Den allmänpolitiska diskussionen inleddes av riksdagsledamot Johan Kvarnström, med fokus på utrikespolitiken samt Finlands svåra läge, och den gemensamma nämnaren som är högerpopulismens frammarsch.

– Det är ett kämpigt läge i märkliga tider. Finland har EU:s högsta arbetslöshetsgrad, påpekade Kvarnström. Han betonade att Sannfinländarna och Sverigedemokraterna representerar samma högerpopulism som USA:s president Donald Trump och det är på grund av den rörelsens frammarsch som det regelbaserade multilaterala globala systemet är i kris.

– Venezuela var den stora händelsen. Regimen där saknade legitimitet men vi kan inte ha ett läge där den som har makt och militära medel och pengar avsätter en regim på eget bevåg. Det handlar om olja och maktposition i hemlandet. Grönland handlar i sin tur om vem som äger mineralerna när isen smälter.

Kvarnström underströk att den stora bilden är att Trump och hans administration stöder högerpopulister i andra länder.

– Hela världssamfundet och EU och Norden måste stå upp för Danmarks och Grönlands sak. Det har saknats en tydlighet när det gäller Venezuela där fjäskandet för Trump har vägt tyngre än folkrätten men om det inte är vi som står upp för folkrätten, vem gör det då?

– Om man ser på hela högerrörelsen och högervinden som blåser ut över Västeuropa, så är det demokratin som urholkas och säkerhetsstrukturer som försvagas och kön till matutdelningen i många länder växer sig längre.

Enligt Kvarnström faller andra kriser i skymundan när Trump sätter agendan, det gäller bland annat Gaza, Ukraina och Rojava.

När det gäller Finlands nya ställning som landet med EU:s högsta arbetslöshet, påpekade Kvarnström att det går ganska bra i Spanien och tillväxten har varit på rätt köl där.

– Vi kommer från ett tvärtomläge och här blir allt sämre. Högern brydde sig inte om statsskulden som var den dominerande frågan i valrörelsen. Statsskulden ökar mer än någonsin och arbetslöshetsgraden är som den är.

När det gäller 2026, ser Kvarnström SDP:s partikongress och valet i Sverige som stora händelser. Även om valfrågorna delvis är helt andra i Sverige än va det kommer att vara i Finland 2027, är det mycket i den politiska situationen i Sverige som påminner om Finland.

I den inhemska situationen tog Kvarnström upp bostadspolitiken av regeringen Orpo som han kallade katastrofal. Nedläggningen av Statens bostadsfond är en symbol för det misslyckandet.

Till sist bedyrade han det goda diskussionsklimatet på FSD:s styrelsemöten och underströk hur viktigt der är att kommunikationen går nerifrån upp och styrelseledamöterna har ett forum att framföra hälsningar från fältet som kan föras vidare till riksdagsgruppen och partiledningen.

Kvarnströms riksdagskollega Anette Karlsson var orolig över de ökande motsättningarna i det finländska samhället.

– Sannfinländarnas handavtryck syns tydligt i regeringens arbete, påpekade hon.

Karlsson kritiserade lagförslag som inte baserar sig på kunskap, forskning och information och uttryckte sin oro för rättsstatsprincipen.

Hon lyfte fram behovet av fungerande integrationspolitik och vikten av att invandrarna lär sig finska eller svenska.

Enligt Karlsson finns det ett glapp mellan vad SFP:s anhängare vill ha och politiken som regeringen står för och FSD:s uppgift är att erbjuda ett alternativ till de svenskspråkiga väljarna.

– SFP:s anhängare är ledsna, besvikna och upprörda. Rasismskandalerna passar inte dem och julklappspengar har gått åt föreningar som jobbar mot svenskan.

På distans framförde SDP:s andra vice ordförande Matias Mäkynen hälsningarna från partiledningen.

– Partikongressen kommer att spela en stor roll. Det viktigaste är linjefrågor, diskussionen om den ekonomiska politiken och utrikespolitiken.

Mäkynen uttryckte sin glädje över att antalet motioner har fördubblats, vilket innebär att partifältet är mycket aktivt för tillfället. Han betonade att det är viktigt att man väljer sådana delegater till kongressen som är förberedda för att diskutera.

Sedan gick Mäkynen igenom det ekonomiska läget, speciellt de dåliga statsfinanserna som är ett resultat av regeringen Orpos politik.

Förutom för den dåliga inhemska situationen tog han upp det krisdrabbade internationella läget. När det gäller Finland, lyfte han fram behovet av att investera i grundläggande infrastruktur.

Mäkynen påpekade att den CDU-ledda förbundsregeringen i Tyskland vill ha större investeringar, fast de har problem med EU-reglerna som även drabbar oss.

– Kan vi göra investeringar och hurdana investeringar är möjliga i skuldbromsens tid? frågade sig Mäkynen. Till sist uttryckte han sin oro över att om regeringen Orpo försöker åtgärda statsfinanserna med ytterligare nedskärningar, kommer de mest utsatta att drabbas.

Som vanligt var diskussionen på FSD:s styrelsemöte mycket livlig och mångsidig.