Finland är i år OSSE:s ordförandeland, och utrikesminister Elina Valtonen fungerar då som organisationens ordförande. Valtonen höll konferensens första inledningstal.

Helsingforsslutaktens principer och hur de omdefinierade synen på säkerhetsfrågor utgjorde kärnan i Valtonens tal. Synen på säkerhetsfrågor expanderade bortom enbart militära spörsmål till att även inkludera mänskliga rättigheter, ekonomiskt samarbete och miljöskydd. I slutakten fastslogs dessutom att säkerhet inte enbart är en mellanstatlig fråga, utan säkerhet kan inte särskiljas från individuella rättigheter.

Valtonen citerar Jaakko Iloniemi, som hade en framträdande roll 1975 och även var på plats på konferensen i år.

– Målet var att skapa en liten spricka i järnridån, men den lilla sprickan blev ett hål som skapade en rörelse som omformade vår kontinent.

Ett framväxande civilsamhälle i östblocket kom att utgöra kärnan i rörelser såsom Solidaritet i Polen, Charta 77 i Tjeckoslovakien, Initiativ för fred och mänskliga rättigheter i Östtyskland och Baltiska kedjan; som visade att vanliga medborgares mod kan skaka om och utmana även de mäktigaste imperierna.

Sauli Niinistö föreslog 2021 att konferensen skulle hållas i Finland 2025, för att fira “Helsingforsandan” och främja dialog om säkerhet, mänskliga rättigheter och globala utmaningar. Rysslands invasion av Ukraina satte dock stopp för den ursprungliga tanken, och Valtonen konstaterar att Rysslands krig i Ukraina står i strid med Helsingforsslutaktens samtliga tio punkter.

Valtonen betonar att OSSE:s tidigare framgångar inte garanterar framtida relevans, och att organisationen måste bli mer funktionell och motståndskraftig. Det mest omedelbara är naturligtvis att garantera ett fortsatt stöd till Ukraina och att få ett slut på kriget, men även att hålla Ryssland ansvarigt för både krigsbrott och det brott som kriget i sig utgör. Vidare bör OSSE reformeras och organisationens beslutsfattande effektiviseras. Valtonen beskriver gemensamma åtaganden, öppen dialog och civilsamhällets röst som demokratins livsblod och OSSE:s kärna; någonting som måste upprätthållas.

– Vi återbekräftar att Helsingforsprinciperna lever vidare, och inte kan tystas med våld eller hot. Makten att riva murar ligger hos folket, det har den alltid och kommer alltid att göra, avslutar Valtonen.

Jalta eller Helsingfors

President Alexander Stubb var följande talare. Stubb inledde med att konstatera att man redan 2021 kunde känna av ökade spänningar, och se ett växande antal världsledare som i högre grad än tidigare verkade förlita sig på användningen av påtryckningar och våld. Trots det förväntade man sig inte att ett europeiskt land skulle anfalla sin granne.

– Men i ärlighetens namn har det här varit ett mönster i Ryssland sedan augusti 2008 då landet anföll Georgien, konstaterade Stubb.

Kriget i Ukraina har förändrat Europa permanent. Upprättandet av nya relationer med Ryssland, som kommer att skilja sig drastiskt från vad de tidigare varit, är endast möjligt efter att en rättvis och varaktig fred uppnåtts i Ukraina.

Grunden till efterkrigstidens världsordning som lades i Jalta byggde på vinnare, förlorare och stormakternas intressen. Helsingforskonferensen 1975 lade grunden för en världsordning grundad på gemensamma principer, dialog och ömsesidig respekt.

– En återgång till en världsordning dominerad av intressesfärer skulle leda till en situation där medborgare i självständiga stater går miste om sin självbestämmanderätt; valet står mellan Jalta eller Helsingfors, och för oss är valet självklart, säger Stubb.

– Gemensamma lösningar är svårare att uppnå, men de är mer hållbara, tillägger han.

Efter Stubb höll Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj ett anförande via videolänk. Zelenskyj inledde med att fördöma Rysslands senaste drönar- och robotanfall mot Ukraina. Zelenskyj anklagade den ryska ledningen för att sitta fast i förra århundradets mentalitet. Enligt Zelenskyj kan den ryska regimen pressas till att avsluta kriget, men Moskva kommer att fortsätta försöka destabilisera sina grannar om den nuvarande regimen sitter kvar.

– En av Putins huvudsakliga idéer, som också är populär i Ryssland, är att Rysslands gränser är där man vill att de ska vara. Det är ett fullständigt förkastande av den efterkrigstida ordningen och en av regimens grundstenar, säger Zelenskyj.

Zelenskyj önskar även hårdare åtgärder för att strypa Rysslands förmåga att föra krig, och tackar de länder som stöder Ukraina.

FN:s generalsekreterare António Guterres framförde en hälsning till konferensen via videolänk innan OSSE:s generalsekreterare Feridun Sinirlioğlu, höll sitt anförande. Slutligen höll även FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, Volker Türk, och HRW:s tillfälliga direktör Federico Borello, som riktade direkt kritik mot Finlands beslut att dra sig ur Ottawafördraget, sina anföranden.

Efter de inledande talen tog de tre paneldiskussionerna Respect, Prepare och Principles in Action vid innan konferensen avslutades med en visning av filmen The Helsinki Effect.

I samband med konferensen lanserades även Helsinki+50-fonden, med syfte att understödja OSSE:s operativa verksamhet. Den 31 juli hade 16 av OSSE:s medlemstater donerat 16,5 miljoner euro till fonden.

Hela konferensen kan ses på Youtube.