Så låt oss hoppas Ap (S) i Norge gör en bra valrörelse. Och inte – som ibland tyvärr sker – tappar i spurten. Sedan är det bara att hoppas S i Sverige också får en framgångsrik och reformoffensiv s-kongress i höst – och där lägger grunden för en populär och folkligt förankrad politik för ökad jämlikhet och möjligt gott val 2022.

Dock har socialdemokraterna i Sverige, Norge och Finland en del att lära av Danmark. Där är S – med sin populära “arnepension” (god knegarpension) och lite annat – mer än dubbelt så stora i mätningarna jämfört med landets näst största parti. S i Sverige har skäl att lära inte bara av Danmark utan också lite även av Norge och Finland. Våga spänna bågen lite mer redan i höstbudgeten och kommande S-kongress om S-regeringen ska klara ett troligen lite ovisst omval hösten 2022.

Behovet av höja de idag helt otillräckliga svenska pensionerna för vanliga löntagare (särskilt kvinnornas), reparera den bristfälliga sjukförsäkringen och a-kassan samt förbättra kvaliteten i äldreomsorgen är några centrala reformområden för S i Sverige. Och det i sin tur kräver vi tar inte lite mer i skatt; skatt efter bärkraft. Och det gäller alldeles särskilt då kapital- och egendomsbeskattningen. Hur mycket EU-klåfingrighet som den svenska arbetsmarknaden verkligen tål – jfr lagstadgad minimilön – innan den svenska kollektivavtalsmodellen holkas ur pockar också på beslut i överblickbar närtid. Här borde nog Sverige ta rygg på Finland med en branschvis allmängiltighetsförklaring av de svenska kollektivavtalen.

När ”tankesmedjan” SNS häromåret kom med en rapport så visade den att Sverige sticker ut med ett jämförelsevis lågt uttag av skatt på egendom. Arvs- och gåvoskatten samt förmögenhetsskatten har ju avskaffats och uttaget från fastighetsbeskattningen har också minskat. Det gör att egendomsbeskattningen i Sverige ligger på cirka 1 procent av BNP, att jämföra med 2,3 procent i snitt för EU-15.

Samma år som SNS presenterade sin rapport gjorde också Sveriges Television en granskning av vad som skett tio år efter den statliga fastighetskatten avskaffades och ersattes av en rätt låg kommunal fastighetsavgift. Utfallet i granskningen visade att Sverige fått en betydande omfördelning – från fattiga till rika och extremt rika.

I en majoritet av landets kommuner – utanför storstäderna – betalade husägarna mer i fastighetsavgift än vad de gjorde innan borgerlig alliansens Borg och Reinfeldt tog bort fastighetskatten 2007. De kommuner där husägarna fick kraftigast höjda fastighetsavgifter är dessutom i regel glesbygdskommuner med både en hög kommunalskatt och en sämre kommunal service.

På vinnarsidan finns de kommuner med husägare som fått minskade kostnader p g a lågt satta taket på fastighetsavgiften. Det handlar om de mest välbärgade områdena i landet, bland annat finansminister Magdalena Anderssons hemkommun Nacka, liksom andra kommuner i stor-Stockholmsområdet.

Sedan dessa granskningar av utfallet gjordes häromåret (av SNS och SVT) har inte mycket hänt som förändrar bilden. Tvärtom – med stigande fastighetsvärden etc  för de stora egendomsägarna är Sverige nu ännu lite mera av ett skatteparadis för dem som redan har övernog av livets goda. Även i Financial Times, studier av franske ekonomen Thomas Piketty  m fl framstår Sverige som ett egendomligt land i detta avseende.

Ekonomer inom fackföreningsrörelsen (LO främst) ställer därför nu krav på skärpt egendoms- och kapitalbeskattning samt en markskatt på hus och bostadsrätter, som innebär att våra bostäder beskattas mera i proportion till sitt faktiska värde och blir mer likformigt mellan olika upplåtelseformer inom boendet. Men det ska ske så att man skyddar normalinkomsttagare så att man begränsar skatteuttaget på permanentbostaden i förhållande till den inkomst man har. Det finns även ledande liberala nationalekonomer som även de är inne på liknande förslag. Men partipolitiskt är det ännu lite minerad mark.

Vänsterpartiet vill se en ”gräddhylleskatt” och inför höstens s-kongress kräver flera tunga s-partidistrikt en mer progressiv fastighetsbeskattning. Några tunga partidistrikt lyfter även fram krav på en ordentlig översyn av hela svenska skattesystemet, där kapital- och egendomsbeskattningen är viktiga delar. En särskilt ”värnskatt” för riktigt högra inkomster kan också bli aktuellt inför valet 2022.

Höstens s-kongress kan i bästa fall bli lika epokgörande viktig och reformstark som ”ökad jämlikhet”-kongressen 1967. Och då blir diskussionerna och besluten kring frågan om skatt efter bärkraft av särskilt intresse att följa – från senhösten och fram in i nästa valrörelse 2022.

Robert Björkenwall, frilansjournalist, utredare med erfarenhet från bl a riksdag och regeringskansli m fl