MENY

Kärlekssocialisten Pertti Simula: Solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Pertti Simula anammar samma tankebanor i psykoanalys i Norden som i arbetet för fattiga jordbruksarbetare i Brasilien. Han anser att vårt sätt att tänka även i människorelationer påverkas starkt av det kapitalistiska samhällets strukturer som främjar själviskhet och främlingskap och tränger undan solidariteten.

 

Socialism är för många en svordom sedan Sovjetunionens förbrytelser mot mänskligheten. Det beklagar Pertti Simula eftersom Sovjets system enligt honom inte var socialistiskt utan en misslyckad form av kommunism. Men associationerna från socialism till Sovjet är utbredda och tabubelägger ordet.

Ett annat viktigt tabubelagt ord är kärlek. Det används flitigt i romantiska sammanhang, men inom politik och forskning spelar det ingen roll, i så fall möjligtvis som skämt. Argument ska vara ekonomiska och endast mätbara faktorer ska vara avgörande.

 

Då jag träffar Simula i Helsingfors ger han ett talande exempel på kärlekens frånvaro:

– Senast jag var i Finland deltog jag i två längre föreläsningar om barnuppfostran. Kända psykoanalytiker talade på i en och en halv timme utan att tala om kärlek. Då jag frågade om det var medvetet blev de mycket besvärade av min fråga och kunde inte besvara den.

 

Från traktorfabriken till psykoanalysen

Simula arbetar utifrån insikten att rikedom inte leder till lycka, även om fattigdom förstås kan vara ödesdiger. Hans historia tog en avgörande vändning då han 27 år gammal flyttade till São Paulo och genom en slump fick jobb på Valmets gigantiska traktorfabrik. Han steg i rang och var vice vd efter 10 år. Samtidigt började han studera psykoanalys och valde efterhand att byta bana i livet, samtidigt som han bildade familj.

 

Studierna förde honom till New York och via en återkomst till Brasilien vidare till Sverige där han bodde i 10 år och utvecklade ett institut för vad han kallar conscientametoden. Den förklaras bland annat i hans bok Känslornas handbok.

Trots att familjen för 20 år sedan återvände till Brasilien har han fortsatt det psykoanalytiska arbetet i Sverige och Finland genom två längre årliga besök med föreläsnignsturnéer.

 

En stor aktiv folkrörelse

I Brasilien har han blivit engagerad i Brasilianska jordlösa lantarbetares rörelse (MST) som han anser att genom medias bild har oförtjänt dåligt rykte.

– Det är en av de största latinamerikanska folkrörelserna och har precis samma principer som vi på Conscientainstitutet, så vi är överens, säger Simula och berättar att verksamheten strävar efter att demokratisera jordägandet, vilket bland annat betyder att demokratisera arbetarorganisationer och industriägandet.

– Syftet är att försvara naturen, ha ekologisk odling, kämpa för kvinnofrågan och jämställdhet och försvara minoriteter av alla de slag.

 

Verksamhetens grundprincip är direkt demokrati även om ett representativt inslag är oundvikligt av praktiska skäl i en organisation med 1,5 miljoner medlemmar. Verksamheten är uppbyggd av basgrupper som består av cirka tio familjer. Det finns en centralledning, men makten ska vara horisontal.

– Det gör det svårt att reagera snabbt. Det är en svår ekvation.

 

Korruption och klyftor

Dagens situation i Brasilien är enligt Simula beklämmande. Han talar om inskränkningar i de mänskliga rättigheterna, indianer som trängs undan, social stödsystem som skärs ned med mera.

– Under tiden jag bott i landet har det aldrig varit en så skamlös situation som i dag. Det är en otrolig korruptionshärva överallt.

 

Att klasskillnaderna är enorma i landet är ingen nyhet. Det leder in vårt samtal på om de rika som måste bo bakom murar och taggtråd. Har de då någon glädje av rikedomen?

Simula berättar att han ser den kontrasten i närheten av sitt hem i Brasilien. Han bor nära ett stort hus för rika. De har två anställda som bara sköter soporna. Simula brukar stanna och diskutera med dem. En sådan gång var en rik kille ute på gården och tvättade sin Mercedes. Simula frågade arbetarna om de tror killen är lycklig. Nej, sade de direkt.

”Varför inte det, han har ju så fin bil och lägenhet?”

De svarade: Han har flera bilar, men han är inte lycklig. Han är ständigt orolig över att någon av bilarna har fått skråmor.

”Och ni, är ni lyckliga?”

De svarade: Ja, vi äger inte mycket, men har råd med en grillfest i veckan och dansar och är glada med dem vi älskar.

– Detta var så självklart för dem. Men jag tror långt ifrån alla fattiga har den bilden, säger Simula.

 

Medvetenhet i stället för beröm och kritik

Inställningen är mycket avgörande enligt Simula, vare sig det gäller små vardagliga problem eller stora samhälleliga utmaningar. I bägge fallen tror han på solidaritet som rättesnöre. Ett konkret exempel tar han från ett skolbesök i Brasilien. En fysiskt stark elev var våldsam och utom kontroll. Simula hade en dag tid på sig att göra något åt saken och gjorde det i lugn takt, med sokratisk prägel.

 

Eleverna fick fundera på vad det är tecken på om en större attackerar en mindre? Är det mod? ”Nej”. Så vad är det? ”Rädsla, svaghet, osäkerhet…”

– Då det blev rast kom den här stora killen fram till mig lite hotfullt. Jag såg honom i ögonen och frågade om jag kan hjälpa honom. Följande rast kom han fram till mig och sade att han tänkt på det vi diskuterat och att det var mycket viktigt.

 

Våldet upphörde och detta visar enligt Simula att regler, straff och kritik inte är en fungerande lösning.

– Vi behöver alltid värdesätta människan, även då människan handlar del. Att nå medvetenhet fungerar endast i frihet, som kräver ansvar, inte i press.

 

Enligt Simulas uppfattning kan beröm bli andra sidan av kritik. Han önskar främja ett sätt där vi hellre uttrycker oss mer neutralt och inte stämplar varken positivt eller negativt utan hellre lyfter fram vilka känslor och tankar som uppstår.

Han ser de nya läroplansgrunderna som ett potentiellt stort steg i rätt riktning. Frågan är om de förverkligas också i praktiken.

– I så fall är det en revolution, säger Simula som lovordar dem.

 

Vill se jämlika strukturer

Han är politisk, men inte partipolitisk eftersom han inte upplever att något parti har ens någorlunda samma åsikt, inte ens vänsterpartier. Simula ifrågasätter indelningen i arbetsgivare och arbetstagare. Inte ens en basinkomst skulle enligt honom förändra den grundläggande kapitalistiska strukturen.

– Att överföra pengar från rika till fattiga genom skattesystem är enligt mitt tycke bara att korrigera ett systemfel, säger Simula.

 

Han ger inte mycket för den bernsteinsk funktionssocialism utan efterlyser ekonomisk demokrati och arbetsplatsdemokrati, “så arbetarna har verklig makt och rätt till vinster”.

– Jämlikhet och solidaritet borde vara grundsynen då man bygger samhälleliga institutioner.

Hänsyn ska tas för jämlikhet och solidaritet, vi kunde kalla det kärlek.

 

Solidaritet sitter så dåligt i vår tids samhällsklimat eftersom det är motsatsen till den avgudade konkurrensen.

– Om vi tävlar måste jag vara först. Om du är svag är det bra för mig. Allt tal om solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt. Systemet främjar konkurrens som betyder egoism och ger näring åt girighet och maktlystnad. Det är vår psykiska sjukdom som finns latent hos oss alla men som systemet främjar onödigt. Om vi kritiserar konkurrensaspekten tycker man ofta att det inte är vettigt.

 

Simula är aktuell med en samhällsorienterad bok om allt detta på portugisiska: TRANSFORMAÇÃO DAS RELAÇÕES HUMANAS E COOPERAÇÃO.

Första delen utmynnar i slutsatsen att sätt att försöka lösa sociala problem med kapitalistiska principer gör problemen kroniska.

Det socialistiska sättet att bemöta mänskliga svårigheter skulle betyda att avveckla problemens anledningar.

– Vi behöver grunda oss mer på den socialistiska människan. Hurdan är den typ av förståelse av människan som hjälper oss att känna och hjälpa på ett solidariskt sätt? Hur värdesätta människan villkorslöst? Hur värdesätta gemenskapen villkorslöst?

Diskussion

Anette Karlsson: ”Ändra lagen så att barn kan bo på två adresser!”

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Anette Karlsson.

Lagstiftningen ska inte skapa hinder för barnens rätt till båda föräldrarna, säger Anette Karlsson som kämpar för att barn ska ha rätt till skolskjuts från två hem.

Lue lisää

Diskussion

Socialdemokraternas alternativ: Mer utbildning och mindre skuldsättning

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Antti Lindtman, Antti Rinne och Krista Kiuru presenterade på tisdag förmiddag SDP:s alternativ till statsbudget för 2018, i socialdemokraternas grupprum i riksdagshuset.

SDP presenterar ett alternativt budgetförslag som ”grundar sig på hårda fakta men har mjukt hjärta” för att citera Antti Lindtman. Grundtanken är att tillväxten tillhör alla.

Lue lisää

Diskussion

Vad är Das Kapital värt i dag?

Kuva: Foto: Joachim Kasten

Det har gått 150 år sedan Karl Marx storverk Das Kapital publicerades. Till frågan om vad verket är värt idag finns både ett banalt och ett intellektuellt svar, skriver ABL-medarbetaren Joachim Kasten som besökt en utställning om verket i Hamburg.

Lue lisää

Diskussion

Hon tar fasta på allt positivt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström
Lilian Strömberg.

Jag är sådan att jag bryr mig om alla människor. De må sedan vara invandrare, flyktingar eller alkoholister.” För denna ljusa och glada människosyn står Lilian Strömberg, som representerade Köklaks svenska arbetarförening vid Finlands svenska socialdemokraters (FSD) kongress i Vasa.

Lue lisää

Diskussion