Huvudnyheter

7.1.2019 06:58 ・ Uppdaterad: 7.1.2019 07:04

Italien går vidare mot medborgarlön – men också i odemokratisk riktning

Italiens inrikesminister och vice premiärminister, tillika partiledaren för Lega, Matteo Salvini.

Italiens nya regering går in i det nya året med rekordstarkt stöd. Detta efter att ha gjort allt annat än en diskret entré på den politiska scenen. Premiärminister Giuseppe Conte summerade den nya regeringens första halvår vid makten genom att konstatera att den första etappen av reformprojektet är avklarat.

Christin Sandberg

Arbetarbladet

 

Regeringen, som har kallats Europas första populistregering, består av antietablissemangspartiet Femstjärnerörelsen och det högerpopulistiska och främlingsfientliga partiet Lega. Regeringen kom till efter misslyckade förhandlingar mellan Femstjärnerörelsen och mittenpartierna och universitetslektorn och den tidigare politiska novisen Giuseppe Conte utsågs till premiärminister.

Det var för sex månader sedan.

I internationell media har Italiens första halvår med den nya regeringen mestadels handlat om hur bångstyrig den är i förhållande till EU, framför allt genom att gå på tvärs mot den förväntat återhållsamma ekonomiska politiken, men även genom att stänga hamnarna för migranter som räddats på Medelhavet.

Vid årets slut var dock budgetbråket med EU avklarat. På hemmaplan tycks den hårda retoriken gentemot EU-kommissionen under förhandlingarna ha lönat sig. I de senaste opinionsundersökningarna har regeringen och premiärministern rekordstort stöd.

Premiärminister Conte har försäkrat EU om att Italien inte har för avsikt att dra sig ur eurosamarbetet, men EU-kommissionen har svårt att komma till ro. Finns det då fog för denna oro?

– Både ja och nej. Ja, eftersom den föreslagna budgeten är potentiellt expansiv, men samtidigt finns det inslag av social rättvisa, såsom införandet av medborgarlön, vilket skulle lyfta många människor ur fattigdom och öka konsumtionen, säger statsvetarprofessorn Piero Ignazi.

Under det första halvåret med den nya regeringen var det framför allt inrikesministern och vice premiärministern, tillika partiledaren för Lega, Matteo Salvini, som med draghjälp av media, dominerade den italienska politiken.

Salvini levererade efter sina vallöften och stängde bland annat hamnarna, det vill säga landets gränser. Han fick även igenom ett migrations- och säkerhetsdekret som försvårar för asylsökande att få uppehållstillstånd och gör utländska medborgares vistelse i landet osäkrare. Även ett stärkt lagskydd för den som agerar i självförsvar med vapen i sitt eget hem har klubbats igenom.

I den antagna budgeten finns förslag på sänkta skatter, införandet av platt skatt samt sänkt pensionsålder. Även detta är vallöften från Salvini, vars popularitet ökar. Enligt opinionssiffror skulle Lega i dag få dubbelt så många röster än de 17 procent de fick vid valet i mars.

Femstjärnerörelsen har satsat det mesta på att få igenom medborgarlön för att lyfta levnadsstandarden för landets sex miljoner fattiga. Enligt premiärminister Conte kommer det att klubbas igenom i mars 2019.

Femstjärnerörelsen har beslutat om incitament för att få in unga på arbetsmarknaden och ett stopp för livslånga pensioner till före detta politiker.  De vill även införa lagar som ska underlätta kampen mot maffian och korruptionen.

Så långt inga överraskningar: Den gul-gröna – så brukar den benämnas – regeringen har handlat utifrån regeringskontraktet.

 

“Luktar fascism”

Men medan EU har varit upptagen med hur Italiens ekonomiska politiska beslut påverkar börsläget, genomdriver centerhöger-koalitioner runt om i landet förändringar i odemokratisk riktning. Det handlar om diskriminerande lagar som försvårar och gör livet osäkert för redan utsatta grupper.

 

Forskaren Giorgia Serughetti har skrivit att det ”luktar evig fascism”. Enligt henne efterhärmar regeringen det fascistiska styret på 1920-talet genom att utlova mark till de familjer som skaffar ett tredje barn, stänga hamnarna, hota att inskränka pressfriheten och göra skillnad på medborgare utifrån om de är födda i Italien eller inte. Serughetti varnar också för en växande militant extremhöger, vars närvaro inte tas på allvar, enligt henne.

 

Vid skolstarten i september togs segregerande beslut i syfte att skilja italienare från icke-italienare. I kommunen Lodi i regionen Lombardia i norra Italien beslutade kommunfullmäktige att införa krav på att utländska föräldrar skulle presentera dokumentation från ursprungslandet som bevisar att de inte har några tillgångar, varken på banken eller i form av fastigheter i hemlandet. Om inte, skulle föräldrarna betala full avgift, det vill säga fem euro per dag, för skollunchen för sina barn. Detsamma skulle gälla för skolbussen.

Att få fram de efterfrågade dokumenten är i princip en omöjlighet för de flesta. Beslutet väckte stora protester, eftersom många av de berörda familjerna befinner sig i en svår ekonomisk situation och barnens skollunch tidigare varit subventionerad. Tack vare en insamling har barnens skolmat betalats för ett år framåt och de har kunnat återgå till att äta lunch i skolan.

Men ”Lodi-modellen” kopieras nu runtom i Italien. Liknande åtstramningskriterier har införts för de som önskar få tillgång till ett så kallat ”casa popolare”, ett av kommunen subventionerat boende.

Det senaste exemplet är regionen Friuli Venezia Giulia i nordöstra Italien, där kommunfullmäktige skärper kraven på de personer som önskar tillgång till kommunens subventionerade hyresrätter. För att söka den här typen av bostad krävs nu att man varit folkbokförd i kommunen i fem år. För utlänningar gäller även att de måste bevisa att de inte äger en bostad eller har tillgångar i hemlandet.

 

Försämringar i asylrätten

Regeringens nya migrations- och säkerhetsdekretet, som bland annat innebär inskränkningar i asylrätten, försvårar ytterligare tillvaron för de icke-européer som vistas i landet.

Humanitärt uppehållstillstånd tas bort, förutom i specifika fall av allvarlig sjukdom eller naturkatastrof i ursprungslandet.

– De ändringar som görs i asyllagen innebär extrema försämringar i asylrätten, säger asylrättsadvokaten Paolo Cognini.

Han menar att den nya asyllagen kan innebära att personer som behöver internationellt skydd inte kan få det. Detta eftersom många förhindras från att lämna eller tvingas tillbaka till Libyen, där det råder omänskliga förhållanden enligt internationella organisationer.

– Femstjärnerörelsen var tydliga inför valet med att de inte vill utvisa någon till ett land som Libyen, där mänskliga rättigheter inte respekteras, säger Piero Ignazi professor i statsvetenskap vid universitetet i Bologna.

Ignazi menar att detta är en av många frågor – säkerhet, rättsfrågor, skatter och medborgarlön är andra – där Femstjärnerörelsen och Lega har olika ingångar. Därför tror han inte att regeringen blir långvarig.

På flera platser runt om i landet har borgmästare vägrat följa den nya migrationslagen. I Palermo på Sicilien har de anställda på den myndighet som folkbokför kommunens invånare fått en uppmaning att visst folkbokföra de utländska medborgare som så önskar. Tvärtemot vad den nya lagen säger.

Salvini menar dock att han har folket med sig vad gäller regeringens politik. Och opinionssiffrorna visar tydligt att både Salvinis och regeringens popularitet ökar och att en majoritet av det italienska folket är nöjda med den som de tycker handlingskraftiga politik som förs.

Den gul-gröna regeringen har, precis som valresultatet bäddade för, tagit sig an olika delar av landet. Medan befolkningen i syd lever i arbetslöshet och fattigdom orsakad eller förvärrad av korruption och maffia så ser folket i norr skatter, byråkrati och bristande samhällsservice som hinder för utveckling.

Enligt dagstidningen La Stampas chefredaktör Maurizio Molinari har regeringspartierna på så vis delat upp sig enligt sina kompetenser. Inrikesministern Matteo Salvini försöker leverera efter kraven från norr. Femstjärnerörelsens ledare, minister för ekonomisk utveckling, Luigi Di Maio inriktar sig på utmaningarna i syd. För Di Maio hänger framtiden på om han under våren lyckas införa medborgarlön för att lyfta landets många miljoner som lever i fattigdom.

 

Christin Sandberg

Dela denna artikel

Kommentarer

Artiklar kan kommenteras i ett dygn efter publicering. Använd ett sakligt och respektfullt språk: administratörerna förbehåller sig rätten att vid behov radera opassande kommentarer och förhindra skribenten från att kommentera vidare.

Sähköpostiosoitteesi

Demokraatti

päätoimittaja: Petri Korhonen
Lähetä juttuvinkki →

Toimitus: PL 338, 00531 Helsinki, puh. 09 701 041

Arbetarbladet

chefredaktör: Topi Lappalainen
Kontakt →

Redaktion: Broholmsgatan 18-20 C, 00531 Helsingfors

Tietosuoja-asetukset

Demokraatti.fi

Tilaa Demokraatti

Demokraatti on politiikkaan, työelämään ja kulttuuriin erikoistunut aikakauslehti, joka on perustettu Työmies-nimellä vuonna 1895.

Kaikki ei ole sitä miltä näyttää.

Tilaa demokraatti →
2018 DEMOKRAATTI
TIETOSUOJA- ja REKISTERISELOSTE
KIRJAUDU