Riksdagsledamöterna Erkki Tuomioja och Johan Kvarnström hade bjudits till Ode tillsammans med FSUD:s ordförande Jonatan Wikström. Av HSAF:s egna medlemmar deltog Marianne Laxén och Thomas Wallgren i panelen. Föreningens ordförande Folke Sundman fungerade som moderator.

Sundman påpekade att HSAF firar 125 år i år och diskussionen är en del av festligheterna. Som viktiga teman för diskussion nämnde han Socialdemokraternas linje i freds- och nedrustningspolitik, kärnvapenfrågan, framtidsutsikterna för det multilaterala samarbetet och möjligheterna att stärka det nordiska samarbetet.

Diskussionen inleddes av Erkki Tuomioja som berättade hur han anser att Finlands ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato har ändrat diskussionen och hur den säkerhetspolitiska situationen påverkas.

– Vi följer närmast den amerikanska linjen i Nato, sade Tuomioja som trots allt menade att Finland måste satsa på kontinuiteten när det gäller den utrikes- och säkerhetspolitiska linjen också när den militära alliansfriheten inte längre är aktuell.

En multilateral och regelbaserad världsordning är enligt Tuomioja ett lika viktigt mål för Finland i Nato som det har gällt under den alliansfria tiden. Han nämnde att det inte bara är Ryssland utan också Kina som utmanar världsordningen.

– Nationalismen har blivit starkare, konstaterade Tuomioja som såg kriget i Ukraina som en följd av nationalismen.

– Finland har en gång varit med i det ryska imperiet, påminde han med tanke på att Rysslands önskan om att annektera Ukraina motiveras med historiska orsaker.

Enligt Tuomioja är den på förtroende grundade grannskapspolitiken gällande Ryssland förbi i nuläget och det bilaterala samarbetet har minimerats. När det gäller Finlands referensgrupp i Nato konstaterade Tuomioja att Finland inte är ett baltiskt land.

– Vi ska vara ett nordiskt land också i Nato. Danmark och Norge accepterar inte kärnvapen på sitt territorium, påpekade han som en viktig aspekt av vad det innebär att bedriva nordisk politik i Nato.

Tuomioja ansåg att det är viktigt att också Sverige går med i Nato när Finland gör det. Han påpekade att ett Natomedlemskap inte utesluter ratificeringen av FN-avtalet mot kärnvapen.

– Vi måste fortsätta vårt arbete för mänskliga rättigheter, fred, demokrati och rättsstatsprincipen, konstaterade Tuomioja.

Riksdagsledamot Johan Kvarnström konstaterade att SDP:s valprogram publiceras lördagen den 4 februari och där kan man läsa om den utrikespolitiska linjen.

– Om vi tänker långsiktigt, kommer klimatfrågan att påverka utrikes- och säkerhetspolitiken mest. Vatten blir ännu mer en bristvara, sade Kvarnström.

Han konstaterade att Finland har en anpassningsplan för klimatförändringarna trots att vi är ett av de länder som drabbas minst.

Kvarnström påminde också om kriget i Afghanistan som visade prov på en övertro på våld och också avslöjade en historisk okunskap om landet i väst.

– Det är viktigt att hålla fast vid våra värderingar, framhöll Kvarnström.

En sak som Kvarnström lyfte fram som problematisk var exporten av försvarsmateriel till Turkiet.

– Turkiet har inte blivit solidariskt mot kurderna i Syrien, konstaterade han.

När det gäller kärnvapenförbudet och Finlands medlemskap i Nato menade han att det har kommit motstridiga besked. Kvarnström undrade också hur USA:s utveckling kommer att se ut framöver.

Marianne Laxén är feministisk fredsaktivist och hon har hört till de skarpaste kritikerna av ett Natomedlemskap inom SDP.

– Jag är fortfarande av den åsikten att det var ett olyckligt beslut, sade Laxén om Finlands ansökan.

-Beslutet gjordes i panik och jag är fortfarande panikslagen av beslutet.

Enligt Laxén vill Tuomioja se det mest positiva i Nato. Hon medgav att Norge har bedrivit en beundransvärd utrikespolitik, men påminde ändå om att USA kommer att ha vissa områden i Norge under sin regim och där kommer inte norsk lag att gälla.

Laxén kunde hålla med om Tuomioja att Finland ska ha samma utgångspunkter för den utrikespolitiska linjen i Nato som förut men hon varnade för svårigheter i alliansen. En sak som hon var speciell kritisk mot var Finlands strävan att hålla en god ton så att Turkiet inte skulle blockera Natomedlemskapet.

Även Thomas Wallgren är fortsättningsvis emot ett medlemskap i Nato.

– Jag demonstrerade mot vapenexport till Turkiet, berättade han.

Enligt Wallgren är det en oviktig diskussion när man diskuterar förbehåll och nyanser om Finland går med i Nato.

När det gäller kontinuiteten i Finlands utrikespolitik gäller det enligt Wallgren att bevara en nordisk röst i den globala politiken.

– Vi måste tänka på lång sikt, sade Wallgren och påminde om svältkatastrofer och miljöflyktingar.

Han hälsade freden i Tigray välkommen och påminde om att konflikten hade krävt 600 oo0 liv.

Sedan hänvisade Wallgren till den tyska filosofen Immanuel Kant och hans 1700-talsskrift Zum ewigen Frieden, Om den eviga freden. Enligt Kant leder ekonomisk konkurrens till krig.

Wallgren betonade den rättvisa omställningens betydelse för fredspolitiken.

– Vi måste förstå nödvändigheten i det långsiktiga arbetet. En utopisk och idealistisk politik är realism, hävdade han.

– Det är inte den kortsiktiga pragmatismen som gäller, sade Wallgren och uppmanade till principfast och långsiktigt tänkande.

Marianne Laxén, Thomas Wallgren, Folke Sundman och Jonatan Wikström. (Foto: Topi Lappalainen)

FSUD:s ordförande Jonatan Wikström påminde om att Finland och Sverige har förespråkat fred och nedrustning.

– Vi har bättre förutsättningar att arbeta för fred och nedrustning utan kärnvapen, sade Wikström och betonade att han tror på ett starkt nordiskt samarbete och påminde om att Finland har samma grundvärderingar som de övriga nordiska länderna.

– Vi har möjligheten att vara den bryggan som jobbar för en global fred och vi ska arbeta för det som vi alltid har arbetat för.

Wikström underströk betydelsen av klimatvänlig el och klimatvänlig industri.

– Vi måste arbeta emot många olika slags förtryck, sade han och lyfte fram koboltgruvorna i Kongo som ett exempel.

– Det är en viktig utrikespolitisk fråga som vi socialdemokrater borde ha fokus på. Det handlar om internationell solidaritet med arbetare.

I sin replik betonade Tuomioja EU:s roll som en utrikespolitisk aktör.

– Nato är en militärallians men allt annat beslutas i EU.

Kvarnström menade att det hade varit skrämmande lätt att bli av beroendet av den ryska fossila bränslen.

– Var det så här lätt?

När det gäller det nordiska samarbetet beklagade han att världens mest integrerade område fortfarande har fem valutor i bruk.

Sundman menade att Rysslands angrepp på Ukraina har lyft fram realpolitikens betydelse.

Laxén hänvisade i sin tur till en artikel som Unto Vesa har skrivit i Fredsposten om bakgrunden till kriget i Ukraina. Vesa hade spekulerat med alternativa utvecklingar i sin artikel.

-Varför lade inte Nato ner sin verksamhet när det kalla kriget tog slut?

Enligt Laxén borde fredsforskarnas röst höras bättre i diskussionerna. Hon talade för ett säkerhetsbegrepp som omfattar säkerheten i vardagen och som innehåller motarbetandet av våldet mot kvinnor.

– Om vi accepterar våld i våra samhällen, leder det till krig.

Wallgren underströk i sin tur betydelsen av avrustning av alla vapen. Han hänvisade till Gandhi och hans princip om icke-våld och metoden satyagraha.

Förutom för att avveckla fossilimporten från Ryssland talade han också för avvecklandet av fossilimporten från arabländerna och USA.

Thomas Wallgren är professor i filosofi. Han hänvisade till både Kant och Gandhi när han efterlyste långsiktig fredspolitik. (Foto: Topi Lappalainen)

Wikström höll med Laxén om att kvinnor och barn ofta lider mest i kriser och underströk vikten av en feministisk utrikespolitik.

Tuomioja tog fasta på frågan om alternativa utvecklingar och menade att fast väst har gjort fel som Natoutvidgningen till Rysslands gränser efter det kalla krigets slut, rättfärdigar inget av det vad Ryssland gör nu. Han underströk också betydelsen av klimatförändringen och förlusten av biodiversiteten. Överenskommelsen i Montreal ska skydda den biologiska mångfalden och dens betydelse är enligt Tuomioja stor.

Laxén sade att hon inte uppskattar en sådan jämställdhetsutveckling där man ska ha mera kvinnor i armén.

Kvarnström hänvisade till utrikeshandels- och utvecklingsminister Ville Skinnari som brukar betona vikten av övergripande säkerhet.

– Vi måste tänka på säkerheten i våra hem, vårdens betydelse och frågor som cybersäkerhet och infrastruktur.

Kvarnström nämnde den pågående elektrifieringen av hela samhället som en viktig utveckling. Han påminde dessutom om Naomi Klein som har skrivit om vikten av att vi ska lära oss av ursprungsbefolkningar som lever hållbart.

– Det finns gott om utrymme för nedrustning när det gäller kärnvapen, sade han och påminde om hur ofantligt stor kärnvapenarsenal stormakterna har och hur små atombomber de som är av samma storlek som sprängdes i slutet av andra världskriget är i dagsläget.

En mångsidig diskussion följde med många frågor från publiken.