Idag lider allt fler unga av psykisk ohälsa. En av de viktigaste anledningarna är att många saknar trygghetskänslan i dagens samhälle. Psykisk ohälsa innebär inte endast ångest eller stress, men har också mycket att göra med saknad för trygghet eller ett bra välfärdssystem som stöd. Många hävdar att dagens unga inte gör tillräckligt men samtidigt ser samhället allt mer instabilt ut och utgångspunkten i arbetslivet kan knappast anses vara samma som för tidigare generationer.

Staten borde erbjuda en fungerande välfärdssektor som ser till att anställda arbetar tryggt och ergonomiskt. Staten skall motivera till exempel med hjälp av kampanjer där arbetsplatser i Finland anlitar mentorer för att stödja de nyanställda och se till att de smidigt och säkert blir en del av sin arbetsplats. Denna modell används i både Sverige och Norge och leder ofta till att anställda stannar kvar längre och mår bättre.

Staten ska även ta sitt ansvar gällande lönenivån och se till att dagens unga får tillräckligt betalt. Staten ska inte “straffa” de som tar emot jobb med indragna bidrag utan däremot motivera unga med extra bidrag under de första månaderna av ett nytt jobb. Detta fungerar också som en åtgärd för social trygghet för de som har svårt att hålla sig kvar länge på samma arbetsplats.

De senaste åren har även utbrändhet talats om allt mer. Enligt Ungdomsbarometern har den mentala belastningen av arbete ökat speciellt bland unga, upp till 63 procent år 2019. Förutom en ohälsosam arbetsbelastning, som resultat av bland annat uteblivet stöd från kollegor eller en oklar arbetsroll, handlar det ofta om höga krav från samhället. Unga känner ofta att de förväntas vara outtröttliga och visa framfötterna i arbetslivet och samtidigt prestera högt på fritiden.

Sociala medier visar upp ett oavbrutet flöde av det till synes perfekta livet. Stressen över att göra karriär, följa sina drömmar, umgås med vänner och familj, och få det allt att se lättsamt ut, leder ofta till känslor av otillräcklighet. Samtidigt är skillnaden mellan arbete och fritid allt suddigare, då arbetet är lättillgängligt via våra mobiler och datorer. Då även arbetsstressen följer med hem, är det svårt att känna sig utvilad när man skall återgå till jobbet.

För att göra arbetslivet mer hållbart kan arbetsgivare prioritera ett aktivt engagemang för att skapa en bra arbetsmiljö. Det handlar bland annat om stöd från arbetsgemenskapen, klara arbetsroller och vägledning om vad som förväntas från en, samt ökat inflytande över sitt egna arbete.

Ett stort problem som orsakar psykisk ohälsa i arbetslivet är mobbning. Det leder till markanta ökningar i antalet sjukskrivningar och den genomsnittliga längden av sjukledighet. Det påverkar negativt de mobbades karriärmöjligheter samt försämrar deras erfarenheter av arbetslöshet. Det finns knytningar mellan mobbning och förminskad arbetsförmåga samt lägre produktivitet, och den som bevittnar mobbning löper en större risk av utbrändhet, depression och stress.

Enligt Arbetslivsbarometern 2019 observerade nästan hälften av kvinnor och nästan en tredjedel av män någon form av mobbning från deras medarbetare, samt 46 procent av kvinnliga och 25 procent av manliga svarade att mobbning begåtts av en kund. I värsta fall, upplever kvinnor fysiskt våld – en tredjedel av kvinnor märkte av och 16 procent upplevde fysiskt våld från en kund, medan endast 13 och 4 procent av män respektive gjorde det.

Här spelar fackföreningar en viktig roll. De flesta stora fackliga organisationer erbjuden rådgivning och anvisningar om hur man skall agera och reagera (se t.ex. FFC och Servicefacket). Det är viktigt att be ens förtroendeman om hjälp och ta kontakt med ens fackförening särskilt ifall arbetsgivarens företrädare vägrar ingripa i situationen eller är själva förövare.

Fast pandemin har lett till att allt fler arbetar på distans har mobbning inte försvunnit. Arbetare inom kvinnodominerade vårdbranschen upplever mest fysiskt våld av alla yrken, medan de som betjänar kunder på restauranger och mataffärer tvingas gå på jobb trots sjuk. Då vi alla råds till att stanna hemma, tvingas vissa yrkesgrupper träffa hundratals människor dagligen. Ingen kan ifrågasätta den oerhörda insats som sjukvården bidragit med under pandemin, men likväl borde vi se till busschauffören som tar dig till jobbet, kassapersonalen i din dagliga mataffär samt lokalvårdaren på ditt gym.

Dessa människor är sällan de som kan briljera med samhällets största löner, samtidigt som de ofta rör sig om unga personer. Medan dessa osäkra arbetsförhållanden råder så ombeds vi fortsatt vara tacksamma för att få behålla de jobb vi har vilket leder till att man kanske inte vågar pressa på för säkrare arbetsförhållanden.

Det är ingen nyhet att leveranserna av vaccin försenats och att samhällets unga ännu kommer få vänta ett tag. Det är såklart en självklarhet att vi unga ska stå sist i kön, då så många andra i samhället behöver vaccinet mer än oss. Detta gör att vi kommer få leva i en ovisshet längre än många andra. Det är därför oerhört viktigt att fortsättningsvis kräva säkra arbetsförhållanden av sin arbetsgivare, både för att ha möjlighet till att skydda sig själva samt sina medmänniskor.

Rebecka Lönnqvist, Eric Rimón, Arseniy Lobanovskiy och Ellen Petersén

Finlands Svenska Unga Socialdemokrater