Enligt det svenska fredsforskningsinstitutet Sipri fanns det i början av året drygt 13 400 kärnvapenstridsspetsar i världen. Det innebar en minskning med drygt 465 av dessa vapen jämfört med ett år tidigare.

Över 90 procent av kärnvapnen innehas av USA och Ryssland, medan resten finns hos världens övriga sju kärnvapenmakter – Storbritannien, Frankrike, Kina, India, Pakistan, Israel samt Nordkorea.

På frågan om vart de ”pensionerade” stridsspetsarna tar vägen säger professor M. V. Ramana, expert på nedrustningsfrågor vid University of British Columbia, till IPS att USA skickar sina kärnvapen till en facilitet i Texas där de nedmonteras.

Robert Kelley vid Sipri säger till IPS att kärnvapnen tas ur bruk när dessa inte längre har någon militär nytta, vilket kan ske när de system de är anpassade för har blivit för gamla eller börjat avvecklas. Ett exempel är enligt honom de ”kärnvapenkanoner” som USA tog ur bruk redan på 1980-talet. Det handlade om känvapenpjäser som kunde avfyras med hjälp av konventionella kanoner, vilket också var ett av skälen till att de togs bort.

– Klokare människor insåg att det var ganska dumt att ha ett antal taktiska kärnvapen som kunde avfyras av lägre rankade militärer, säger Robert Kelley.

Han betonar att själva nedmonteringen av uttjänta kärnvapen är tekniskt komplicerad och tar lång tid att genomföra, vilket innebär att det sannolikt finns ett mycket stort antal amerikanska kärnstridsspetsar som står i kö för att plockas isär. Robert Kelley säger att det handlar om ett riskfyllt arbete som kräver stor försiktighet.

Enligt Sipri finns det i dag omkring 3 720 kärnstridsspetsar som är utplacerade bland operativa styrkor, varav nästan 1 800 beräknas hållas i högsta beredskap.

Fredsforskningsinstitutet betonar också att alla världens kärnvapenstater har fortsatt att modernisera sina arsenaler.

Daryl Kimball, ordförande för organisationen Arms Control Association i Washington, säger till IPS att spänningarna mellan flera av världens kärnvapennationer har ökat, vilket också innebär en ökad risk för att vapnen ska komma till användning. Detta samtidigt som länderna fortsätter att satsa mångmiljardbelopp varje år för att byta ut eller uppgradera sina vapen.

– Denna allvarliga situation kräver ett nytt och modigt agerande från ansvarstagande stater. De måste samarbeta för att nå fram till en handlingsplan med tydliga och konkreta mål för att få ett slut på kapprustningen, och för att omgående inleda en kärnvapennedrustning, säger Daryl Kimball.