Och historiens vingslag kändes nog av. Både som intensiva doser information om Finlands dramatiska historia, men också genom ett tankeutbyte kring de omställningar mänskligheten idag befinner sig i.
De nordiska gästerna guidades runt i Folkets hus under ledning av Osku Pajamäki, tidigare ordförande för Socialdemokratisk ungdom i Finland. Som en höjdpunkt fick de klättra upp i tornet där den röda lyktan tändes den 27 januari kl. 23.00 1918 som ett tecken på att inbördeskriget i Finland brutit ut. Tala om historiens mäktiga vingslag.

”Socialdemokratiska utmaningar i nya politiska landskap och utvecklingen i omvärlden” löd rubriken för en debatt inledd av två tidigare socialdemokratiska ungdomsförbundsordförande.

Först var Niels Enevoldsen som i början av sjuttiotalet varit ordförande för Danmarks socialdemokratiske ungdom DSU.

Han började med att minnas ett besök han som ung värnpliktig i den danska flottan gjort i dåvarande Leningrad år 1963. Det skedde i samband med ett officiellt danskt flottbesök i Sovjetunionen.

– Också då var Östersjön ett föremål för högspänning. Så är det igen idag, trots att man däremellan i den sovjetiska propagandan talat om ”Östersjön – ett fredens hav”.

Enevoldsen poängterade att vi nu lever i en multipolär värld.

– Vi har USA, Europa, Ryssland, Kina och Indien som en stigande maktfaktor. Samtidigt drar sig USA tillbaka från många FN-organisationer och från Parisvatalet om klimatet. Frågan är hur vi ska försvara de socialdemokratiska värderingarna i en ny världsordning, sade Enevoldsen.

Han varnade samtidigt för de extrema högerkrafternas frammarsch i länder som Ungern, Slovakien, Italien, Tyskland, Polen och Storbritannien.

– I Norden har vi ett bättre bålverk än många andra europeiska länder mot högerextremismen. Men också här är högerpopulismen på frammarsch. I Danmark har vi flera små extrema högerpartier med ett sammanlagt väljarstöd på femton – tjugo procent, i Finland sitter Sannfinländarna i regeringen, i Sverige är Sverigedemokraterna ett stödparti för den borgerliga regeringen och i Norge är Fremskrittspartiet större än Höyre.

Enevoldsen som numera är bosatt i Frankrike menade att den franska ytterhögern är oerhört skicklig på att utnyttja sociala medier.

– Extremhögern använder en obehaglig retorik där man söker syndabockar som invandrare och muslimer. Samtidigt kritiserar man den politiska eliten men hur gör man då man själv blivit en elit, undrade Enevoldsen.

Han ansåg att socialdemokraterna dock kan tala med högerpopulisterna, vilket inte är att säga samma sak som de gör.

– Socialdemokraterna ska inte som högerpopulisterna fokusera på flyktingpolitiken utan föra fram frågor som solidaritet och medmänsklighet. Vi ska betona de socialdemokratiska grundvärderingarna och visa hur välfärdssamhället kan förbättras och hur vi kan skapa mera jämställdhet, framhölls Niels Enevoldsen.

I början av sjuttiotalet ledde de sina socialdemokratiska ungdomsförbund i Norden. Från vänster: Lars Engqvist (Sverige), stående Hans Raastad (Norge) samt Niels Enevoldsen (Danmark). (Foto: Simon Bergman)

Lars Engqvist som på 1970-talet var ordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund SSU konstaterade att alla nordiska länder idag är medlemmar av Nato. Men inom Nato måste vi förnya det nordiska samarbetet. Det är nämligen nödvändigt att vi i Norden skapar ett nytt nordiskt försvarsförbund. Detta är även viktigt för de socialdemokratiska partierna i Norden, framhöll Engqvist.

Han påminde om att Socialdemokraterna i Sverige nu är de största partiet med ett väljarstöd på 32 till 33 procent enligt nyaste opinionsundersökningar.

– Men Sverigedemokraterna är det näststörsta partiet. Vad sker om det vid riksdagsvalet 2026 blir borgerlig majoritet med Sverigedemokraterna som största borgerliga parti? Då är det Jimmie Åkesson som blir statsminister, sade Engqvist.

Han gick tillbaka till tiden i slutet av 1800- och början av 1900-talet då socialdemokratin växte fram.

– Det var ett samhälle innan demokratin segrat. Då byggde man upp de socialdemokratiska organisationerna överallt i Sverige. Man kritiserade både de rådande samhällsförhållandena och kapitalismen. Så skapade socialdemokratin ett välfärdssamhälle som man sedan skulle gå ut för att försvara.

Engqvist konstaterade dock att klassamhället igen gjort sin återkomst.

– På bara fem år råknar man med att antalet fattiga fördubblats i Sverige. Man talar nu om sju procent fattiga svenskar.

Engqvists uppfattning är att Socialdemokraterna måste kritisera inte bara klassamhället utan även kapitalismen.

– Socialdemokratin måste satsa på folkbildning och vi ska absolut inte lägga ner Arbetarnas bildningsförbund ABF. Det finns idag tecken på att folk vill ha annat än digitaliseringar. Vi ser ett nytt intresse för det direkta samtalet, konstaterade Lars Engqvist.

I en kommentar till Arbetarbladet sade Hans Raastad som åren 1969-71 var ordförande för Arbeidernes Ungdomsfylking AUF i Norge att han var med i den norska delegationen redan då FNSU stiftades i Malmö år 1963.

– I slutet av 1960-talet var AUF:s slagord ”Världens framtid – vårt ansvar” och frigörelsen av kolonierna huvudsaken.

Raastad sade att han saknar en analys av världsekonomin.

– Vi är på väg mot en ekonomisk kris värre än den vi hade 1929-32. Orsaken är att finanskapitalet är ostyrbart och att det inte finns någon nationell eller internationell kontroll. USA-dollarn är motorn som driver privatkapitalismen i alla länder som sedan förstärks av kryptovalutan.

Raastad betraktar Trump som en kryptokapitalist och anser att krisen utlöses då gangstrarna lurar varandra.

– Jag stöder idén att arbetarnas frigörelse ska vara deras eget verk. En levande arbetarrörelse kan inte skapas av ämbetsverk och heltidsanställda politiker utan av aktivitet på basplanet, framhöll Hans Raastad.

Docent Aapo Roselius inledde om Finlands inbördeskrig 1918. Han underströk Väinö Tanners viktiga roll vid återuppbyggnaden av den socialdemokratiska arbetarrörelsen efter inbördeskriget. Samtidigt påminde han om att de röda inte hade en bolsjevikisk stat som mål. Men om halva Finland hade blivit rött hade detta inte kunnat undgå påverkan från Sovjetunionen.

Göran Färm från Sverige frågade Roselius när inbördeskriget slutade spela en roll i finländsk politik. I sitt svar underströk Roselius att det var symboliskt viktigt när Mannerheim i samband med Finlands krig med Sovjetunionen sade att nu slutar vi fira inbördeskriget. Roselius pekade också på socialdemokraten Karl-August Fagerholms stora betydelse för kontakterna till Skandinavien.

Tidigare utrikesministern Erkki Tuomioja tog i sitt anförande upp den ryska paranoian gällande angrepp västerifrån börjande från Karl XII och Napoleon.

– Trots att Nato inte har några planer på att angripa Ryssland, vilket den ryska ledningen vet, fortsätter man att utnyttja detta hot från väst i propagandan till det ryska folket, sade Tuomioja.