Nyheter

Fem snabba till ordförandekandidaterna

En av dessa leder FSD de kommande två åren: Anette Karlsson (Borgå) och Erica Helin (Pargas) ställer upp i morgondagens ordförandeval.

Imorgon väljer Finlands Svenska Socialdemokrater ny ordförande för den kommande tvåårsperioden. Valet står mellan Anette Karlsson (Borgå) och Erica Helin (Pargas). ABL har ställt fem snabba frågor till båda kandidaterna. 

Lukas Lundin

Arbetarbladet

 

Den här helgen firar vi FSD:s 120-årsjubileum. Vad betyder FSD för dig?

 

Erica Helin:

 

– Det är som en familj, är väl det enkla svaret på den svåra frågan. Min politiska familj. Gemenskapen och “vi-andan” här är helt avgörande, vi har byggt och fortsätter bygga den här rörelsen tillsammans . Det betyder fruktansvärt mycket som ensam kommunalpolitiker till exempel att kunna ringa till någon annan FSD.are och fråga råd. 

 

Anette Karlsson:

 

– Gemenskap, en slags familj. För mig kom FSD först, socialdemokratin sen. För mig var FSD därför ett ställe där man kunde se kamratskap och diskussioner och själv kunde utvecklas i sitt tänkande. Det finns en helt egen stämning i distriktet. Man kan med stolthet be finska kolleger komma till FSD:s kongress och tala, för att få se vad socialdemokrati är. Och alla som har kommit har varit imponerade.

 

Varför kandiderar du?

 

EH:

 

– Två orsaker: den ena är att det skulle vara fruktansvärt om det inte blir omröstning. Flera journalister har ringt mig och frågat om det här är dödskrampen för FSD, att ingen annan kandiderar. Det är viktigt för distriktet att vi har en omröstning. Den andra orsaken är att jag tycker vi behöver diversitet i rörelsen. Just nu är det en liten klick som leder FSD, när distriktet kanske istället skulle behöva mera bredd. 

 

AK:

 

– Jag vill att FSD ska vara ett synligt alternativ för väljarna i Svenskfinland. I FSD finns möjligheten att föra en mer vänstersinnad diskussion om de svagas ställning i samhället, också i svenskspråkig media. Vi kunde och borde synas ännu mer. Dessutom måste vi värna om det nordiska samarbetet och påminna partiet om det, även om det idag känns som om svenskan och det nordiska har ett starkt fotfäste inom partiet. 

 

Vad skulle ditt mål som ordförande vara? I vilken riktning skulle du föra FSD?

 

EH:

 

– Jag skulle, tillsammans med medlemmarna, göra mitt bästa för att föra oss tillbaka till de ideologiska rötterna. Vänsterut. Med solidaritet, jämlikhet och gemenskap som nyckelord. Och förstås skulle mitt mål vara att få oss att växa. Dagens åldersstruktur är skrämmande. 

 

AK:

 

– Det största målet är förstås att lyckas bra i kommunalvalet, så vi lyckas föra mer socialdemokratisk politik och gå åt samma riktning lokalt som nationellt. För att det ska lyckas är det viktigt att locka med människor och även skapa synlighet för lokalt viktiga frågor. 

 

Ni får båda anses vara unga för att vara politiker, framför allt socialdemokratiska sådana. Vad borde FSD göra för att få ett större stöd bland unga?

 

EH:

 

– Vi måste se över strukturerna. I dagens läge har vi ett stort krav på medlemskap och vi borde försöka hitta ett mellanting – jag tror att det för många unga är ett stort steg att gå med i ett parti och binda sig till det. 

 

AK:

 

– Vi måste höras och synas, så att unga vet att vi finns. Vi har gjort stora framsteg på sociala medier på senare tid, men jag tror vi måste satsa ännu mer. Vara där som unga är och ha ett klart och tydligt budskap, veta vart vi är på väg. I en sådan rörelse tror jag folk vill vara med, där man dessutom har en verklig chans att påverka.

 

De senaste kongresserna har varit fulla av regeringskritik, men nu är SDP äntligen i regeringsställning igen. Om du måste välja, vilken är din favoritdel i regeringsprogrammet?

 

EH: 

 

– Reformen av andra stadiets utbildning. Det är en enormt viktig reform för att försöka hålla med alla unga i samhället, genom att garantera dem en yrkes- eller gymnasieutbildning.

 

Anette:

 

– Vårdreformen är enormt viktig, men måste jag välja en sak säger jag ändå satsningarna i utbildningen och förlängningen av läroplikten. Det är en historiskt viktig reform, i storlek med grundskolereformen. Ett sätt att se till att alla verkligen hålls med. Det finns frågetecken som måste redas ut, men så var det med grundskolereformen också. Och bra blev det. 

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Mest lästa

Senast

Demokraatti

va. päätoimittaja: Rane Aunimo
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

Tf. chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE