MENY
Turva – Hymy

Kärlekssocialisten Pertti Simula: Solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt

Kuva: Foto: Johan Kvarnström

Pertti Simula anammar samma tankebanor i psykoanalys i Norden som i arbetet för fattiga jordbruksarbetare i Brasilien. Han anser att vårt sätt att tänka även i människorelationer påverkas starkt av det kapitalistiska samhällets strukturer som främjar själviskhet och främlingskap och tränger undan solidariteten.

 

Socialism är för många en svordom sedan Sovjetunionens förbrytelser mot mänskligheten. Det beklagar Pertti Simula eftersom Sovjets system enligt honom inte var socialistiskt utan en misslyckad form av kommunism. Men associationerna från socialism till Sovjet är utbredda och tabubelägger ordet.

Ett annat viktigt tabubelagt ord är kärlek. Det används flitigt i romantiska sammanhang, men inom politik och forskning spelar det ingen roll, i så fall möjligtvis som skämt. Argument ska vara ekonomiska och endast mätbara faktorer ska vara avgörande.

 

Då jag träffar Simula i Helsingfors ger han ett talande exempel på kärlekens frånvaro:

– Senast jag var i Finland deltog jag i två längre föreläsningar om barnuppfostran. Kända psykoanalytiker talade på i en och en halv timme utan att tala om kärlek. Då jag frågade om det var medvetet blev de mycket besvärade av min fråga och kunde inte besvara den.

 

Från traktorfabriken till psykoanalysen

Simula arbetar utifrån insikten att rikedom inte leder till lycka, även om fattigdom förstås kan vara ödesdiger. Hans historia tog en avgörande vändning då han 27 år gammal flyttade till São Paulo och genom en slump fick jobb på Valmets gigantiska traktorfabrik. Han steg i rang och var vice vd efter 10 år. Samtidigt började han studera psykoanalys och valde efterhand att byta bana i livet, samtidigt som han bildade familj.

 

Studierna förde honom till New York och via en återkomst till Brasilien vidare till Sverige där han bodde i 10 år och utvecklade ett institut för vad han kallar conscientametoden. Den förklaras bland annat i hans bok Känslornas handbok.

Trots att familjen för 20 år sedan återvände till Brasilien har han fortsatt det psykoanalytiska arbetet i Sverige och Finland genom två längre årliga besök med föreläsnignsturnéer.

 

En stor aktiv folkrörelse

I Brasilien har han blivit engagerad i Brasilianska jordlösa lantarbetares rörelse (MST) som han anser att genom medias bild har oförtjänt dåligt rykte.

– Det är en av de största latinamerikanska folkrörelserna och har precis samma principer som vi på Conscientainstitutet, så vi är överens, säger Simula och berättar att verksamheten strävar efter att demokratisera jordägandet, vilket bland annat betyder att demokratisera arbetarorganisationer och industriägandet.

– Syftet är att försvara naturen, ha ekologisk odling, kämpa för kvinnofrågan och jämställdhet och försvara minoriteter av alla de slag.

 

Verksamhetens grundprincip är direkt demokrati även om ett representativt inslag är oundvikligt av praktiska skäl i en organisation med 1,5 miljoner medlemmar. Verksamheten är uppbyggd av basgrupper som består av cirka tio familjer. Det finns en centralledning, men makten ska vara horisontal.

– Det gör det svårt att reagera snabbt. Det är en svår ekvation.

 

Korruption och klyftor

Dagens situation i Brasilien är enligt Simula beklämmande. Han talar om inskränkningar i de mänskliga rättigheterna, indianer som trängs undan, social stödsystem som skärs ned med mera.

– Under tiden jag bott i landet har det aldrig varit en så skamlös situation som i dag. Det är en otrolig korruptionshärva överallt.

 

Att klasskillnaderna är enorma i landet är ingen nyhet. Det leder in vårt samtal på om de rika som måste bo bakom murar och taggtråd. Har de då någon glädje av rikedomen?

Simula berättar att han ser den kontrasten i närheten av sitt hem i Brasilien. Han bor nära ett stort hus för rika. De har två anställda som bara sköter soporna. Simula brukar stanna och diskutera med dem. En sådan gång var en rik kille ute på gården och tvättade sin Mercedes. Simula frågade arbetarna om de tror killen är lycklig. Nej, sade de direkt.

”Varför inte det, han har ju så fin bil och lägenhet?”

De svarade: Han har flera bilar, men han är inte lycklig. Han är ständigt orolig över att någon av bilarna har fått skråmor.

”Och ni, är ni lyckliga?”

De svarade: Ja, vi äger inte mycket, men har råd med en grillfest i veckan och dansar och är glada med dem vi älskar.

– Detta var så självklart för dem. Men jag tror långt ifrån alla fattiga har den bilden, säger Simula.

 

Medvetenhet i stället för beröm och kritik

Inställningen är mycket avgörande enligt Simula, vare sig det gäller små vardagliga problem eller stora samhälleliga utmaningar. I bägge fallen tror han på solidaritet som rättesnöre. Ett konkret exempel tar han från ett skolbesök i Brasilien. En fysiskt stark elev var våldsam och utom kontroll. Simula hade en dag tid på sig att göra något åt saken och gjorde det i lugn takt, med sokratisk prägel.

 

Eleverna fick fundera på vad det är tecken på om en större attackerar en mindre? Är det mod? ”Nej”. Så vad är det? ”Rädsla, svaghet, osäkerhet…”

– Då det blev rast kom den här stora killen fram till mig lite hotfullt. Jag såg honom i ögonen och frågade om jag kan hjälpa honom. Följande rast kom han fram till mig och sade att han tänkt på det vi diskuterat och att det var mycket viktigt.

 

Våldet upphörde och detta visar enligt Simula att regler, straff och kritik inte är en fungerande lösning.

– Vi behöver alltid värdesätta människan, även då människan handlar del. Att nå medvetenhet fungerar endast i frihet, som kräver ansvar, inte i press.

 

Enligt Simulas uppfattning kan beröm bli andra sidan av kritik. Han önskar främja ett sätt där vi hellre uttrycker oss mer neutralt och inte stämplar varken positivt eller negativt utan hellre lyfter fram vilka känslor och tankar som uppstår.

Han ser de nya läroplansgrunderna som ett potentiellt stort steg i rätt riktning. Frågan är om de förverkligas också i praktiken.

– I så fall är det en revolution, säger Simula som lovordar dem.

 

Vill se jämlika strukturer

Han är politisk, men inte partipolitisk eftersom han inte upplever att något parti har ens någorlunda samma åsikt, inte ens vänsterpartier. Simula ifrågasätter indelningen i arbetsgivare och arbetstagare. Inte ens en basinkomst skulle enligt honom förändra den grundläggande kapitalistiska strukturen.

– Att överföra pengar från rika till fattiga genom skattesystem är enligt mitt tycke bara att korrigera ett systemfel, säger Simula.

 

Han ger inte mycket för den bernsteinsk funktionssocialism utan efterlyser ekonomisk demokrati och arbetsplatsdemokrati, “så arbetarna har verklig makt och rätt till vinster”.

– Jämlikhet och solidaritet borde vara grundsynen då man bygger samhälleliga institutioner.

Hänsyn ska tas för jämlikhet och solidaritet, vi kunde kalla det kärlek.

 

Solidaritet sitter så dåligt i vår tids samhällsklimat eftersom det är motsatsen till den avgudade konkurrensen.

– Om vi tävlar måste jag vara först. Om du är svag är det bra för mig. Allt tal om solidaritet i kapitalistiska system är motsägelsefullt. Systemet främjar konkurrens som betyder egoism och ger näring åt girighet och maktlystnad. Det är vår psykiska sjukdom som finns latent hos oss alla men som systemet främjar onödigt. Om vi kritiserar konkurrensaspekten tycker man ofta att det inte är vettigt.

 

Simula är aktuell med en samhällsorienterad bok om allt detta på portugisiska: TRANSFORMAÇÃO DAS RELAÇÕES HUMANAS E COOPERAÇÃO.

Första delen utmynnar i slutsatsen att sätt att försöka lösa sociala problem med kapitalistiska principer gör problemen kroniska.

Det socialistiska sättet att bemöta mänskliga svårigheter skulle betyda att avveckla problemens anledningar.

– Vi behöver grunda oss mer på den socialistiska människan. Hurdan är den typ av förståelse av människan som hjälper oss att känna och hjälpa på ett solidariskt sätt? Hur värdesätta människan villkorslöst? Hur värdesätta gemenskapen villkorslöst?

Diskussion

FSD: En rättvis och hållbar sysselsättningspolitik är möjlig

FSD:s nyvalda styrelse på kongressen i Vasa i slutet av oktober 2017.

Finlands svenska socialdemokrater FSD stöder medborgarinitiativet om att upphäva lagen om den så kallade aktiveringsmodellen. Modellen är orättvis och bestraffar arbetslösa för något de inte alltid själva kan påverka. Den beaktar inte den arbetssökandes aktivitet, utan resultat avgör, konstaterar FSD:s styrelse.

Lue lisää

Diskussion

FSUD: Haatainen har blivit konstigt behandlad i media

FSUD:s meme om mediabevakningen av Tuula Haatainen i presidentvalet 2018.

Finlands svenska unga socialdemokrater anser att mediabevakningen av Tuula Haatainen har varit orättvis i den meningen att fokuset har handlat om bland annat hennes kläder i stället för sakfrågor.

Lue lisää

Tuula Haatainen: Nu kör vi för fullt!

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen.

Arbetarbladet ställer fem frågor till SDP:s presidentkandidat Tuula Haatainen då förhandsröstningen står för dörren. 

 

Det är bråda dagar för presidentkandidaterna. Evenemangen är många och utspridda över hela landet samtidigt som kampanjen aldrig tar paus i social medier. Tuula Haatainen trivs trots allt det hektiska i och med att hon får föra fram frågor och budskap hon verkligen brinner för. Engagemanget är inte att ta miste på då ABL gör en lägeskoll inför förhandsröstningen.

 

Idag, tisdag, öppnade din valstuga i Helsingfors och imorgon börjar förhandsröstningen, hurdan är stämningen och vad kretsar tankarna kring just nu?

– Stämningen är god. Människor är uppmuntrande och kommer öppet fram och talar. Valet närmar sig och det är mer och mer folk på alla evenemang. Nu kör vi till slutet med full fart.

 

Du har fått god respons för att ha satt agenda och påverkat presidentvalets debatter genom att lyfta fram till exempel kvinnors situation ur ett jämställdhetsperspektiv och ojämlikhetens risker, vad tänker du om din påverkan så här långt?

– I min kampanj har jag talat om ett brett säkerhetsbegrepp. Säkerhet och trygghet bygger på vardagliga saker. Samhällelig ojämlikhet är vårt största säkerhetshot. Därför har jag i min kampanj talat om välfärdstjänster, rättvisa, utslagning och ojämlikhet, aktivitet i internationella forum, kvinnors och flickors ställning såväl i Finland som i resten av världen. Ingen får glömmas bort i samhället, alla måste tas med. Och vi måste känna vårt ansvar globalt.

 

Kandidaternas skillnader i värderingar och olika åsikter i sakfrågor har kommit bättre fram ju närmare valet vi kommit, då till exempel Sauli Niinistö stödjer aktiveringsmodellen som du kritiserar starkt. Håller du med?

– Ja, jag och Sauli Niinistör är av olika åsikter om huruvida aktiveringsmodellen fungerar. Den sätter arbetslösa i en sinsemellan ojämlik situation. Om du bor på en mindre ort och det helt enkelt inte finns arbetsplatser bestraffar modellen den arbetslösa av skäl som hen inte kan påverka. Medborgare ser det här som orättvist. SDP har många bättre alternativ att erbjuda. En förlängning av läroplikten över en avgiftsfri utbildning på andra stadiet hjälper på lång sikt.

 

Vad tänker du om svenskans ställning i dagens Finland då vi har till exempel det kritiserade språkexperimentet och andra hotbilder?

– För mig är tvåspråkighet i Finland en självklarhet. Det handlar om mer än språk, också om kulturella, ekonomiska och sociala relationer med vår nordiska familj.

 

Sista frågan, har du någon avslutande hälsning till läsarna?

– Valet närmar sig, nu är det dags att göra sin röst hörd. Ta med också grannen till vallokalen.

 

Imorgon börjar allvaret. Då är Haatainen på allvar i sitt första presidentval. Hennes berättelse fram till detta kan du läsa om här.

 

 

”Att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas”

Kuva: Meeri Koutaniemi
Tuula Haatainen ser ojämlikhet som den största säkerhetsrisken och betonar jämlikhet, hållbar utveckling och jämställdhet i sin kampanj.

Finlands svenska socialdemokraters ordförande Viktor Kock ser den så kallade aktiveringsmodellen som ett exempel på skillnader i presidentkandidaternas värdegrund. Nu gäller det att rösta på Tuula Haatainen, inget är ännu avgjort, enligt Kock.

 

På onsdag börjar förhandsröstningen i presidentvalet och pågår fram till tisdag. De egentliga valdagen för första omgången är den 28 januari. Det har varit relativt lugnt inför valet, bland annat på grund av sittande presidentens starka stöd.

– Intresset för presidentvalet har tyvärr inte varit speciellt stort bland väljarna. Det har däremot inte varit några problem att engagera FSD:s medlemmar i kampanjarbetet. Tuula Haatainens besök på höstens kongress var övertygande, hon är den värdeledare Finland nu nödvändigtvis behöver, säger Viktor Kock.

Som exempel på lyckat kampanjarbete nämner han kampanjöppningen i Närpes den 16 december där stämningen var på topp och Närpes socialdemokrater bjöd på kaffe och glögg samt delade ut tändsticksaskar med reklam för Tuula på, vilka hade en så strykande åtgång att turerna efter fler blev många.

Arbetet fortsätter förstås och Kock säger att det är viktigt att vi fortsätter att jobba för Tuula Haatainen tills valet är avgjort. Även om det är svårt att utmana en sittande president som inte gjort några stora utspel och därmed heller inte skaffat några motståndare har skillnader mellan kandidaterna utkristalliserats tydligt. Det senaste exemplet är den så kallade “aktiveringsmodellen”.

 

Medan president Sauli Niinistö stödjer modellen har Haatainen precis som hela SDP och nästan hela oppositionen (med undantag för SFP) kritiserat den skarpt.

Under Haatainens kampanjtillfällen har socialdemokrater samlat in namn till medborgarinitiativet mot modellen som strider mot många finländares rättsuppfattning och skadar redan utsatta i samhället på ett orättvist sätt. Medborgarinitiativet har i skrivande stund samlat över 127 000 namn.

– Modellen upplevs allmänt som väldigt orättvis och även om det inte hör till presidentens uppgifter ser man här skillnader i presidentkandidaternas värdegrund.

– Påståendet att presidentens politiska bakgrund inte skulle spela någon roll motbevisas här. Haatainen har konsekvent motsatt sig modellen då den försätter människor i en ojämlik position beroende på var de bor i Finland. För mig är det viktigt att vår president värnar om de som är i en utsatt position, säger Viktor Kock.

 

Ett politiskt arv att förvalta

En annan viktig skillnad mellan Tuula Haatainen och Sauli Niinistö är att Haatainen klart tagit ställning för att Finland borde underteckna FN-avtalet om ett kärnvapenförbud och starkt ifrågasätter vapenexporten till krigförande länder. Niinistö är öppet av annan åsikt. Däremot är de ense om alliansfriheten, en fråga där endast SFP:s Nils Torvalds viftar med Nato-kortet.

Haatainen skiljer sig ändå från de övriga i att hon uttryckligen vill leda Finland med en feministisk utrikespolitik.

– Genom en feministisk utrikespolitik som Tuula förespråkar kan Finland igen ta en position på den politiska världskartan.

– För ett land av Finlands storlek gäller det att synas för att inte glömmas bort. Ahtisaari och Halonen visade vägen för kommande presidenter i Finland genom den respekt och uppskattning de vann utomlands. Haatainen har alla möjligheter att förvalta deras arv på den globala politiska arenan, säger Viktor Kock.

 

 

 

Diskussion

”Höckerstedt har räddat livet på otaliga finländare”

Kuva: Foto: Pixabay
Allmän bild på kirurgiskt ingrepp, föreställer inte kirurgen Höckerstedt som bokrecensionen handlar om.

Krister Höckerstedt är en berömd finländsk leverkirurg som verkat vid Kirurgiska sjukhuset eller ”Kirran” i Helsingfors. Som pensionär har han fått sitt liv dokumenterat av Mardy Lindqvist som är likaså pensionerad som tidigare reporter från Hufvudstadsbladet.

Lue lisää

Diskussion