Många åtgärder är konkreta och praktiska, och kan förbättra möjligheten för svenskspråkiga att använda svenskan i vardagen och i kontakt med myndigheterna. Folktinget förutsätter att de berörda myndigheterna nu ser till att åtgärderna genomförs.

– Nationalspråksstrategin tar fasta på de största utmaningarna för svenska språket i dag, nämligen bristen på svenskspråkig arbetskraft och brister i myndighetsservicen på svenska. Jag är glad för att bland annat den digitala servicen på svenska nu lyfts upp i nationalspråksstrategin, säger Folktingets ordförande Sandra Bergqvist.

I nationalspråkstrategin konstateras att en stor utmaning är att svenskan håller på att försvinna som språk i förvaltningen. Av statens tjänstemän hade 95,2 %finska och endast 3,8 % svenska som modersmål år 2017.

– Vi är glada över att språkkompetenskraven för tjänster inom den offentliga förvaltningen nu kommer att ses över. Det är inte rättvist att utmärkta kunskaper i finska krävs av svenskspråkiga, medan endast nöjaktiga kunskaper i svenska krävs av finskspråkiga, för anställning i statliga tjänster där högskoleutbildning är ett krav, konstaterar folktingssekreterare Christina Gestrin.

Folktinget gläder sig också åt att nationalspråksstrategin innehåller åtgärder för att förbättra och synliggöra invandrares integrationsmöjligheter på svenska.