Den nya marknad som reformen öppnar uppskattas vara begränsad, medan kommunernas omställningskostnader kan uppgå till en miljard euro.

– Inhouse-bolag köper redan i dag i genomsnitt över hälften av sina tjänster från marknaden. Det visar att konkurrensen redan finns. Reformen riskerar därför att inte tillföra något nytt, utan ersätta fungerande system med dyrare lösningar, säger Karlsson.

Karlsson varnar för att reformen i praktiken betyder mer administration och högre kostnader.

Reformen slår ojämnt mellan olika delar av landet. Stora kommuner påverkas mindre, medan små kommuner, särskilt utanför tillväxtcentra, kan hamna i en situation där de varken kan köpa tjänster via samarbete eller hitta alternativ på marknaden.

Eftersom många svenskspråkiga kommuner är små kan de drabbas hårt.

– För många svenskspråkiga kommuner är samarbete en förutsättning för service på det egna språket. Inhouse-verksamhet stärker möjligheten att ställa krav på service på både svenska och finska. Om varje kommun ensam upphandlar finns en risk att upphandlingarna blir för små för fungerande tvåspråkiga lösningar. Då riskerar den svenskspråkiga servicen att försämras, säger Karlsson.

Reformen stärker inte heller små och medelstora företag, anser Karlsson. I stället kan internationella bolag ta över viktiga samhällsfunktioner, samtidigt som jobb försvinner från den offentliga sektorn och arbetsvillkoren försämras.

Ändringen föreslås träda i kraft den 1 juli 2027. Vissa hälsotjänster får längre övergångstid till den 1 juli 2029.

– Det är oansvarigt att driva igenom så här stora förändringar just nu, när EU:s upphandlingsdirektiv är under översyn. Vi borde invänta helheten och göra reformer som fungerar i praktiken. Lagstiftningen måste fungera i hela landet, stärka konkurrensen på riktigt och trygga fungerande service på båda inhemska språken. Det gör inte förslaget i sin nuvarande form, avslutar Karlsson.