Nyheter

Facebook utmanar demokratiska principer – hur reagerar vi?

Foto: Unsplash
Facebook utmanar principerna om yttrandefriheten och rätten till privatliv.

 

ABL

I juni krävde Facebook-anställda att ett inlägg, skriven av den amerikanska presidenten
Donald Trump, på plattformen ska förses med varning. Inlägget handlade om de våldsamma
protesterna som bröt ut efter att den svarta mannen George Floyd dödades av en vit polis i
Minneapolis. Ägaren Mark Zuckerberg var inte av samma åsikt. Twitter tog däremot bort
Trumps inlägg. Facebook, och Twitter, plockade däremot bort inlägg av Trump som innehöll
desinformation relaterat till coronaviruset i augusti.

 

Borde Facebook ha tagit bort kommentaren om Floyd?

 

Den gigantiska sociala medie-plattformen Facebook utmanar två av demokratins
grundläggande principer; yttrandefriheten och rätten till privatliv. Principerna utmanas å ena
sidan då yttrandefriheten kan användas som argument i många kontroversiella fall, till
exempel vid hatretorik mot folkgrupper. Å andra sidan har Facebook massvis med
information om användarna, vilket gör att rätten till privatliv utmanas. Användarna är inte
privata på Facebook utan plattformen kan ta del av privatpersoners uppgifter.
Ska allmänheten överge Facebook för att värna om demokratin? Eller kan Facebook
medverka i ett demokratiskt samhälle?

 

Viktigt att vara på Facebook

 

Anette Karlsson, socialdemokratisk politiker, använder Facebook som
kommunikationskanal i sin roll som politiker. Hon använder även Instagram och mera sällan
Twitter. Karlsson är aktiv på Facebook i olika grupper där hennes anhängare finns.
– Jag är med i till exempel gruppen Porvoolaisille där jag skriver om vilka beslut som
fattas i stadsfullmäktige, säger hon.

 

Men allting är inte frid och fröjd i Facebookgruppen. I och med medlemskapet i gruppen
finns en risk att få negativ kritik för sina politiska beslut. Karlsson tycker ändå det är viktigt
att vara med i flera forum på plattformen för att få sina åsikter spridda till så många som
möjligt.

 

Hon anser inte att politiker ska överge plattformen eller andra sociala medier, trots brister
inom tillämpandet av demokratin. På sociala medier finns massvis med människor, personer
som redan stöder Karlssons politiska åsikter och potentiella nya anhängare.

 

– Om alla politiker i hela världen skulle träda ut ur Facebook skulle det föra med sig en
effekt, i andra fall inte, säger hon.

 

Hon tillägger att politiker ska finnas på plattformar där allmänheten är. Eftersom många
använder sociala medier, är politikerna tvungna att vara aktiva där.

 

– Som politiker är det viktigt att föra fram sina åsikter på sociala medier, säger hon.
I dagens läge är det vanligt att politiker finns på sociala medier. Hon tror trenden kommer att
öka i framtiden.

 

– Jag uppskattar att 80-90 procent av dagens fullmäktigeledamöter är aktiva på sociala
medier.

 

Karlsson anser att de flesta politiker inte reflekterar över hur sociala medierna tillämpar de
demokratiska spelreglerna. Hon har ändå själv funderat i viss mån hur sociala medier
påverkar människor, men inte henne som politiker.

 

– Jag har tagit del av studier som behandlar hur sociala medier påverkar barn. Men jag
tror det är främst forskare som funderar på de sociala mediernas inverkan på
människornas liv, säger hon.

 

Tydligare spelregler behövs

 

Tom Moring, medieforskare vid Helsingfors universitet, säger att den digitala
kommunikationen som helhet har väckt hans intresse för sociala medier.

 

– Med tanke på vad kommunikationen kan ge till samhället och hur den hotar språkliga
minoriteter är det viktigt att ha kunskap om den, säger han.

 

Moring anser att Facebook har en del tillkortakommanden både vid rätten till privatlivet och
yttrandefriheten.

 

– Facebook har brister då det gäller interaktion med lobby-och propagandaföretag,
säger Moring.

Han tillägger att utgivarens ansvar behöver göras tydligare eftersom det idag på sociala
medier uppstår hatretorik, i form av förtal och hot. Det här gäller även andra sociala medier
än Facebook.

 

– I yttrandefrihetens mening är det frågan om vem som har det juridiska ansvaret för
sådana brott, säger han.

 

Ett demokratibrott som Moring anser att har uppstått kring sociala medier är tendensen till
polarisering mellan åsiktsbubblorna. De här bubblorna med personer, som har vitt skilda
uppfattningar om olika samhällsfenomen, kommunicerar inte med varandra och det innebär
att åsikter varken utbyts eller finns förståelse för människor i det andra lägret.

 

– I Norden är det är inget stort problem ännu, men i USA är polariseringen av
samhällsgrupper ett faktum, säger Moring.

 

Han beskriver polariseringen i USA som ett exempel på hur samhället kan utvecklas i en
ogynnsam riktning. Enligt honom har Facebook en speciell roll i det här sammanhanget
eftersom plattformen generar en stor spridning.

 

Moring anser ändå att sociala medier har betydelse för en öppen kommunikation direkt
mellan människor. Alla grupper i samhället har samma möjligheter att diskutera och forma
sina ståndpunkter i olika frågor, också utsatta grupper.

 

– Facebook och andra sociala medier har även använts i undervisning och i
medborgarkampanjer, säger han.

 

Medborgarkampanjerna bidrar till stärkandet av civilsamhället och motsätter sig missbruk av
myndigheter. Kampanjerna är av olika slag och Facebook samt andra sociala medier blir på
så sätt medel för både fredliga och mindre fredliga handlingar.

 

Facebook sätter också demokratiska spelregler på prov. Hur ska det här problemet lösas?
Moring säger att frågan är ändå svår att besvara.

 

– Att avskaffa Facebook skulle inte lösa demokratins problem i en digital värld.
Han motiverar med att kommunikation rör sig fritt i hög hastighet mellan olika parter. Att
skapa samhällen där medierna är statsstyrda är inte heller önskvärt enligt honom.

 

– Demokratin måste alltså lära sig att leva med Facebook och andra sociala medier,
säger han.

 

Facebook del av vårt samhälle

 

Gunilla Widén är professor i informationsvetenskap vid Åbo Akademi. Hur sociala medier
fungerar som informationskälla och hurdan information som finns på plattformarna är
centralt inom informationsvetenskapen.

 

Facebook innehar massiva mängder information om användarna. Är det moraliskt rätt att
inneha så stor mängd information? Enligt Widén är frågan komplex.

 

– Grundidén med sociala medier är att dela information om oss själva.
Widén ser både för- och nackdelar med sociala medier. Hon anser att sociala medier generellt
är effektiva kanaler för informationsspridning. Hon lyfter fram ett par exempel.

 

– Vi får information om händelser ute i världen nästan i realtid, säger hon.
Hon säger också att genom sociala medier håller människor kontakt med släktingar och
vänner oberoende var i världen de befinner sig. Dessutom har människor idag en större
mängd informationskällor än vad som tidigare fanns. Widén är inne på samma linje som
Moring.

 

– Genom de här kanalerna kan även falska nyheter spridas, vilket ökar polariseringen i
samhället, säger hon.

 

Widén anser att Facebook är integrerad del av vårt samhälle idag.

 

– Jag ser det inte som möjligt att återvända till tiden före Facebook.
Enligt henne borde användare främst vara informationskompetenta istället för att bojkotta
sociala medier som inskränker på de demokratiska spelregler. Widén tycker användarna
själva kan begränsa de negativa effekterna med sociala medier.

 

– Är vi medvetna om all den problematik som finns kring information på sociala
medier?

 

Hon tillägger att informationskompetens är något som människor behöver lära sig i alla
skeden av livet. Enligt henne blir det här en allt viktigare färdighet. Sociala medier gör det
möjligt för människorna att vara aktiva samhällsmedborgare, men det finns en hake i
sammanhanget.

 

– Vi tillbringar allt mera tid på sociala medier och således ska man inte glömma att vara
källkritisk.

 

John Eriksson

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mer om ämnet

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Chefredaktör: Johan Kvarnström
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE