MENY
Turva – Hymy

Historisk gärning för att hedra de som dog i fångläger eller dödades

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Maarit Feldt-Ranta är ordförande för Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs.

– Vi måste beskriva vad som skedde 1918 realistiskt men också blicka framåt, säger Maarit Feldt-Ranta som leder Skötselföreningen för röda fångars minnesmärke i Ekenäs.

 

Vid minnesmärket och massgraven i Dragsvik finns över 3 000 människor begravda. På minnesmärkets plattor finns ingraverade namn i långa listor. Dessa har uppdaterats under historiens gång och att sammanställa dem korrekt är en ytterst krävande uppgift. Därför ska de i vår förbättras igen samtidigt som samtliga namn graveras om och plattorna slipas i Mäntsälä. I god tid till Första maj ska de vara återinstallerade.

 

Med åren har forskare arbetat med att klargöra allt fler uppgifter om vad som skedde 1918. Därtill har skötselföreningen arbetat hårt med uppgiften att få namnen rätt.

 

Dragsviks tid som fångläger har också fått stor uppmärksamhet och beskrivits nyanserat och detaljerat i historikern Sture Lindholms bok Fånglägerhelvetet Dragsvik – massdöden i Ekenäs 1918 (Proclio 2017).

 

Mer historia i bokform blir det i vår genom då en bok av prisbelönta författaren Sirpa Kähkönens ges ut genom skötselförenings försorg. Verket ska heta Hugo 1918 och ges ut på både finska och svenska. Det är ett mikrohistoriskt verk som utgår från ett konkret öde i skildringen av en tragedi som lade sorg över en stor del av folket och påverkade alla och fortsätter påverka den finländska folksjälen och identiteten.

 

– Vi behöver absolut fortfarande lyfta fram allt som skedde 1918. Men själv tänker jag så, dels på det sättet som både realistiskt beskriver vad som skett och samtidigt blickar framåt, säger Maarit Feldt-Ranta till ABL.

 

– Det finns fortsättningsvis saker som inte hämtats fram, man vet inte alla detaljer.

 

Vilka saker tänker du på som ännu borde lyftas fram?

 

– Tusentals människoöden är oklara. Vidare är forskare av olika uppfattningar om många olika saker. Sture Lindholm berättade till exempel att han har kommi fram till att en byggnad använts för ett visst ändamål men att andra tycker olika.

 

Vi måste kunna vår historia

Trots att inbördeskriget fortfarande väcker känslor betonar Feldt-Ranta vikten av fakta, så kompletta vetenskapliga uppgifter som möjligt om vad som skedde.

 

– Det är viktigt att veta vad som hänt. Däremot finns inga skäl att politisera eller spetsa till det, ingen orsak att hålla fast vid låsta positioner.

 

Då det i år gått 100 år sedan inbördeskrigets år vill skötselföreningen framför allt arbeta för att informationen ska nå en yngre generation.

 

– Man kan inte förstå Finland utan att förstå vad den unga nationen trots allt byggde upp tillsammans. Det är inte vanligt att nationer med inbördeskrig så kort tid senare försvarar landet tillsammans som bröder och systrar, säger Feldt-Ranta.

 

Under många årtionden efter inbördeskriget var historieskildringen relativt ensidig. Det dröjde länge innan minnesmärket över huvud taget restes. Då så skedde var det med kommunistiska krafter och med formuleringar ordagrant huggna i sten som det stora flertalet hade svårt att omfatta eller ens acceptera. Med åren övergicktraditionen med uppvaktning vid rödas grav och skötseln av minnesmärket till personer inom nuvarande Vänsterförbundet och SDP. Dessa ordnar numera turvis uppvaktning vid gravarna vid Första maj. Skötselföreningen är däremot inte partipolitisk och förhoppningen är att hela landet ska kunna förhålla sig öppet till det som skedde och framför allt känna till det.

 

– Ingen ska ha monopol på minnet av röda fångarna och man ska inte göra politiska jämförelser med då och nu. Det var annorlunda, säger Feldt-Ranta.

 

Personligen berörd

Fånglägret i Dragsvik var inte landets största, men hade högst dödlighet (nästan var tredje fånge dog). Ytterst få arkebuserades, men tusentals dog i sjukdomar och till följd av undernäring. Fångarna var främst ganska långväga. Enligt Sture Lindholms bok satt de flesta västnyländska röda fångar på Sveaborg, men i varje fall 17 fångar från bruksorten Pojo fördes till Dragsvik.

 

Enligt Maarit Feldt-Ranta är minnesmärket i Dragsvik viktigt även för de som har släktingar som dog i inbördeskriget begravda någon annanstans. Hon har egen erfarenhet av detta i och med att hennes farfars far Fredrik Feldt sköts i Ingå 1918.

 

Fredrik Feldt flyttade till Ingå 1903, gifte sig 1905 och flyttade till Karis med fru och barn, grundade finska arbetarföreningen som var den första i Karis. Han tog också initiativ till Folkets hus som står stadigt vid Köpmansgatan än i dag, eventuellt på en stenfot som bergsbrytaren Fredrik Feldt själv bidragit till. Denna aktivitet kostade honom livet.

 

Släkthistorian ger en slags pliktkänsla och vilja att arbeta för att alla som dog och dödades uppmärksammas och hedras.

 

– Jag tror att alla finländare förstår att det är fråga

 

Minnesåret kulminerar den 9 juni med ett stort evenemang vid minnesmärket i Dragsvik. Ärkebiskop Kari Mäkinen kommer att delta och tala. Även Helena Ranta, Sirpa Kähkönen och Sture Lindholm är med i programmet.

 

Innan detta, den 20 maj, håller Mäkinen även en minnesstund för de som dog i fångläger på Sveaborg.

 

 

SPD dansar på ett rakblad i regeringsfrågan

Kuva: Foto: Joachim Kasten

När får Tyskland (äntligen) en ny regering? Sedan valet den 24 september förra året står detta spörsmål högst på den inrikespolitiska agendan och även utanför landets gränser i Bryssel, Paris eller London blickar man irriterat och otåligt på det som ännu inte händer i Berlin.

Lue lisää

Diskussion

FSD: En rättvis och hållbar sysselsättningspolitik är möjlig

FSD:s nyvalda styrelse på kongressen i Vasa i slutet av oktober 2017.

Finlands svenska socialdemokrater FSD stöder medborgarinitiativet om att upphäva lagen om den så kallade aktiveringsmodellen. Modellen är orättvis och bestraffar arbetslösa för något de inte alltid själva kan påverka. Den beaktar inte den arbetssökandes aktivitet, utan resultat avgör, konstaterar FSD:s styrelse.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.

 

 

”Att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas”

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen ser ojämlikhet som den största säkerhetsrisken och betonar jämlikhet, hållbar utveckling och jämställdhet i sin kampanj.

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kock ser den så kallade aktiveringsmodellen som ett exempel på skillnader i presidentkandidaternas värdegrund. Nu gäller det att rösta på Tuula Haatainen, inget är ännu avgjort, enligt Kock.

 

På onsdag börjar förhandsröstningen i presidentvalet och pågår fram till tisdag. De egentliga valdagen för första omgången är den 28 januari. Det har varit relativt lugnt inför valet, bland annat på grund av sittande presidentens starka stöd.

– Intresset för presidentvalet har tyvärr inte varit speciellt stort bland väljarna. Det har däremot inte varit några problem att engagera FSD:s medlemmar i kampanjarbetet. Tuula Haatainens besök på höstens kongress var övertygande, hon är den värdeledare Finland nu nödvändigtvis behöver, säger Viktor Kock.

Som exempel på lyckat kampanjarbete nämner han kampanjöppningen i Närpes den 16 december där stämningen var på topp och Närpes socialdemokrater bjöd på kaffe och glögg samt delade ut tändsticksaskar med reklam för Tuula på, vilka hade en så strykande åtgång att turerna efter fler blev många.

Arbetet fortsätter förstås och Kock säger att det är viktigt att vi fortsätter att jobba för Tuula Haatainen tills valet är avgjort. Även om det är svårt att utmana en sittande president som inte gjort några stora utspel och därmed heller inte skaffat några motståndare har skillnader mellan kandidaterna utkristalliserats tydligt. Det senaste exemplet är den så kallade “aktiveringsmodellen”.

 

Medan president Sauli Niinistö stödjer modellen har Haatainen precis som hela SDP och nästan hela oppositionen (med undantag för SFP) kritiserat den skarpt.

Under Haatainens kampanjtillfällen har socialdemokrater samlat in namn till medborgarinitiativet mot modellen som strider mot många finländares rättsuppfattning och skadar redan utsatta i samhället på ett orättvist sätt. Medborgarinitiativet har i skrivande stund samlat över 127 000 namn.

– Modellen upplevs allmänt som väldigt orättvis och även om det inte hör till presidentens uppgifter ser man här skillnader i presidentkandidaternas värdegrund.

– Påståendet att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas här. Haatainen har konsekvent motsatt sig modellen då den försätter människor i en ojämlik position beroende på var de bor i Finland. För mig är det viktigt att vår president värnar om de som är i en utsatt position, säger Viktor Kock.

 

Ett politiskt arv att förvalta

En annan viktig skillnad mellan Tuula Haatainen och Sauli Niinistö är att Haatainen klart tagit ställning för att Finland borde underteckna FN-avtalet om ett kärnvapenförbud och starkt ifrågasätter vapenexporten till krigförande länder. Niinistö är öppet av annan åsikt. Däremot är de ense om alliansfriheten, en fråga där endast SFP:s Nils Torvalds viftar med Nato-kortet.

Haatainen skiljer sig ändå från de övriga i att hon uttryckligen vill leda Finland med en feministisk utrikespolitik.

– Genom en feministisk utrikespolitik som Tuula förespråkar kan Finland igen ta en position på den politiska världskartan.

– För ett land av Finlands storlek gäller det att synas för att inte glömmas bort. Ahtisaari och Halonen visade vägen för kommande presidenter i Finland genom den respekt och uppskattning de vann utomlands. Haatainen har alla möjligheter att förvalta deras arv på den globala politiska arenan, säger Viktor Kock.

 

 

 

Diskussion