Den 24 december 1977 sitter jag i en blåvit stånkande dieselbuss på väg till postkontoret i Kabul, Afghanistan. Jag är på väg att hämta ett julpaket från Finland till vår tvååriga son. Medan bussen kör mot centrum börjar det snöa. Snöflingorna singlar sakta ner på de leriga gatorna. Uppe på de höga Hindu Kush bergen som omger Kabul gnistrar bergstopparna vita. ”Kabul må vara utan guld, men inte utan snö” säger ett afghanskt ordspråk, som beskriver hur viktig vinterns nederbörd är för vårens sådd.

Detta är den sista julen utan strider och krig fram till denna dag … Två år senare, julen 1979, stördes vi av, vad vi trodde var ett spaningsplan som flög omkring hela julnatten, men som sedan visade sig vara flygplan efter flygplan som landade på Kabuls flygfält, fulla av invaderande sovjetsoldater.

Vi förflyttar oss nu till Norden och funderingar på vår tid här. Hur kommer det sig att jag fylls av varma känslor när jag ser den kalla snön? Och vad är det som gör att jultiden – och speciellt julafton – är så fylld av förväntningar? Är det så att julförväntningarna är präglade av våra barndomsminnen? Som barn kommer jag ihåg hur spännande allt var inför julafton. Och hur vi syskon vaknade upp till ett färdigpyntat hem med en varmt lysande julgran. På något sätt är vi fångade av fädernas jultraditioner, som sedan går i arv till våra barn och barnbarn. Det gäller vad vi äter och om tomten kommer eller ej. Det är inte lätt att som vuxen uppleva samma spänning och julglädje. Då hjälper det förstås att fira jul med barn och se deras ögon lysa av förväntan och glädje.

Vi har utsatts för mycket inflytande från olika håll. ”I´m dreaming of a white Christmas”, som har spelats in 128276 gånger, kan vara en del av orsaken till glädjen över vita snöflingor – förutom barndomens snörika jular förstås.

Ordet ”jul” är ett nordiskt ord med forngermanskt ursprung och var antagligen den urgermanska formen ”jehwla”. Ordets betydelse kan ha varit ”fest” eller ”högtid”. Det kan också vara kopplat till asaguden Oden (”Julir”) eller ”yule” som var en brinnande stock kopplad till vintersolståndet.

Men julfirande behöver inte snö. I Australien är det sommar i december och julseden är att gå till stranden och grilla. En australiensisk kollega i Kabul, tillika trubadur, omskrev sången till ”I´m dreaming of a green Christmas”…

Påven Liberius fastställde år 354 datum för juldagen till den 25 december. Miljarder människor över hela världen firar jul denna dag. I Holland har man gåvoutdelning den 6 december, då man klär ut sig till Sinterklaas, dvs biskop Nicolaus, som levde i slutet av 200-talet. Han var känd för sin givmildhet och har fått ge namn till Sinterklaas eller Sankta Claus. Han dog f.ö. den 6 december år 343 i Myra, i dagens Turkiet.

Julfirandet har inslag både från asatro och kristendom inklusive nordiska och germanska traditioner från vikingatiden. Tidpunkten för julfirandet har förkristna anor då man inom flera kulturer firat vintersolståndet. Med Nordens kristnande började de kristna och asatroende traditionerna blandas.

De flesta nutida traditioner härstammar från 1800-talets nationalromantik och 1900-talets amerikanska inflytande. Julklappar började delas ut på 1600-talet till minne av de visa männens gåvor. Givaren smög fram till mottagarens dörr, klappade ljudligt på och slängde in gåvan genom dörren för att sedan springa därifrån – vilket är ursprunget till ordet ”julklapp”. Under 1700-talet utbredde sig traditionen att det var julbocken som delade ut gåvorna.

Under 1800-talet blev pepparkakor och glögg en del av traditionen och färgen röd blev viktig. Kring slutet av 1800-talet började Jenny Nyström formge kort med en ny typ av tomtar. Då tog julkortsskickandet fart. Vid slutet av 1800-talet påbörjades också den sammanblandning av S:t Nikolaus, julbocken och den svenska gårdstomten, som sedan blev jultomten som tog över julklappsutdelningen.

Är julen en hednisk eller kristen högtid? Det beror på den som firar. Under de 300 första åren e.Kr. firade de kristna inte Jesu födelse. Det står ingenting om det i Bibeln.

I många kulturer är det är inte viktigt att fira födelsedag – man vet inte ens när man är född. När jag jobbade på ett sjukhus i Afghanistan och skrev in patienterna var alltid frågan ”när är du född” svårast att besvara.

Men både historien och Bibeln är tydliga med att Jesus är född. Han är en historisk person, som påverkat och påverkar hela världen inklusive vår tideräkning. De gamla profeterna förutsa var han skulle födas (Mika, 700-talet f.v.t. = före vår tideräkning), och när han skulle leva och dö (Daniel 500-talet f.v.t). Dessutom finns det många referenser om den kommande Messias i flera bibelböcker i Gamla Testamentet, t.ex. Jesaja (700-talet f.v.t.)

Jesus föddes inte år 0. Tidräkningen slutar med år 1 f.v.t och börjar sedan med år 1, v.t.( = vår tideräkning). När man på 500-talet försökte räkna ut vilket år Jesus föddes kalkylerade man lite fel. Därför menar man att Jesus föddes någon gång mellan år 4-6 f.v.t, eftersom kung Herodes dog år 4 f.v.t.

Jesus föddes nödvändigtvis inte heller den 25 december. Herdarna som vaktade fåren ute om natten gjorde det inte om vintern. Många menar att han föddes vid lamningstiden på våren. Några har räknat ut tidpunkten när Johannes Döparens far, Sakarias, tjänstgjorde i templet, vilket antagligen var på våren eller hösten. Då fick han veta att han skulle få en son med namnet Johannes, som föddes 6 månader innan Jesus.

De visa männen från Iran fanns inte med vid krubban. De anlände ca ett eller två år efter Jesus födelse. Det var förmodligen Franciscus, som placerade dem vid stallet när han på 1200-talet färdigställde den första julkrubban. Man anser inte heller att Jesus föddes i ett fristående stall nära ett värdshus. Eftersom det inte fanns plats för Josef och Maria i ”gästrummet” föddes han i nedre våningen där djuren vanligtvis höll till. Svenska Folkbibeln 2015 översätter det grekiska ordet för ”gästrum” korrekt.

Varför är denna information så viktig? Därför att jag vill bygga mitt liv på sanningen. Och sanningen finns bortom alla julschabloner.

Vad är det kristna julbudskapet? ”Var inte rädda! Jag bär bud till er om en stor glädje för hela folket. Idag har en Frälsare fötts åt er i Davids stad. Han är Messias, Herren. (Lukas 2:10-11). Finlands mest uppskattade julpsalm får summera min julbön: ”Giv mig ej glans, ej guld, ej prakt i signad juletid. Giv mig Guds ära, änglavakt och över jorden frid. Giv mig en fest som gläder mest den konung jag har bett till gäst…”