Det sammanlagda antalet dagpenningsdagar ökar till drygt 14 månader. Dagpenningsdagarna kan användas sammanhängande, i perioder eller enskilda dagar. Reformen beskrivs enligt Kvarnström med rätta som en investering i barnens framtid och familjernas välbefinnande.

– Strukturerna ska sporra till en jämnare fördelning och så sker med reformen enligt regeringens modell. Det här påverkar barnets relation till båda föräldrarna om det finns två stycken med i bilden, och det gynnar jämställdheten i arbetslivet och stärker hela vår kultur och utvecklar våra normer på ett positivt sätt, säger Johan Kvarnström.

Enligt regeringens modell får först den gravida dagpenning i cirka 1,5 månad och under denna tid har man rätt till en förhöjd ersättningsnivå på 90%. Därefter har båda föräldrarna en lika stor kvot på cirka 6,4 månader, varav upptill 63 dagar kan ges till den andra föräldern.

– Det är lätt att få in retoriska fullträffar om att alla familjer ska få välja fritt. Valfrihet i all ära, men sann frihet växer bäst ur delat ansvar och sann jämställdhet. Reformen fokuserar framför allt på barnets bästa och behandlar alla barn lika, oavsett familjeform. Det handlar om både jämlikhet och jämställdhet, säger Kvarnström.

Därtill har man som förälder rätt till partiell föräldrapenning (hälften av normal dagpenning) om man väljer att arbeta, men då får arbetstiden vara högst fem timmar per dag. En annan förbättring jämfört med nuvarande modell är att man kan få dagpenning före förlossning betydligt smidigare med beaktande av hälsotillståndet och arbetets art.

– Regeringens modell är en fungerande kompromiss och ytterligare ett bevis på regeringens handlingskraft. Då den förhoppningsvis träder i kraft om ungefär ett och ett halvt år kommer den innebära en sann modernisering av familjeledigheterna och en förbättring för familjerna, säger fyrabarnspappan Kvarnström.

Lagförslaget är nu ute på remissrunda. Målet är att reformen träder i kraft hösten 2022.