligen har drabbats.

Maliranta menade att just när det gäller tillväxtföretag så finns det förutsättningar för exceptionellt stark tillväxt de kommande tio åren.

Lindtman talade om AI och hur arbetsmarknaden kommer att förändras på grund av den vare sig vi vill det eller inte.

– Sveriges före detta statsminister Stefan Löfven sade det fint när han som fackföreningsledare besökte en fabrik och han blev tillfrågad om han inte är rädd för ny teknologi: Jag är inte rädd för den nya tekonologin, jag är rädd för den gamla teknologin som i sista hand kommer att garantera att arbetsplatserna tvinar bort.”

Enligt Lindtman är den nordiska modellen svaret på de problemen som uppstår när AI formar om arbetsmarknaden. Just därför är det svårt att förstå varför regeringen har tagit bort vuxenutbildningsstödet.

Maliranta höll med att den kreativa förstörelsen utmanar arbetsmarknaden och de nordiska välfärdsstaterna är speciellt starka i omvälvningstider. De nordiska länderna är särskilt dynamiska och föregångarländer, endast Norge är annorlunda för att de har oljan.

– ”Vi människor klarar oss inte mot maskinerna genom att vara mer som maskiner utan genom att vara mer som människor”, var visdomsord som Lindtman funderade på som en lösning i omvälvningstider.

– Man kommer tillbaka till utbildning och kunnande och därför är jag optimistisk också i den här frågan. Lindtman konstatera att man måste ändå se till att IT-jättarna beter sig ansvarsfull till exempel i demokratifrågan.

Halme inflikade att en 70-åring i Finland spenderar lika mycket pengar som en 40-åring, för första gången i Finlands historia.

Lindtman betonade att det gäller att upprätthålla ett pensionssystem som människorna kan lita på och om tilliten i pensionssystemet minskas, utökas de problem med tillit som redan finns i samhället.

– Vi har ju ett system där människorna kan arbeta längre om de så vill och orkar.

Sysselsättningsgraden bland de äldre har ökat allra mest.

– Man talar dessutom om möjligheterna som hänger ihop med den åldrande befolkningen och det finns ett eget uttryck för det, silver economy.

När det gäller tjänster som de pensionerade spenderar på, påpekade Lindtman att det framför allt är kulturbranschen som de stöder med sina pengar.

Maliranta påpekade att arbetsförmågan bland de äldre ökar och den utvecklingen kommer troligen att fortsätta.

När det gällde att ge Lindtman råd med tanke på framtida regeringsansvar, var Malirantas råd att söka sådana lösningar som inte kommer att tas tillbaka under följande regeringsperiod. I det hänseendet nämnde han Danmark som sitt favoritland och de reformer som socialdemokraten Poul Nyrup Rasmussen genomförde i slutet av 1990-talet. Efter regeringsskiftet 2001 fick hans reformer stå kvar till största delen. När det gäller tillväxt är det viktigt att reformer som genomförs kan överleva även kommande val och det förutsätter kompromisser.

– Vårt mål är att ändra riktningen i Finland. Vi förhåller oss ödmjukt till det uppdraget. Ju säkrare och starkare SDP blir etta, desto säkrare ändras riktningen, sade Lindtman och menade att när tilliten på arbetsmarknaden har försvagats, måste den återställas med korrigerande åtgärder. Samtidigt som utmaningen för ekonomin är stor, är den inte omöjlig om man ser på saken i historiens ljus, var hans åsikt.

– Det gäller att genomföra ansvarsfulla och rättvisa anpassningsåtgärder, sade Lindtman och lovade äkta tillväxtåtgärder.

Kandidaterna till vice ordförande i SDP Pinja Perholehto, Niina Malm, Juha Viitala, Jani Kokko och Nasima Razmyar fick svara på frågor baserade på en AI-projektion som fördelade dem spelarpositioner i fotboll. (Foto: Topi Lappalainen)

Paneldiskussionen mellan kandidaterna till SDP:s vice ordförande inleddes med att moderatorn Jani Halme konstaterade att Lindtman är en passionerad fotbollsmänniska. Inledningsvis hade AI konsulterats för att definiera vilka spelplatser i fotboll som passar bäst för de fem kandidaterna Kokko, Viitala, Perholehto, Malm och Razmyar.

Jani Kokko placerades av AI i en position något till höger, lågt ner bland mittfältarna i en position som är viktig för försvarsspel. Han höll själv inte med utan ser sig som en släpande anfallare i mitten. Enligt Kokko är det hans utrikespolitiska kunnande som innebär större potential för anfallet.

Juha Viitala hade av AI placerats bland mittfältet, eller lite lägre ner, som en balanserande spelare och han höll med om den beskrivningen.

– Den balanserande rollen passar mig utmärkt väl. Viitala ser sig som en utprägland lagspelare och han lyfte fram sina erfarenheter som lagspelare när han hade varit ishockeyjunior för Lukko i Raumo.

Pinja Perholehto hade av AI placerats till mittfältet men lite högre upp när Viitalas spelplats var lägre ner. Hon hade frågat råd av Vänsterförbundets riksdagsledamot Timo Furuholm som har varit fotbollsproffs och fått det bekräftat att placeringen är någorlunda åt rätt håll när man tillämpar fotbollsmetaforer i politiken. Perholehto menade att spelplatsen passar om man tänker på dess rörlighet, eftersom hon gärna åker runt och besöker fältet. I politiken ser hon sig som en generalist vars fokus är på större helheter.

Niina Malm hade av AI placerats i en anfallsposition något till höger från mitten och hon konstaterade att hon inte förstår sig på fotboll, inte ens känner igen offside. Det är ishockey som hon följer och om man använder ishockeymetaforer, så skulle det platsa bra att hennes roll är att avbryta motståndarsidans passningar. Det gäller att vänta på motståndarsidans misstag och sedan gå hårt åt till motanfall.

Nasima Razmyar hade av AI placerats i en anfallsposition något till vänster från mitten och hon konstaterade att i och med att många i publiken nickar, verkar det vara rätt beskrivning.

– Det här är ett roligt och trevligt sätt att inleda panelen. Jag är faktiskt en fotbollsmänniska och i ett bra lag spelar alla åt samma håll och tryggar det egna försvaret.

Razmyar menade att hennes erfarenhet som sittande vice ordförande är att man behöver kunna gå till anfall men ändå vara konstruktiv, också i relation till regeringen.

Halme ställde en följdfråga där kandidaterna fick beskriva sig som lagspelare. Razmyar inledde med att säga att hon är både lyssnande och målmedveten.

Viitala svarade att han är en pålitlig back som rycker in i politikens värld oavsett var situationen uppstår och betonade sin roll som lagbyggare som skapar laganda.

– Vi kommer aldrig att klara oss om vi inte strävar efter det att vi lyckas också få de andra att bli starkare, karakteriserade Viitala sin roll till de övriga i laget.

– För oss är det vi och inte jag som är i centrum, sade Kokko och menade att det var en lärdom han hade fått av kommunalpolitiken i Muurame där det är hans femte period i fullmäktige och av hans erfarenheter i SDP.

– Lagspel är allt som sker i samhället är lagspel och det blir starkare i den partipolitiska verksamheten, sade Perholehto. Hon menade att ingen blir någonsin vald tack vare sin egen förträfflighet, utan partiet behöver människor för att utföra fältarbete.

Malm sade att hon laget lojal och gör det som förväntas, inte generalist, utan den som fokuserar särskilt på arbetslivs- och familje frågor samt vardagsfrågor.

Halme frågade sedan särskilt de nya kandidaterna att vad nytt kan de tillföra partiledningen.

Kokko betonade det utrikes- och säkerhetspolitiska kunnandet och att det var hans roll som expertkommentator när det gäller amerikansk politik som var den främsta orsaken till att han blev invald i riksdagen. Samtidigt som SDP har många andra styrkor, skulle en högre utrikes- och säkerhetspolitisk profil behövas i partiledningen.

Viitala lyfte fram sin syn på arbetslivet och att han vet vad som en vanlig finländsk löntagare behöver. Hans bakgrund bland exportindustrin utmynnar i en industripolitisk syn tio år framåt.

– Fast jag säger industri, så är det näringpolitik jag talar om, inte skorstensindustri utan nya jobb som kommer genom den gröna omställningen.

Sedan nämnde Viitala Helsingfors grundande år 1550 när folk från Raumo uppmanades att flytta till den nya staden för att de hade kunnande inom Östersjöhandeln.

– Kunnande har vi i Raumo än idag och det är något som SDP kan dra nytta av.

– Jag är alltså en generalist. Jag har ett brett kunnande kan tala om olika teman. Perholehto menade också att hon som 29-åring fortfarande kan räknas som en representant för den unga generationen och hon kan lyfta fram deras frågor som naturförlust, mental hälsa och digitalt kunnande.

Halme konstaterade att frågan gäller också de som sitter i partiledningen redan nu, vad mer de har att ge om de får fortsätta i sina roller.

Malm betonade sin stabilitet och pålitlighet i rollen av partiets vice ordförande. Under en tredje period skulle hon kunna dra nytta av de erfarenheter som hon redan har samlat.

Razmyar påpekade att under hennes period har det gått bra och partiet har vunnit segrar i kommun- och välfärdsområdesvalen. Hon lyfte fram alla möten med socialdemokrater på fältet men också med nya människor som inte är partimedlemmar. Hon ser sig som en person som kan attrahera nya människor till rörelsen.

Sedan efterlyste Halme framtidsvisioner av kandidaterna.

Viitala sade att hans framtidsvision har med ekonomisk tillväxt att göra. Vad som behövs är innovationer och kunnande att företagsstöden riktas på ett annorlunda sätt som skapar tillväxt. Han jämförde Finland med ett globalt storföretag och menade att medan staten leds på ett annat sätt än hur man leder ett företag, är det ändå vissa saker som är liknande och det är framtidsinvesteringar som gäller både för företag och för stater.

Razmyar påpekade att politik är handlingar. Även hon ser att tillväxt uppstår från kunnande och det här humankapital som krävs.

– Ändå lämnar den här högerregeringen ett så fruktansvärt arv att det kommer att ta två mandatperioder av Socialdemokraterna att rätta till det som har gått fel nu.

– Investeringar behövs för att få tillväxt och det gäller stabila framtidsutsikter sade Malm. Hon menade att man måste veta hurdant beskattningssystemet är och hurdana miljöregler vi har och då vågar företagen investera.

Perholehto presenterade som sin vision en koldioxidneutral välfärdsstat och en internationell och demokratisk sådan.

– Både avtalssamhället och ett starkt medborgarsamhälle ingår, klargjorde Perholehto sin vision.

– Vi har mycket potential i det att vi funderar på människornas välmående på ett bredare sätt.

Enligt Perholehto gäller det att se det som hård ekonomisk politik hur vi får människor att orka i arbetslivet, också genom att ta hand om deras mentala hälsa.

Kokko lyfte fram det som SDP:s historiska roll att skapa nya visioner.

– Vi är egentligen den enda rörelsen i Finland som har vågat skapa sådana visioner som först har verkat omöjliga. Forssaprogrammets viktigaste punkter genomfördes på 1950- och 60-talen.

Han ser SDP:s utmärkta politiska program som kommer att godkännas på partikongressen som en bra grund för visioner.

Razmyar kommenterade att det är viktigt att förstå att även välfärdsstaten var enbart en idé i början.

Malm lyfte fram utnyttjandet av arbetskraft och det upprörande sättet som utländska bärplockare har behandlats och fick stora applåder.

– Teknik är teknik men det är alltid en människa som finns bakom den, sade Viitala och underströk humankapitalets roll, något som många under kvällen hade betonat. Även han sade att man inte diskuterar tillräckligt det hur man bättre ska orka i arbetslivet.

En sista publikfråga ställdes av Salla Saarinen från Helsingfors som ville veta att vad kandidaterna har att säga till småföretagarna.

– Det är positivt att ungdomar ser företagandet som ett verkligt alternativ. I både utbildning och uppfostran bör man uppmuntra till ett sådant tänkande att det är ett verkligt alternativ för framtiden. I vårt samhälle är en faktor som inte för oss framåt att vi är rädda för att misslyckas och rädda för att ta risker, sade Razmyar som menade att vi borde vara mer som svenskar och övriga nordbor när det gäller hur man förhåller sig till risktagande.

– Vi behöver rätt sorts attityd och förändringar i mentaliteten. När man tänker på företagens verksamhetsmiljö så har den nuvarnade regeringen vållat mycket skada. Det är ofattbart att Samlingspartiet uppfattar sig som företagarnas parti fast det är storföretagens parti. Vi stöder småföretagare och medelstora företag, företag som skapar arbetsplatser.

– Företag och företagare skapar nya arbetsplatser. Byråkratin bör minskas när det gäller nyanställningar, fanns bland de recept som Kokko hade att erbjuda. Enligt honom gäller det att minska riskerna för företagaren vid nyanställningar.

– Arbetsplatser skapas i små och medelstora företag och deras betydelse ökar i samhället, svarade Viitala.

– Från högerhåll har jag blivit kritiserad att jag inte förstår mig på företagare för att jag har en stark fackföreningsbakgrund men utan företag finns inga arbetare och inte heller deras intressebevakare.

– Vi måste kunna städa bort lurendrejarna från företagsfältet, sade Malm.

– Vi måste ha sådana regler att lurendrejarna inte klarar sig och ingen blir utnyttjad. Det är till gagn för små och medelstora företagare att det svinaktiga beteendet på arbetsmarknaden tar slut.

– I SDP är det en nyckelfråga att vi inte ser på människans status utan på möjligheterna att arbeta eller driva företag, sade Perholehto. Det huruvida man är anställd eller småföretagare korrelerar inte med hur mycket man tjänar och hon nämnde sådana småföretagaryrken som grafiker och frisör. Perholehto berömde det arbete som har gjort i partiets arbetsgrupper när det gäller