Nyheter
7.7.2023 12:25 ・ Uppdaterad: 7.7.2023 12:36
Halla-aho ställer sig till förfogande som presidentkandidat
Riksdagens talman Jussi Halla-aho har meddelat att han ställer sig till förfogande om Sannfinländarna vill ha honom som presidentkandidat i presidentvalet 2024.
För Sannfinländarnas del blir det femte gången partiet har en egen presidentkandidat, ifall Halla-aho nomineras. I presidentvalet 2000 fick Ilkka Hakalehto en procent av rösterna. Hakalehto var känd som en hårdför EU-motståndare och han hade en viss kommunalpolitisk profil som obunden fullmäktigeledamot i Helsingfors, men han var inte lika känd som partiets dåvarande ordförande Timo Soini. Under Soinis ledning hade partiet fått en riksdagsledamot år 1999, Soini själv, och resultatet hade varit ungefär en procent av rösterna då också.
I presidentvalet 2006 ställde sedan Soini själv upp som sittande partiordförande, vilket han också gjorde 2012. Soinis resultat år 2006, 3,4 procent, var klart högre än 1,6 procent i riksdagsvalet 2003, med vilket partiet hade fått tre riksdagsledamöter och förebådade resultatet i riksdagsvalet 2007 då Sannfinländarna fick över fyra procent av rösterna och fem mandat i riksdagen.
Soini gjorde Sannfinländarnas hittills bästa resultat i presidentvalet 2012 med 9,4 procent av rösterna. Framgången var ändå måttlig om man jämför med riksdagsvalet 2011, över 19 procent och 39 riksdagsledamöter.
I presidentvalet 2018 ställde Laura Huhtasaari upp och fick 6,9 procent av rösterna. Det är över en tredjedel av vad partiet fick i både riksdagsvalet 2015 och 2019. Ändå bör det noteras att Huhtasaari kom på tredje plats i ett presidentval som fullständigt dominerades av den sittande presidenten Sauli Niinistö. Dessutom hade Sannfinländarnas riksdagsgrupp splittrats mitt itu år 2017 och den föregående partiledaren Soinis anhängare hade bildat Blå framtid under ledning av Sampo Terho. Blå framtid, ett parti som snabbt tynade bort, hade ingen egen kandidat i presidentvalet 2018.
I de två presidentval som Soini ställde upp hade han inte ännu varit minister. Halla-aho har inte heller varit minister, men riksdagens talman är en ställning som man ofta har haft som språngbräda inför presidentval. Samlingspartisten Sauli Niinistö var talman mellan 2007 och 2011. År 2012 blev han president.
Det ser ut så att Halla-aho kommer att få en utmanare från ytterhögerns yttersta kant när det gäller att tävla om rösterna längst ut till höger. Frihetsalliansen är ett litet utbrytarparti ur Ano Turtiainens rörelse Makten tillhör folket. De fick 0,9 procent av rösterna i riksdagsvalet 2023, medan Turtiainens parti fick bara 0,3 procent. Frihetsalliansen har Ossi Tiihonen som partiordförande och Cia Grönberg som partisekreterare. Deras plan är att bilda en valmansförening som stöd till Saara Huhtasaari som är syster till den sannfinländska riksdagsledamoten Laura Huhtasaari som var Sannfinländarnas presidentkandidat 2018. Saara Huhtasaari är författare till flera böcker men har inte haft en politisk roll tidigare.
Jussi Halla-aho är född 1971 i Tammerfors och har 2006 disputerat för filosofie doktorsgraden med en avhandling om böjningen av fornkyrkoslaviska substantiv och adjektiv. I Finlands riksdag tillträdde han i juni 2023 som talman och han har också varit ledamot av Europaparlamentet. Halla-aho har utträtt ur den evangelisk-lutherska kyrkan år 1989 och hör inte till något religiöst samfund.
I ett rättsfall som gick till högsta domstolen fälldes Halla-aho 2012 både för brott mot trosfrid och hets mot folkgrupp. Han fick 50 dagsböter, sammanlagt 400 euro och beordrades att ta bort vissa texter från bloggen Scripta.
Kommentarer
Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.
Mer om ämnet
Nyheter
Nyheter
Internationellt
Internationellt