Huvudnyheter

Hur ska Finland se ut 2030? SDP bygger en grund med långsiktigt programarbete

ABL har träffat Antton Rönnholm för att diskutera hans första år som SDP:s partisekreterare och det inkluderande och omfattande programarbete som pågår.

 

Vi slår oss ned på partikansliet i Hagnäs för en reflekterande lägesrapport, för att blicka lite bakåt och längre framåt. Tajmingen är skön i och med att den senaste gallupen placerar SDP på första plats efter en ökning som är större än felmarginalen.

 

– Om analysen att det är aktiveringsmodellen som påverkat stämmer så visar det att vi måste vara noga med att ha egna alternativ, att de finns och är klara och tydliga att förstå även i framtiden, säger Rönnholm.

 

Han fäster stor vikt vid tilliten och bedömer att regeringens förtroende minskat, att folket allt mindre litar på regeringens vilja och kunnande att fördela tillväxten på ett jämlikt sätt. Därtill bygger regeringen inte sina förslag på tillit, varpå aktiveringsmodellen är ett tydligt exempel.

 

Rönnholm beklagar att regeringen misslyckades med att reformera familjeledigheterna och vidhöll kostnadsneutralitet som ett strikt krav trots tillväxtens mogna frukter.

 

– Om regeringen har råd med något så är det endast skattelättnader för de mest förmögna. Det börjar vara klart för människorna.

 

Hundratals med i arbetsgrupper

Därmed kommer vi in på SDP:s alternativ, nu och framöver. Nuvarande regering har satt grundvalar i skälvning så det är skäl att understryka vikten av helt grundläggande saker:

 

– Det behövs förtroende. Det behövs förstås strategiska och dynamiska regeringsprogram, det är klart, men som i alla organisationer fungerar ingenting om de som ska leda saknar en vision av vart vi är på väg. Man måste kunna lita på varandra. Folk vill ha en kultur där man kan lita på varandra och då går det också att fatta beslut.

 

Det här framkommer också i en färsk rapport som Sitras äldre rådgivare Jouni Backman och Liisa Hyssälä (två tidigare veteranpolitiker för SDP respektive Centern) tagit fram. Den har mycket matnyttig information, bland annat gällande partiernas programarbete. Då demokratin stöter på utmaningar måste även partierna ta sig en titt i spegeln och fråga sig om de verkligen sätter agendan eller om de överlåtit den biten åt tankesmedjor och pr-byråer.

 

SDP kan här se i spegeln med stolthet. I höstas inleddes arbetet med långsiktiga målsättningar och de konkreta medlen för att förverkliga dessa. Närmare 500 partiaktiva är involverade i nästan 30 arbetsgrupper, de gäller allt från principprogrammet till nordiskt samarbete, från invandringspolitik till en förnyelse av de sociala stödsystemen (modellen för så kallade yleisturva) och skattepolitik.

 

– Man ska ju se ända till 2030 och det är klart vi inte vet vad som ska hända, hur den teknologiska utvecklingen påverkar, artificiell intelligens som kan ändra på arbetsliv och produktionsmetoder och så vidare, men man ska ändå ha en stark vision av hur framtiden ska se ut och klargöra utifrån vilka värderingar vi ska bygga samhället. Därför är det viktigt att inte tänka bara på i år och nästa år.

 

Principer och värderingar finns förstås redan och de är ädla. Det som behövs enligt Rönnholm är främst att kartlägga åtgärder och han vision för att förverkliga dem vare sig det gäller landskapsval, riksdagsval “eller då vi får makten i nästa regering”

 

Mera jobb – mindre resurser

Arbetsgrupperna rapporterar om sitt arbete till partifullmäktige i vår. Det politiska programmet och principprogrammet ska godkännas 2020.

 

På lördag ordnas ett evenemang i Åbo utifrån begreppet frihet, som en del av arbetet med principprogrammet. Förutom arbetsgrupper och offentliga evenemang spelar förstås sociala medier en viktig roll som verktyg. Rönnholm konstaterar att det finns många sätt att delta.

 

Mängden kanaler är en stor möjlighet, men också en utmaning för dagens partisekreterare. Partierna ska göra allt som tidigare plus vara alerta på sociala medier dygnet runt. Detta samtidigt som resurserna minskat, vilket nämnda Sitra-rapport tar fasta på som ett demokratiproblem.

 

Ekvationen kan enligt nuvarande system inte lösas utan måste skrivas om till en ständig prioriteringsfråga.

 

– Är det bra ur den finländska demokratins synvinkel att de som ska ha de stora framtidsvisionerna, de som ska driva stora samhälleliga förändringar inte har tillräckliga resurser? frågar Rönnholm retoriskt.

 

Därtill kommer flera val, och som extra stress osäkerhet kring ett nytt landskapsval. Tiden för planering och visionering blir lätt lidande. Enligt Rönnholm borde Finland hitta en lösning med flera val samtidigt, till exempel ett eventuellt landskapsval i samband med riksdagsvalet.

 

– Då hela organisationen har fullt upp med val blir det svårt att finna tid för att locka med nya människor och utveckla organisationen, säger Rönnholm som fokuserat på det sistnämnda så mycket det varit möjligt.

 

Han ser tre roller för en partisekreterare: 1) verkställande direktör som leder arbete med partistruktur och arbetssätt och ser till att organisationens syfte är glasklart för alla, 2) att motivera folk, inspirera de redan aktiva och locka nya medlemmar, 3) vara en röst utåt, ett ansikte i olika mediesammanhang som kommenterar och debatterar.

 

– Att kunna göra alla tre rollerna fullt ut är tyvärr omöjligt. Då måste man välja och jag har valt det första behovet under mitt första år, arbetat för att få orkestern att spela bättre ihop. Sedan kan man ägna sig mer åt de andra rollerna.

 

Stark tro på nya jobb

Med ett fokus på det organisatoriska samspelet och ett omfattande programarbete bygger SDP alltså stadigt på en grund för framtiden. Det behövs för att möta globaliseringens vindar som hittills drabbat västvärldens arbetarklass bland annat genom den avindustrialisering som också skadat arbetarrörelsen och gett högerpopulism grogrund. Frågan är hur utvecklingen fortsätter. Enligt en Oxford-rapport kan uppemot hälften av alla nuvarande jobb automatiseras bort under de kommande 30 åren.

 

Antton Rönnholm är konstruktivt positiv i sin framtidsinställning:

 

– Vi vet inte hur många av de nuvarande jobben kan automatiseras, men då uppstår nya. Omstruktureringen och förändringen är konstant. Såklart skapar detta stress, det gör förändring alltid. Vi måste ändå vara och ha en framtidsvision. Kyllä se siitä, som Koivisto sade. Det blir nya jobb, nya lösningar.

 

– Vi har en samhällsmodell där vi strävar efter mer jobb, rätt till skälig inkomst, där man klarar sig med ett jobb istället för tre som i vissa länder och ett alternativ till högerns konstanta repetition om att det inte finns alternativ, att ni är värdelösa och inte kan någonting, att maskinerna tar över och att de som äger tar alla pengarna. Samtidigt säger de att nu ska gå med på förändring för att sådan alltid är bra och intressant. Men ingen vill ha förändring om den leder till ett samhälle ingen vill leva i. Vi ska istället måla en bild av ett samhälle som är bättre än dagens samhälle, säger Rönnholm och nämner en förskjutning från inkomst- till förmögenhetsskatt som en bit av det stora pusslet.

 

Vårdreformens frågetecken

Med våren kommer även den avgörande fasen för vård- och landskapsreformen. Rönnholm är förstås kritisk till stora delar av de förslag som regeringen hittills har presenterat. Han understryker att frågan är viktig och inte handlar om oppositionspolitik.

 

– Det behövs mera resurser till primärhålsovården, nya metoder och produktionssätt, incitament inom systemet. Vi har såklart ett eget alternativ och mycket parlamentariskt arbete har redan gjorts som man kan bygga vidare på. Det gäller att slopa regeringens allra, ur vår synvinkel sett, mest negativa förslag.

 

Återstår att se vad våren för med sig, och resten av året. I höst blir ju kanske landskapsval i Finland och riksdagsval i Sverige. Enligt Rönnholm är det nordiska samarbetet oerhört viktigt och han hoppas på mer tid för det arbetet framöver.

 

– De svenska socialdemokraterna är där som vi ska vara, de har regeringsmakt och en stark position, men såklart också egna utmaningar. Vi kan givetvis lära mycket av varandra.

 

”I denna tid när gränserna stängs, nya murar planeras och människor delas in i vi och dom måste vi tala kristallklart om frihet, sanning och människovärde. Vi måste påminna om att det faktum, att vi har krossat murarna, kunnat samarbeta och känna solidaritet gentemot våra medmänniskor är grunden till vår välfärd.”

– Antton Rönnholm i sitt tal på partikongressen 2017 efter att han valts till partisekreterare.

 

 

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE