– Som vi för fram i miljöutskottets betänkande måste vi hålla fast vid att omställningen till ett klimatneutralt samhälle bör ske på ett socialt och regionalt rättvist sätt. Klimatåtgärdernas negativa konsekvenser för inkomstfördelningen bör kompenseras särskilt för låginkomsttagare och personer i utsatt ställning. Speciellt i dessa dagar då energipriserna skenat står det klart att kompensationer behöver stå starkare i fokus, inte för att höjningarna beror på ambitiös klimatpolitik utan för att de som inte har råd att investera i grön teknik i detta läge blir lidande av oförutsägbarheten som kommer av vårt problematiska beroende av fossila strukturer, säger Kvarnström som är medlem i riksdagens miljöutskott.

– Rättviseaspekten är viktig både för att omställningen ska accepteras och för att se till att åtgärder verkligen leder till rätt resultat. Folks frustration väcks om åtgärder leder till så kallat kolläckage. Så kallade koltullar för EU är på gång som vi vet även om det är komplicerat att införa dem korrekt.

Huvudbudskapet i klimatårsberättelsen 2021, som utvärderar året innan, är att det behövs åtgärder för att minska utsläppen inom alla sektorer och branscher, och att det finns utmaningar särskilt i fråga om ansvarsfördelningssektorns mål för 2030. En fråga är också hur utsläppsminskningarna som dokumenterats berodde på coronakrisen.

Utsläppsminskningarna går i rätt riktning. Men ett undantag gäller de konsumtionsbaserade utsläppen.

– Det här stämmer till eftertanke. Vi måste möjliggöra hållbara konsumentval mer effektivt, säger Kvarnström.

Den tredje klimatårsberättelsen är den mest omfattande hittills.

– Detta är välkommet, och väcker samtidigt förstås frågor om hur omfattande det är ändamålsenligt att just detta instrument är för att tjäna sitt syfte. Det måste bestämmas i samband med nya klimatlagen, vi behöver både denna summerande berättelse och mer uppgifter i realtid, säger Kvarnström.